548/2015

Denna förordning tillämpas på verkställighet av fängelse.

Förordningen tillämpas också på verkställighet av ett arreststraff som har dömts ut i ett militärt rättegångsärende och som enligt 3 mom. verkställs samtidigt med en påföljd som avses i 1 mom.

Samtidigt med ett fängelsestraff verkställs sådana arreststraff vars verkställighet inte har inletts. Vid verkställigheten av ett sådant arreststraff ska dessutom lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014) och militära rättegångsförordningen (964/1983) iakttas.

Särskilda bestämmelser gäller för verkställighet av andra disciplinstraff som dömts ut i en militär rättegång än de som avses i 2 mom. och för internationell verkställighet av domar.

För verkställighet av en påföljd som avses i 1 § 1 och 2 mom. svarar Brottspåföljdsmyndigheten.

Utmätningsmannen svarar dock för uppgifter i anslutning till inledandet av verkställigheten av förvandlingsstraff för böter på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av böter (672/2002).

Handlingar kan också sändas mellan Brottspåföljdsmyndigheten och utsökningsmyndigheten med hjälp av en teknisk anslutning.

Utöver det som föreskrivs om fångpass i 2 kap. 1 a § i fängelselagen (767/2005) fungerar även domstolars meddelanden om avgörande som temporära verkställighetshandlingar.

Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsenhet ska utreda om domen är verkställbar.

Om hovrätten beslutar att den dömde ska häktas som frånvarande, ska verkställighetsenheten utfärda en efterlysning enligt vilken den dömde när han eller hon påträffas ska förpassas att avtjäna sitt straff.

Om den dömde redan är intagen i fängelse, ska Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsenhet sända verkställighetshandlingen och andra uppgifter som behövs för verkställigheten till det fängelse där den dömde är inskriven.

Om den dömde inte är intagen i fängelse, ska verkställighetsenheten sända de uppgifter som avses i 1 mom. till det bedömningscentrum, den byrå för samhällspåföljder eller det fängelse i brottspåföljdsregionen som bestäms enligt var den dömde är bosatt eller vistas. Om den kommun där den dömde är bosatt eller vistas har ändrats, ska bedömningscentrumet, byrån för samhällspåföljder eller fängelset överföra verkställighetshandlingarna till den behöriga enheten vid Brottspåföljdsmyndigheten. Verkställighetsenheten ska underrättas om överföringen.

Om den dömde inte har någon hem- eller boningskommun i Finland, ska verkställighetsenheten sända de uppgifter som avses i 1 mom. till det bedömningscentrum, den byrå för samhällspåföljder eller det fängelse inom vars verksamhetsområde den domstol som har dömt ut straffet finns.

Om det är känt var den dömde är bosatt eller vistas, ska Brottspåföljdsmyndigheten sända den dömde en skriftlig uppmaning att kontakta en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten vid en bestämd tidpunkt för att bli hörd om planen för strafftiden, om anmälningstidpunkten och om placeringsfängelset.

Den dömde kan höras personligen vid en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten eller, på ett sätt som är lämpligt för den dömde, per brev, e-post eller telefon, via videolänk eller på något annat motsvarande sätt.

I samband med att den dömde hörs personligen kan beslut fattas om den dömdes anmälningstidpunkt och placeringsfängelse och utarbeta en sådan plan för strafftiden som avses i 4 kap. 6 § i fängelselagen (767/2005).

Om inte ett i 1 mom. avsett beslut har fattats om anmälningstidpunkt och placeringsfängelse eller en plan för strafftiden har utarbetats vid hörandet, kan dessa handlingar sändas till den dömde per post eller på något annat sätt som är lämpligt för den dömde.

Om den dömde inte påträffas eller inte infinner sig för att bli hörd vid den tidpunkt som bestämts för honom eller henne, kan en plan för strafftiden utarbetas för den dömde och beslut fattas om anmälningstidpunkt och placeringsfängelse. Beslutet och planen för strafftiden sänds till den dömdes adress som Brottspåföljdsmyndigheten har uppgift om.

Den dömde får ersättning för resekostnaderna i anslutning till hörande genom att han eller hon personligen eller per post får en biljett eller genom att kostnaderna betalas in på ett bankkonto som den dömde har uppgett eller betalas med en betalningsanvisning eller på något annat motsvarande sätt.

Resekostnaderna för en fånge som anländer till ett fängelse ersätts genom att den dömde personligen eller per post får en biljett eller genom att kostnaderna betalas in på ett bankkonto som fången har uppgett eller betalas med en betalningsanvisning eller på något annat motsvarande sätt.

Utmätningsmannen meddelar den som dömts till förvandlingsstraff för böter beslut om placeringsfängelset och om tidpunkten för anmälan till fängelset. Den dömde förpassas till det fängelse som bestäms med stöd av de anvisningar för placeringen som Brottspåföljdsmyndigheten har utarbetat.

Om den dömde meddelar att han eller hon vill bli placerad i öppen anstalt och undertecknar en sådan förbindelse till drogfrihet som avses i 4 kap. 9 § i fängelselagen, ska utmätningsmannen underrätta bedömningscentrumet i brottspåföljdsregionen om detta.

Utmätningsmannen ska också underrätta Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsenhet om förpassning till fängelse av en person som har dömts till förvandlingsstraff för böter. Verkställighetsenheten ska underrätta utmätningsmannen, om den dömde inte infinner sig i fängelset vid den utsatta anmälningstidpunkten.

Om den enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten som svarar för inledandet av verkställigheten av domen anser att den dömde drar sig undan verkställigheten eller att han eller hon på grund av att någon annan av förutsättningarna i 2 kap. 2 a § i fängelselagen uppfylls ska efterlysas, ska enheten underrätta Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsenhet om detta för efterlysning av den dömde.

I de fall som nämns i 1 § 2 mom. ska truppförbandets kommendör eller huvudstaben underrättas om att verkställigheten av domen har inletts. När det gäller en anställd vid gränsbevakningsväsendet ska staben för gränsbevakningsväsendet underrättas.

Om den dömde i enlighet med 2 kap. 2 § i fängelselagen nöjer sig med domen och samtycker till verkställighet av det straff som dömts ut även om domen inte har vunnit laga kraft, ska en anmälan om samtycket i närvaro av ett ojävigt vittne göras till den tjänsteman som svarar för verkställigheten eller till någon annan tjänsteman som förordnats i arbetsordningen för Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsenhet eller i fängelsets arbetsordning.

Den domstol där målet är anhängigt ska underrättas om att den dömde nöjer sig med domen och att den dömde eventuellt friges från fängelset innan ärendet har avgjorts av fullföljdsdomstolen. Den dömdes ombud ska också underrättas om att den dömde nöjer sig med domen.

Den som anländer till ett fängelse för att avtjäna förvandlingsstraff för böter ska upplysas om sin rätt att betala böterna inom fem vardagar. Om det inte finns något annat straff än bötesstraffet att verkställa och den dömde inte är häktad på någon annan grund, ska fången friges genast när det har säkerställts att böterna har betalats.

Följande anteckningar ska göras om ankomstgranskningen:

1) tidpunkten för granskningen, vem som utför granskningen och vittnet,

2) den granskades personuppgifter,

3) signalement som har tagits på den som granskas,

4) otillåtna ämnen och föremål som eventuellt hittas vid ankomstgranskningen.

Vid ankomstgranskningen görs en i 9 kap. 2 § i fängelselagen avsedd egendomsförteckning upp.

När planen för strafftiden utarbetas ska följande beaktas:

1) den dömdes eller fångens tidigare brottslighet, arten av det eller de brott som den dömde eller fången har begått och längden av det straff som dömts ut,

2) den dömdes eller fångens sociala förhållanden, individuella behov och resurser,

3) en bedömning av den dömdes eller fångens arbets- och handlingsförmåga,

4) faktorer som ökar sannolikheten att den dömde eller fången gör sig skyldig till nya brott,

5) faktorer som kan minska sannolikheten att den dömde eller fången gör sig skyldig till nya brott,

6) faktorer som påverkar säkerheten.

Planen för strafftiden innehåller

1) de viktigaste målen för fängelsetiden,

2) uppgifter om arten av, innehållet i och kravnivån i fråga om den sysselsättning som ingår i sysselsättningsplikten,

3) krav som ställs på upprätthållandet av säkerheten,

4) uppgift om placeringsfängelset,

5) en plan för tidpunkten och förutsättningarna för en eventuell permission,

6) en plan för tidpunkten och förutsättningarna för en eventuell övervakad frihet på prov,

7) en frigivningsplan och i fråga om en dömd eller fånge som ställs under övervakning dessutom en övervakningsplan.

När en plan i de fall som avses i 7 § 1 mom. utarbetas innan verkställigheten av straffet har inletts ska planen åtminstone innehålla uppgifter om verksamheten under strafftiden och om frågor som hänför sig till eventuell frihet på prov och villkorlig frigivning. Planen ska också innehålla uppgifter om det fängelse som den dömde ska anlända eller förpassas till och dagen då avtjänandet av straffet inleds.

För genomförandet av planen för strafftiden svarar placeringsfängelset. Placeringsfängelset tar också hand om de förberedelser som krävs för att försätta en fånge i övervakad frihet på prov eller villkorlig frihet.

I fängelset ska det följas hur målen för planen för strafftiden nås, och planen ska granskas minst tre gånger om året. Om strafftiden är kortare än fyra månader, ska planen granskas i god tid innan fången friges.

Om det under verkställigheten konstateras att det är nödvändigt att avvika från de mål som ställs upp i planen för strafftiden, ska fängelset göra en framställning till bedömningscentrumet om en ändring av planen. Förfarandet är detsamma om iakttagandet av planen förutsätter att fången förflyttas till ett annat fängelse och bedömningscentrumet inte har överfört befogenheten i ärendet på fängelset.

Den myndighet som beslutar om transporten av en fånge ska över transporten utfärda ett fångpass som innehåller

1) fångens namn, födelsetid, personbeteckning eller en teknisk personidentifierare,

2) grunden för frihetsberövandet,

3) destinationen för transporten,

4) syftet med transporten,

5) säkerhetsfaktorer som ska beaktas under transporten,

6) datering och uppgifter om vem som utfärdade passet.

Till fångpasset kan det även fogas ett fotografi av fången.

Om fången har kallats till domstolen ska denna göra upp ett fångpass där det ska antecknas de uppgifter som gäller häktning, hållande i häkte och förpassning till fängelse samt övriga uppgifter som behövs för verkställigheten av avgörandet.

I brottmål ska det i fångpasset antecknas om den åtalade har dömts till straff. Om åtalet har förkastats eller om den åtalade inte har dömts till straff, ska man i fångpasset anteckna den gärning för vilken det har yrkats straff för den åtalade eller den gärning som har tillräknats honom eller henne. Om fången har dömts till straff, ska det brott för vilket straffet har dömts ut samt straffpåföljderna antecknas i fångpasset.

För att målen i planen för strafftiden ska kunna nås ska fången placeras i sysselsättning så att fångens individuella behov och fängelsets resurser beaktas.

I ett beslut om placering i sysselsättning anges den sysselsättning i vilken fången placeras, den dagliga sysselsättningstiden och grunderna för sysselsättningspenningen eller lönen i öppen anstalt.

I yrkesarbetet vid öppna anstalter tillämpas den allmänna arbetstidslagstiftningen.

I annan sysselsättning är den ordinarie sysselsättnings- eller arbetstiden högst åtta timmar om dygnet och högst 35 timmar i veckan.

För intagande av måltid ska fångarna ges en vilopaus som är en timme lång eller som av särskilda skäl är kortare. Vilopausen räknas inte in i sysselsättningstiden.

Vid bestämmande av övertidsarbete och grunderna för ersättningen för arbetet iakttas den allmänna arbetstidslagstiftningen i tillämpliga delar.

Tillstånd till civilt arbete beviljas för viss tid eller tills vidare. I villkoren för civilt arbete ska följande anges:

1) den dagliga avgångstiden från fängelset och tiden för återkomst till fängelset,

2) fortskaffningsmedlet och rutten,

3) arbetets innehåll och platsen där arbetet utförs,

4) sättet för elektronisk eller annan övervakning av att tillståndet iakttas och de övriga villkoren för vistelse utanför fängelset och för kontakter,

5) kontaktpersonen på arbetsplatsen,

6) uttag av ersättning för kost och logi,

7) fångens skyldighet att lägga fram löneuppgifterna.

Brottspåföljdsmyndigheten ska i tillräcklig utsträckning övervaka att villkoren för civilt arbete iakttas.

Arbetsgivaren ska underrättas om villkoren för civilt arbete och om Brottspåföljdsmyndighetens övervakningsansvar.

Placering i en anstalt utanför fängelset baserar sig på ett skriftligt placeringsavtal mellan fängelset, förläggningsplatsen och fången. I placeringsavtalet ska följande anges:

1) målet för placeringen,

2) tidpunkten för placeringen,

3) sysselsättningens innehåll på förläggningsplatsen,

4) de villkor som gäller fången,

5) påföljderna av överträdelser av villkoren,

6) kontakten mellan fängelset, förläggningsplatsen och fångens hem- eller boningskommun,

7) åtgärder som ska vidtas när placeringen upphör, avbryts eller upphävs,

8) andra behövliga uppgifter om kontakt eller övervakning.

I avtalet förbinder sig fången också att delta i målinriktad sysselsättning på förläggningsplatsen.

Placeringsavtalet ingås för viss tid som inte utan skäl som beror av fångens förhållanden eller något annat motsvarande särskilt skäl får vara under 14 dygn eller över sex månader. I fråga om förläggningsplatsen och de behövliga åtgärderna efter villkorlig frigivning avtalas med fångens bonings- eller hemkommun.

Förläggningsplatsen ska vara en enhet som producerar social- och hälsovårdstjänster och där staten, kommunen, samkommunen eller något annat offentligt samfund är huvudman, eller en motsvarande privat enhet vars verksamhet har ordnats enligt lagen om privat socialservice (922/2011) eller lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990), eller en enhet som drivs av en förening eller stiftelse som är verksam inom brottspåföljdsområdet och som är godkänd som förläggningsplats av Brottspåföljdsmyndigheten.

Studietillstånd beviljas för viss tid eller tills vidare. I villkoren för studietillstånd ska följande anges:

1) avgångstiden från fängelset och tiden för återkomst till fängelset,

2) fortskaffningsmedlet och rutten,

3) studieplatsen,

4) sättet för elektronisk eller annan övervakning av att studietillståndet iakttas och de övriga villkoren för vistelse utanför fängelset och för kontakter,

5) kontaktpersonen på studieplatsen,

6) en utredning av studiestödet,

7) uttag av ersättning för kost och logi.

Brottspåföljdsmyndigheten ska i tillräcklig utsträckning övervaka att villkoren för studietillståndet iakttas.

Tillstånd till sysselsättning under övervakning utanför fängelset beviljas för viss tid eller tills vidare. Tillstånd kan beviljas för deltagande i ett evenemang eller i någon annan sysselsättning utanför placeringsfängelset än arbete eller utbildning. Om sysselsättningen uppfyller fångens sysselsättningsplikt, ska den sysselsättningspenning som betalas för tiden för sysselsättningen anges i tillståndsvillkoren.

I tillståndsvillkoren för sysselsättningen anges innehållet i deltagandet i evenemanget eller i sysselsättningen, rutten samt eventuella villkor för kontakt.

Egendom som överlämnas till fångens förfogande kan granskas. Fångens personliga egendom som överlämnas till fångens förfogande ska lämpa sig för förvaring i bostadsrummet. Vid bedömning av den skäliga mängden egendom beaktas förhållandena i fängelset eller fängelseavdelningen och graden av övervakning, bostadsrummets storlek, förvaringsutrymmen, brandsäkerheten och de krav som granskningen av rummen ställer.

När mängden egendom som fången innehar begränsas ska fången ges möjlighet att välja de föremål som han eller hon innehar.

I övrigt iakttas i fråga om arten och mängden av egendom som överlämnas till fångens förfogande vad som föreskrivs i fängelsets ordningsstadga.

Elektrisk utrustning som överlämnas till fångens förfogande ska lämnas för granskning till en person som har lämplig utbildning. Utrustningen granskas på fångens bekostnad. Granskningsavgiften ska vara skälig.

Den granskade utrustningen ska förseglas så att den inte kan öppnas utan att förseglingen bryts eller avlägsnas. En ny granskning får utföras på fångens bekostnad endast om förseglingen har avlägsnats eller brutits utan personalens tillstånd.

När en fånge förflyttas till ett annat fängelse kan fångens personliga egendom flyttas i samband med transporten, om egendomen är sådan att fången själv kan flytta den. Fången ska särskilt sörja för transporten av bräckliga föremål. Fången ska ges möjlighet att välja vilken egendom han eller hon själv transporterar. Under transporten kan endast sådan egendom överlämnas till fångens förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset.

Fångarna ska en gång i veckan ges möjlighet att i en anstaltsbutik eller på något annat sätt köpa livsmedel och andra varor som lämpar sig för personligt bruk.

Om fängelset har en anstaltsbutik ska fångarna i första hand själva göra sina uppköp där. Om en fånge på grund av säkerhetsåtgärder eller av någon annan motsvarande anledning är förhindrad att besöka anstaltsbutiken eller om besöket äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset, levereras varorna till honom eller henne utifrån en beställning.

Om en fånge genom förmedling av fängelset vill beställa bruksföremål eller förnödenheter utifrån ska han eller hon till fängelsets konto överföra de medel som krävs för att betala beställningen innan fängelset gör denna beställning.

Om en fånge vill skaffa sig bruksföremål eller andra förnödenheter utanför fängelset, ska han eller hon innan de skaffas försäkra sig om att föremålen eller förnödenheterna kan överlämnas till hans eller hennes förfogande eller tas till förvaring i fängelset.

Lön och sysselsättningspenning betalas enligt de timmar som har använts för arbete eller annan sysselsättning. När en fånge placeras i sysselsättning fastställs sysselsättningstiden. För annan ordinarie arbets- och sysselsättningstid enligt 19 § betalas brukspenning.

Sysselsättningspenning betalas enligt de grunder som anges i 9 kap. 6 § i fängelselagen så att sysselsättningspenningen enligt kategori ett är 0,70 euro i timmen, enligt kategori två 0,90 euro i timmen och enligt kategori tre 1,20 euro i timmen.

För ackordsarbete kan sysselsättningspenning betalas också enligt arbetsprestationen. Innan arbetet inleds ska då en överenskommelse nås om arbetsprestationens värde per enhet.

Den gängse lön som betalas för yrkesarbete i öppna anstalter uppgår till minst det skyddade beloppet vid utmätning av lönen. Lönen är i löneklass ett 3,70 euro i timmen, i löneklass två 4,10 euro i timmen, i löneklass tre 4,50 euro i timmen, i löneklass fyra 6,00 euro i timmen, i löneklass fem 6,70 euro i timmen och i löneklass sex 7,30 euro i timmen. Sysselsättningspenning kan betalas för den tid då fången introduceras i yrkesarbetet.

När fångarbete utförs under Brottspåföljdsmyndighetens övervakning för någon annan än Brottspåföljdsmyndigheten, betalas lön enligt minst löneklass fyra.

Till en fånge betalas under hans eller hennes ordinarie arbets- och sysselsättningstid i brukspenning 0,30 euro i timmen när fången inte deltar i sysselsättningen. Om fången av någon orsak som beror på honom eller henne själv inte deltar i sysselsättningen, betalas en brukspenning på 0,15 euro i timmen. Brukspenning betalas från den dag då fången med stöd av ett verkställighetsförordnande har intagits i fängelse.

Under tiden för arbetsoförmåga betalas en brukspenning på 0,30 euro i timmen för arbets- eller sysselsättningstid under de tre första dagarna. I brukspenning betalas därefter till fången 70 procent av sysselsättningspenningen enligt den sysselsättningspenningskategori som tillämpades på fången när han eller hon blev arbetsoförmögen. Till en fånge som har råkat ut för ett olycksfall i arbetet betalas i brukspenning dock genast efter olyckan 70 procent av sysselsättningspenningen enligt den sysselsättningspenningskategori som tillämpades på fången när han eller hon råkade ut för olycksfallet.

Till en fånge som har fått lön betalas brukspenning under tiden för arbetsoförmågan enligt sysselsättningspenningskategori tre. Till en fånge som har fått sysselsättningspenning enligt arbetsprestation betalas i brukspenning under arbetsoförmågan högst 70 procent av sysselsättningspenningen enligt sysselsättningspenningskategori tre.

Under befrielse för viss tid från sysselsättningsplikten betalas sysselsättningspenning enligt den sysselsättningspenningskategori som tillämpades på fången när han eller hon beviljades befrielse.

Till en fånge som har fått lön betalas sysselsättningspenning under tiden för befrielsen från sysselsättningsplikten enligt sysselsättningspenningskategori tre. Till en fånge som har fått sysselsättningspenning enligt arbetsprestation betalas i sysselsättningspenning under tiden för befrielsen 70 procent av sysselsättningspenningen i sysselsättningspenningskategori tre.

Den ersättning för kost och logi som innehålls på lönen är 1,60 euro per utförd arbetstimme. Ersättning för kost och logi tas inte ut för övertidstimmar. Innehållningarna verkställs direkt från fångens konto före löneutbetalningen.

Av den som utför eget produktivt arbete eller något annat civilt arbete än arbetspraktik tas det ut 9,90 euro för kost och logi för varje fängelsedag.

Av en fånge som får stöd av en utomstående myndighet för deltagande i sysselsättning tas ersättning för kost och logi ut så som föreskrivs i 2 mom. Ersättning för kost och logi tas dock inte ut om ett mindre belopp än sysselsättningspenningen enligt sysselsättningspenningskategori tre återstår efter att fången har betalat de nödvändiga kostnaderna för studier och annan sysselsättning.

Om fångarna betalas kostpenning för att ordna måltider på egen hand tillämpas bestämmelserna i 34 § 2 mom. och 36 § 1 mom.

Om en fånge som deltar i sysselsättning utanför fängelset inte har möjlighet att delta i alla dagliga måltider i anstalten, tas ersättning inte ut för en måltid som fången inte har deltagit i. Den ersättning som inte tas ut är för frukost 1,25 euro, för lunch och middag 2,25 euro för vardera och för en lätt kvällsmåltid 0,65 euro.

I fängelser där fångarna själva svarar för mathållningen är den ersättning som inte tas ut 6,40 euro för varje dag då fängelset inte bjuder på mat i anstalten. Om en fånge i en sådan anstalt får sysselsättningspenning, får fången 6,40 euro per dag för anskaffning av råvaror för mat som tillreds på boendeavdelningarna, om fängelset inte skaffar råvarorna. En fånge som har med sig ett litet barn får dessutom för anskaffning av råvaror för barnets del hälften av det belopp som fången får.

Genom granskning av brev och andra postförsändelser får fången inte vållas större olägenhet än vad som är nödvändigt för utförande av en ändamålsenlig granskning. Brev och andra postförsändelser ska granskas och vidarebefordras så snabbt som möjligt med beaktande av den tid som granskningen tar. Tidpunkterna för utdelningen av breven och tömningen av postlådan ska meddelas fångarna. Även fängelsets postboxadress ska meddelas fångarna.

Ett brev som har öppnats för granskning ska vidarebefordras till fången återförslutet.

En fånge ska underrättas om öppnandet av ett slutet brev eller någon annan postförsändelse till eller från fången. Fången kan underrättas om att brevet eller postförsändelsen har öppnats genom att det görs en anteckning på brevet eller försändelsen. Om alla brev och postförsändelser till fångarna i ett slutet fängelse eller vid en enhet underställd hälsovårdsenheten granskas genom att de öppnas, kan fångarna allmänt informeras om förfarandet i stället för att de underrättas i varje enskilt fall.

Beslutet om öppnandet ska protokollföras. Öppnandet av brev eller andra postförsändelser till en fånge i ett slutet fängelse eller i en enhet underställd hälsovårdsenheten behöver dock inte protokollföras, om det inte är fråga om ett brev eller en postförsändelse enligt 12 kap. 4 § 2 mom. i fängelselagen från ett ombud. Föremål och ämnen som har påträffats i samband med öppnandet ska protokollföras.

Fångarna ska ha tillgång till en förteckning över de myndigheter som utövar tillsyn över fängelsets eller fängelsepersonalens verksamhet samt de organ som utövar tillsyn över iakttagandet av de mänskliga rättigheterna och hos vilka fången enligt internationella konventioner har besvärs- eller klagorätt.

I fråga om telefonsamtal som avlyssnas och spelas in antecknas namnet på fången, telefonnumret till vilket fången ringde eller från vilket någon ringde till fången, namnet på den som beslutade om avlyssningen och inspelningen samt grunden för beslutet.

Tillståndsvillkoren för användning av mobiltelefon kan omfatta villkor som gäller tid och plats för användningen av telefonen, förvaring av telefonen, granskning och övervakning av loggfiler och sändande av textmeddelanden samt andra motsvarande villkor.

Av tillståndet ska det framgå hur användningen av mobiltelefonen övervakas.

En fånge ska lämna en redogörelse för det viktiga skäl som ligger till grund för användningen av e-post. Tillstånd kan beviljas för att sända eller ta emot ett enda eller flera meddelanden eller för att kommunicera med en eller flera personer. Tillstånd kan beviljas för viss tid eller tills vidare.

Av tillståndet ska det framgå hur användningen av e-posten övervakas.

En fånge ska lämna en redogörelse för det viktiga skäl som ligger till grund för användningen av internet. Tillstånd kan beviljas med tanke på ett enda eller flera viktiga skäl. Tillstånd kan beviljas för viss tid eller tills vidare.

Av tillståndet ska det framgå hur användningen av internet övervakas.

Vid besök kan som konstruktionsmässigt hinder mellan fången och besökaren finnas ett plexiglas, ett bord eller en annan liknande möbel eller konstruktion. Det konstruktionsmässiga hindrets höjd och konstruktion ska dimensioneras på det sätt som ordningen och säkerheten vid fängelset eller en avdelning vid fängelset kräver.

Vid besök som ordnas avskilt från andra fångar ska det konstruktionsmässiga hindret vara sådant att det inte är möjligt för fången och besökaren att överlämna varor till varandra eller vidröra varandra.

Besök av barn ska ordnas i ett utrymme där det inte finns några konstruktionsmässiga hinder mellan fången och barnet. Vid besök är det tillåtet för fången och barnet att vidröra varandra. Vid övervakningen av besöket ska barnets bästa beaktas.

Ett beslut om besöksförbud ska innehålla uppgift om namnet på den som meddelas besöksförbud, grunden för och längden på förbudet, den eller de fångar som förbudet avser, det eller de fängelser som förbudet avser och vem som fattade beslutet.

Om förbudet avser fler än ett fängelse, ska fängelsedirektörerna så långt möjligt ges tillfälle att yttra sig innan besöksförbudet meddelas.

Om permission söks av ett viktigt eller synnerligen viktigt skäl, ska fången lämna en tillräcklig redogörelse till stöd för sin ansökan. Fången ska i god tid före tidpunkten för den permission som söks lämna in sin ansökan för behandling.

Permissionsansökningarna ska behandlas utan dröjsmål. Om beslutanderätten i frågor som gäller permission utövas av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet, ska ansökan tillsammans med fängelsets utlåtande utan dröjsmål sändas till centralförvaltningsenheten.

I ett beslut om permission ska följande anges:

1) syftet med permissionen,

2) avgångstiden från fängelset och tiden för återkomst till fängelset,

3) vistelseorten,

4) sättet för elektronisk eller annan övervakning av permissionen samt övriga villkor för vistelse utanför fängelset och för kontakter,

5) andra villkor som gäller fångens uppförande,

6) påföljder för överträdelser av villkoren.

Vid beräkningen av restid under permissionen beaktas syftet med permissionen, de kommunikationsmedel som används samt andra omständigheter som påverkar resans varaktighet.

Som restid betraktas den tid resan från fängelset till den första vistelseorten under permissionen varar och den tid återresan till fängelset från den sista vistelseorten under permissionen varar.

Utöver det som föreskrivs i 14 kap. 10 § i fängelselagen betalas kostnaderna för resor under fångens permission med statsmedel, om permissionen har beviljats för en resa till ett annat fängelse eller för deltagande i en rättegång. Som grundad anledning till att betala kostnaderna för resor under permission med statsmedel kan också det faktum betraktas att permissionen är motiverad med tanke på genomförandet av planen för strafftiden.

Kostnaderna betalas på basis av användning av det billigaste allmänna fortskaffningsmedlet. Ledsagarens kostnader betalas endast om ledsagaren är en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Anmälan om en misstänkt ordningsförseelse ska göras till den tjänsteman som svarar för säkerheten. Av anmälan ska det framgå uppgifter om vem som gör anmälan, fängelset, tiden och platsen för händelsen, den fånge som misstänks vara skyldig och andra som har anknytning till händelsen samt en redogörelse för vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits med anledning av händelsen.

I det protokoll som förs över utredningen av en ordningsförseelse ska det antecknas personuppgifter om fången och andra som hörs, händelsens identifieringsuppgifter, den ordningsförseelse som fången misstänks för, tid och plats för hörandet, vem som utfört hörandet, närvarande vittne, de berättelser som avgetts av den fånge som misstänks vara skyldig och av andra som hörs samt annan bevisning. Anmälan om ordningsförseelsen ska fogas till protokollet. Den som utför hörandet och det närvarande vittnet ska underteckna protokollet. Den som har hörts undertecknar det protokoll som förts över hörandet.

Över behandlingen av disciplinärenden ska det föras protokoll med följande uppgifter:

1) fångens personuppgifter,

2) förseelsens art samt platsen och tiden för händelsen,

3) uppgifter om den utredning som lagts fram i ärendet och en hänvisning till protokollet över utredningen av förseelsen,

4) fångens yttrande,

5) eventuella andra utlåtanden och yttranden,

6) användning av videolänk eller något annat motsvarande kommunikationsmedel vid hörandet,

7) påfört disciplinstraff eller annat beslut som har fattats i ärendet och motivering till det,

8) eventuellt avdrag från disciplinstraffet,

9) tid och plats för verkställigheten av disciplinstraffet.

Om inget disciplinstraff påförs, antecknas i protokollet de uppgifter som avses i 1 mom. 1–7 punkten. Om ärendet överförs till polisundersökning i stället för att ett disciplinstraff påförs, ska detta antecknas i protokollet.

Över kroppsvisitation av en fånge ska det föras protokoll med följande uppgifter:

I ett beslut om specialgranskning ska det antecknas uppgift om fängelset, avdelningen eller utrymmet som granskas, tiden för granskningen, den som ansvarar för granskningen, grunden för specialgranskningen samt vem som fattade beslutet.

Över granskning av ett utrymme och kroppsvisitationer som utförs vid specialgranskningen ska det föras protokoll där det antecknas vilka tjänstemän som har deltagit i granskningen, personuppgifter om de fångar som granskades, eventuella otillåtna föremål och ämnen som påträffats samt var de hittades. I protokollet antecknas också tidpunkten då grunden för specialgranskningen har meddelats fången eller fångarna.

I ett beslut om kroppsbesiktning ska det antecknas uppgift om fångens namn, grunden för kroppsbesiktningen, platsen där kroppsbesiktningen utförs, vem som fattade beslutet samt tidpunkten då fången har underrättats om grunden för kroppsbesiktningen.

Ämnen och föremål som påträffas vid kroppsbesiktningen ska protokollföras.

Över kroppsvisitation av besökare ska det föras protokoll med följande uppgifter:

1) personuppgifter om den som kroppsvisiteras,

2) grunden för kroppsvisitationen och utförd åtgärd,

3) tiden och platsen för kroppsvisitationen,

4) vem som fattade beslutet och hans eller hennes tjänsteställning,

5) vem som utförde kroppsvisitationen,

6) vittnet,

7) observationer och fynd som har gjorts vid kroppsvisitationen,

8) egendom som fråntagits fången.

I ett beslut om att avlägsna en person från fängelseområdet ska det antecknas personuppgifter om den som avlägsnas från fängelseområdet, grunden för avlägsnandet, vilka tjänstemän som avlägsnade personen, tiden och platsen för åtgärden samt tidpunkten då grunden för avlägsnandet meddelades den som avlägsnades.

I ett beslut om att gripa en person ska det antecknas personuppgifter om den som grips, tiden och platsen för gripandet, grunden för gripandet, vilka tjänstemän som grep personen och tidpunkten då grunden för gripandet meddelades den som gripits. I beslutet ska det också antecknas när gripandet har meddelats polisen.

I ett beslut om hållande i förvar antecknas personuppgifter om den som hålls i förvar, tiden och platsen för hållande i förvar samt tidpunkten då beslutet om hållande i förvar meddelades den som hålls i förvar. I beslutet antecknas också de anvisningar som polisen har gett.

Begynnelsetiden för hållande i förvar räknas från gripandet.

Som maktmedelsredskap och fängsel används redskap som Brottspåföljdsmyndigheten har reserverat för detta ändamål. Som maktmedelsredskap används skyddssköld, batong eller teleskopbatong, gassprej, elpistol och pistol.

Som fängsel används handbojor, knippförband av plast och midjefängsel.

Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om typen och mängden av de maktmedelsredskap och fängsel som tjänstemännen använder och om de patroner som används i vapen.

Skjutvapen får bäras endast av sådana tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som har lämplig utbildning och endast i tjänsteutövning och i utbildning i användningen av vapen.

Skjutvapen får bäras vid transport av en fånge utanför fängelset, vid övervakning utanför ett slutet fängelses cellbyggnad och i tjänsteuppgifter som fängelsedirektören särskilt har bestämt. En tjänsteman som utför närarbete med fångarna får dock inte bära skjutvapen, om inte situationens farlighet i ett enskilt fall kräver det.

Skjutvapnet ska bäras oladdat i ett skyddshölster eller i någon annan utrustning avsedd för bärande av vapen under uniformen så att vapnet inte är synligt, om inte uppdragets art eller situationens farlighet eller förhållandena undantagsvis förutsätter något annat.

Man ska i synnerhet se till att ingen annan än den som avses i 1 mom. får tillgång till skjutvapnet.

Skjutvapen och patroner ska förvaras inlåsta, och i varje fängelse ska det föras en förteckning över dem. Den tjänsteman som svarar för säkerheten ska övervaka förvaringen av skjutvapnen och överlåtelse av dem för användning.

Grunden för och varaktigheten av användningen av fängsel ska protokollföras. Om fängsel används med stöd av 18 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten i fängelselagen, antecknas också tidpunkten då en läkare har hörts.

Vid observation kan en fånges rättigheter begränsas, om det är nödvändigt för att syftet med observationen ska nås. När en fånges rättigheter begränsas ska grunden för att fången ställs under observation beaktas. Innan en fånge ställs under observation ska fången kroppsvisiteras och hans eller hennes kläder ska bytas. Under observationen ska fången använda den klädsel som fängelset tillhandahåller.

En fånge som har ställts under observation kan till sitt förfogande få en skälig mängd föremål och ämnen som inte äventyrar fångens säkerhet eller syftet med observationen. Fången ska ges möjlighet att röka, om inte detta med beaktande av grunden för observationen äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset eller fångens eller någon annans säkerhet.

När fången vistas utomhus eller tvättar sig ska det ske avskilt från andra fångar. Besök kan ordnas avskilt från andra fångar på det sätt som avses i 13 kap. 3 § 2 mom. i fängelselagen.

Det rum eller den cell som används vid observationen ska ha tillräcklig ventilation, uppvärmning och belysning. Fången ska få sängkläder till sitt förfogande, om det inte äventyrar hans eller hennes säkerhet.

När en fånge ställs under observation ska det föras protokoll med följande uppgifter:

9) tidpunkten då en läkare eller någon annan som hör till hälso- och sjukvårdspersonalen har undersökt hälsotillståndet för den som ställts under observation,

10) sättet för uppföljningen av fångens hälsotillstånd.

Ett beslut om att förlänga observationstiden och grunderna för beslutet ska protokollföras.

Vid observation i isolering ska fången observeras och övervakas på ett sådant sätt att han eller hon inte kommer åt att gömma eller förstöra otillåtna föremål eller ämnen. Fångens rättigheter kan begränsas endast om det är nödvändigt för att syftet med observationen i isolering ska nås. Vid bedömningen av en begränsning av rättigheterna ska det beaktas om det vid övervakningen används särskild observationsklädsel som hindrar fången från att komma åt förbjudna ämnen eller föremål som han eller hon har transporterat i sin kropp.

Innan en fånge ställs under observation i isolering ska fången kroppsvisiteras och byta kläder. En fånge som inte förutsätts använda särskild observationsklädsel ska under observationen i isolering använda annan klädsel som fängelset tillhandahåller.

En fånge som har ställts under observation i isolering kan till sitt förfogande få en skälig mängd föremål och ämnen som inte äventyrar syftet med observationen i isolering. Litteratur, tidningar och tidskrifter, skrivdon och livsmedel kan överlåtas till fångens förfogande. Fången ska även ges möjlighet att röka. Vidare kan fången ges möjlighet att följa radio- och tv-program.

När fången vistas utomhus eller tvättar sig ska det ske avskilt från andra fångar. Besök kan ordnas avskilt från andra fångar på det sätt som avses i 13 kap. 3 § 2 mom. i fängelselagen.

Det rum eller den cell som används vid observationen i isolering ska ha tillräcklig ventilation, uppvärmning och belysning. Fången ska få sängkläder till sitt förfogande.

Observationsklädseln ska vara av lämplig storlek för fången. Klädseln ska bytas med fyra dagars mellanrum och alltid när den har blivit smutsig. Fången ska ges möjlighet att tvätta sig varje dag och alltid när klädseln har blivit smutsig.

Över observation i isolering ska det föras protokoll med följande uppgifter:

När en fånge som hålls avskild vistas utomhus eller tvättar sig ska det ske avskilt från andra fångar. Besök kan ordnas avskilt från andra fångar på det sätt som avses i 13 kap. 3 § 2 mom. i fängelselagen.

Ett beslut om att hålla en fånge avskild ska innehålla följande uppgifter:

1) fångens personuppgifter,

2) grunden för avskildhet,

3) verkställighetsplats,

4) fångens yttrande,

5) tidpunkten då avskildheten inleds och då den avslutas.

Om tiden i avskildhet fortgår, ska de uppgifter som avses i 1 mom. nämnas i beslutet.

Ett beslut som en fånge, en dömd eller en fånges besökare får begära omprövning av ska förses med anvisningar om hur man begär omprövning. Anvisningarna ska innehålla uppgifter om

1) den myndighet som avgör begäran om omprövning,

2) den myndighet som begäran om omprövning ska lämnas till, samt

3) tiden för begäran om omprövning och från vilken tidpunkt den räknas.

Anvisningarna om hur man begär omprövning ges på en blankett som fastställts av Brottspåföljdsmyndigheten. I fråga om delgivning av beslut och av anvisningar om hur man begär omprövning iakttas förvaltningslagen (434/2003).

Begäran om omprövning ska innehålla uppgift om

1) vilket beslut begäran om omprövning gäller,

2) till vilka delar omprövning begärs och vilka ändringar i beslutet som yrkas, samt

3) på vilka grunder omprövning begärs.

Till begäran om omprövning ska fogas

1) det beslut av vilket omprövning begärs, i original eller kopia,

2) ett intyg över när beslutet har delgetts eller någon annan redogörelse för när tiden för begäran om omprövning har börjat löpa, samt

3) de handlingar som fången åberopar till stöd för begäran om omprövning, om de inte tidigare har lämnats till myndigheten.

Om en regiondirektör på basis av en begäran om omprövning eller en förvaltningsdomstol på basis av besvär beslutar att den omprövning som gäller uppskov med verkställigheten och som avses i 20 kap. 1 § 1 mom. 2 punkten i fängelselagen avbryter verkställigheten, ska regiondirektören eller förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrätta bedömningscentrumet i brottspåföljdsregionen om detta.

Innan en begäran om omprövning avgörs ska den tjänsteman som har fattat beslutet ges tillfälle att ge ett utlåtande i ärendet. Om begäran om omprövning gäller ett beslut om strafftiden behöver inget utlåtande begäras, om inte ett utlåtande behövs för att frågan lämnar rum för tolkning eller av något annat motsvarande skäl.

I fråga om delgivning av beslut med anledning av begäran om omprövning iakttas förvaltningslagen

I god tid innan fången eventuellt försätts i övervakad frihet på prov eller i villkorlig frihet eller den som avtjänar straffet i dess helhet försätts i övervakad frihet på prov ska det i samarbete med fången beredas en frigivningsplan som en del av planen för strafftiden.

Vid beredningen av frigivningsplanen ska de faktorer utredas som stöder den frigivna fångens placering i samhället. En bedömning ska göras i synnerhet av fångens behov i anknytning till boende, utkomst, arbete eller ordnande av utbildning, sociala relationer, arbetsförmåga, hälso- och sjukvård samt missbrukarrehabilitering och annan psykosocial rehabilitering.

I samarbete med kommunen och arbets- och näringsförvaltningen ska man med fångens samtycke se till att frigivningsplanen stöder den vård-, service- eller rehabiliteringsplan som eventuellt är under beredning i kommunen.

Om en fånge som friges ställs under övervakning, fogas frigivningsplanen till planen för övervakning av den villkorliga friheten.

En fånge ska friges mellan klockan 7 och 17 den sista dagen under fängelsetiden, om det inte finns motiverad anledning att i enskilda fall avvika från detta på grund av trafikförbindelser eller andra motsvarande omständigheter.

I fängelsetiden inräknas strafftiden för fången fram till frigivningen inklusive frigivningsdagen. I fängelsetiden inräknas den avräkning som domstolen har gjort med stöd av 6 kap. 13 § i strafflagen (39/1889). I fråga om fängelsetiden för en fånge som avtjänar livstids fängelse tillämpas 2 c kap. 10 a § i strafflagen.

En fånge som har försatts i villkorlig frihet ska ges en frigivningshandling där fångens personuppgifter, verkställighetsuppgifter, reststraffets längd, den sista dagen för prövotiden, frigivningsdagen och övervakningsuppgifter antecknas.

En fånge som har avtjänat sitt straff i dess helhet ska ges ett intyg över avtjänat fängelsestraff.

Om den dömde betalar sina böter ska ett intyg över betalningen ges till honom eller henne. Ett intyg ska ges över att den dömde avtjänat ett förvandlingsstraff för böter. Ett intyg ska ges över avtjänat arreststraff.

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2015.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om fängelse (509/2006).