1355/2016

För utredning av den mervärdesskatt som ska betalas eller dras av ska den som är mervärdesskattskyldig och bokföringsskyldig registrera de affärshändelser som påverkar skattens belopp i kronologisk ordning enligt vilken tidpunkt den skatt, som ska betalas eller dras av, ska beaktas vid beräkningen av den skatt som ska redovisas för skatteperioden.

Försäljningar och inköp som är föremål för olika skattesatser ska i den systematiska bokföringen utan svårighet kunna särskiljas från varandra.

Försäljning och inköp av varor på vilka en skattskyldig återförsäljare tillämpar det förfarande som avses i 79 a § i mervärdesskattelagen (1501/1993) ska utan svårighet kunna särskiljas från annan försäljning och andra inköp. Om en skattskyldig återförsäljare tillämpar det förfarande som avses både i 79 j § och i 79 k § i mervärdesskattelagen, ska de affärstransaktioner som omfattas av nämnda förfaranden utan svårighet kunna särskiljas från varandra.

Försäljning av investeringsguld i enlighet med 43 b § i mervärdesskattelagen ska utan svårighet kunna särskiljas från övriga affärshändelser.

Anteckningarna om inköp och försäljningar kan göras i den kronologiska delbokföringen eller i någon annan bokföringsbok så att deras samband med den systematiska huvudbokföring som avses i 2 kap. 4 § i bokföringslagen (1336/1997) kan konstateras utan svårighet.

I en näringsidkares bokföring ska det gå att identifiera sådan lös egendom som för en arbetsprestation eller värdering blivit sänd till näringsidkaren från en annan medlemsstat av en näringsidkare som är införd i den andra medlemsstatens register över mervärdesskattskyldiga.

En mervärdesskattskyldig som är bokföringsskyldig och vars skatteperiod är en kalendermånad eller ett kalenderårskvartal ska registrera de affärshändelser som påverkar beloppet av den skatt som ska betalas eller dras av, så att registreringen görs månadsvis och senast den 12 dagen i den andra kalendermånaden efter varje skatteperiod.

En mervärdesskattskyldig som är bokföringsskyldig och vars skatteperiod är ett kalenderår ska på det sätt som anges i bokföringslagen registrera de affärshändelser som påverkar beloppet av den skatt som ska betalas eller dras av, dock så att registreringen görs månadsvis och senast den sista dagen i februari efter varje skatteperiod.

Lönebokföringen ska upprättas så att löner och övriga förskottsinnehållningspliktiga prestationer som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) specificeras på ett tillräckligt tydligt sätt.

Arbetsgivare ska föra lönekort kalenderårsvis för varje löntagare. Lönekortet kan också föras så att uppgifterna vid behov kan sammanställas. Av lönekortet ska följande framgå:

De uppgifter som avses i 1 mom. 3—9 punkten antecknas separat för varje lönebetalning.

På lönekortet eller i en bilaga ska antecknas arten av och beräkningsgrunden för naturaförmåner samt det belopp som löntagaren har betalt till arbetsgivaren för förmånen, arten av och grunden för en ersättning som har betalats med stöd av 15 § i lagen om förskottsuppbörd samt arten av och grunden för belopp som har dragits av från lönen med stöd av den paragrafen.

Efter utgången av kalenderåret ska på lönekortet antecknas de årliga sammanlagda beloppen av de belopp som avses i 1 mom. 4—9 punkten.

Också när förskottsinnehållning inte ska verkställas på lönen, ska de uppgifter som avses i 1, 3 och 4 mom. antecknas på lönekortet eller i en bilaga.

Om lön har betalats för arbete som utförts utomlands och förskottsinnehållning inte ska verkställas på den lönen enligt 77 § i inkomstskattelagen (1535/1992) eller endast ska verkställas på en del av lönen, ska på lönekortet eller i en bilaga antecknas de uppgifter som avses i 4 § 1, 3 och 4 mom. och

Om en löntagare arbetar som utsänd arbetstagare eller annars utomlands så som avses i 18 kap. 16 och 18 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004), ska på lönekortet eller i en bilaga utöver de uppgifter som avses i 1 mom. antecknas den försäkringslön som avses i 18 kap. 18 § i sjukförsäkringslagen och som vid arbete utomlands betraktas som grund för den arbetsförtjänst som ska räknas till pensionslönen och som grund för pensionsavgiften.

Om grunderna för de uppgifter som avses i 4 § 1 och 3 mom. har ändrats eller uppgifterna annars korrigerats, ska den ursprungliga uppgiften sparas och den nya uppgiften samt den tidpunkt från vilken den tillämpas antecknas på lönekortet eller i en bilaga.

Arbetsgivare som regelbundet betalar lön ska för varje lönebetalning föra en lönelista, av vilken särskilt för varje löntagare ska framgå

På lönelistan ska också antecknas de sammanlagda beloppen av de belopp som avses i 1 mom. 4—12 punkten.

Arbetsgivare ska av lönelistorna och andra lönebetalningar som har gjorts under kalendermånaden göra ett sammandrag av vilket de uppgifter framgår som antecknas i den skattedeklaration som avses i 16 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ.

Arbetsgivare ska anteckna arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i det sammandrag som avses i 3 mom. i enlighet med vad som föreskrivs om anteckning av lönebetalningar.

En bokföringsskyldig som är skyldig att ta ut källskatt ska ha en lönebokföring över de betalningar som avses i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978).

Betalaren ska för varje person som får lön eller någon annan källskattepliktig betalning kalenderårsvis föra en enhetlig förteckning av vilken följande framgår:

De uppgifter som avses i 2 mom. 3—10 punkten ska antecknas separat för varje betalning. Efter utgången av kalenderåret ska i förteckningen antecknas de årliga sammanlagda beloppen av de betalningar eller belopp som avses i 2 mom. 4—10 punkten, separat för varje betalning och belopp. Uppgifterna ska antecknas i förteckningen också när källskatt inte har tagits ut.

En bokföringsskyldig arbetsgivare ska bokföra förskottsinnehållningarna på ett konto för förskottsinnehållningar.

Löner och andra bokförda poster ska antecknas i lönebokföringen så att sambandet mellan de bokförda posterna från lönelistan till lönekortet samt till det belopp som ska betalas Skatteförvaltningen och till de deklarationer som ska avges kan konstateras utan svårighet.

Vad som i bokföringslagen föreskrivs eller med stöd av den bestäms om utnyttjande av maskinläsbara datamedier gäller även lönebokföring. På uppmaning av Skatteförvaltningen ska lönebokföringen omvandlas till vanlig läsbar skriftlig form utan dröjsmål och på arbetsgivarens bekostnad. Skattegranskning av lönebokföringen kan också förrättas med elektroniska hjälpmedel.

Vad som i detta kapitel föreskrivs om arbetsgivare och löntagare gäller också betalare och mottagare av andra betalningar.

Vad som i detta kapitel föreskrivs om antecknande av lönebetalningar eller andra betalningar i lönebokföringen gäller också arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Under skattegranskningens gång ska den skattskyldige, om det är möjligt, upplysas om syftet med granskningen, hur granskningen genomförs och fortsatta åtgärder, och de omständigheter som framkommer vid granskningen ska klargöras för den skattskyldige. Dessutom ska den skattskyldige vid behov ges anvisningar och råd som gäller beskattningen.

Skattegranskningsberättelsen ska utarbetas utan dröjsmål. Av den ska framgå åtminstone hur granskningen har genomförts, det granskade materialet, vilka omständigheter som inverkar på beskattningen, vilka anvisningar som getts vid granskningen, vilken utredning som den skattskyldige lagt fram, de tillämpliga bestämmelserna samt skattegranskarens slutsatser och motiveringen till dem.

När skattegranskningsberättelsen färdigställts ska den skattskyldige ges tillfälle att bli hörd inom en skälig tidsfrist. När den skattskyldige hörs ska det anges vilka omständigheter den skattskyldige särskilt ska lägga fram utredning om.

Skattegranskningen kan förrättas redan under räkenskapsperioden.

Vid skattegranskning ska för granskning visas upp allt det material och all den egendom som ansluter sig till näringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet.

Material som ska visas upp vid skattegranskning är balansböcker, specifikationer till balansräkningen och övriga bokföringsböcker, kontoplaner samt anteckningar om tillämpningsperioden, registreringsplaner, beskrivningar över förfarandet vid maskinell bokföring, verifikationer, korrespondens, anteckningar samt annat bokföringsmaterial och annat material som hör till redovisningen, avtal och skuldebrev samt protokoll. Skyldigheten att visa upp material gäller framställningar i skrift eller bild ( handling ) samt sådana datamedier vilkas innehåll kan läsas, ses, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel ( teknisk upptagning ). Med egendom avses lager och annan egendom som hör till verksamheten.

Den som är skyldig att visa upp material och egendom ska för granskning visa upp också allt annat material och all annan egendom som kan behövas för beskattningen eller vid behandlingen av ändringssökande som gäller den.

Skattegranskning ska förrättas i den skattskyldiges lokaler, i en räkenskapsbyrå, på annat håll i ett ombuds eller en representants lokaler eller vid Skatteförvaltningen. Om skattegranskningen förrättas någon annanstans än vid Skatteförvaltningen, ska den skattskyldige ställa ändamålsenliga lokaler samt behövliga hjälpmedel och medhjälpare till den tjänstemans förfogande som förrättar skattegranskningen. Handlingarna och de tekniska upptagningarna ska visas upp för granskning på eller föras till det ställe där skattegranskningen förrättas. Av de tekniska upptagningarna ska på uppmaning av myndigheten framställas kopior för granskarens bruk, om det behövs för granskningen.

I 1 mom. avses med hjälpmedel tekniska hjälpmedel med vilka de tekniska upptagningarna kan återges i en form som kan läsas, ses, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas.

Beslut som gäller beskattningen och andra handlingar som framställs genom automatisk databehandling eller i övrigt åtminstone delvis genom tryckning behöver inte förses med underskrift.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.