400/2015

Denna lag tillämpas på verkställighet av följande samhällspåföljder som döms ut av domstol:

Denna lag tillämpas också på verkställighet av övervakning av villkorlig frihet, som Brottspåföljdsmyndigheten fattar beslut om.

Med den dömde avses i denna lag den som avtjänar en i 1 eller 2 mom. avsedd samhällspåföljd.

Bestämmelser om dömande till samhällstjänst finns i 6 kap. 11 § i strafflagen (39/1889), dömande till övervakningsstraff i 11 a § i det kapitlet, förenade av villkorligt fängelse med övervakning i 10 § 2 mom. i det kapitlet och dömande till ungdomsstraff i 10 a § i det kapitlet.

Syftet med en samhällspåföljd är att under den tid verkställigheten av straffet pågår stödja den dömde för att främja hans eller hennes sociala anpassning och öka hans eller hennes beredskap för ett liv utan kriminalitet.

Samhällspåföljderna innefattar övervakning av den dömde, skyldigheter, förbud och övriga villkor som gäller den dömde samt verksamhet som bestäms enligt den dömdes behov och förhållanden med hänsyn till samhällets säkerhet i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag.

Samhällspåföljdernas detaljerade innehåll anges i den plan för strafftiden som avses i 14 §.

Den som dömts till en samhällspåföljd ska bemötas rättvist och med aktning för människovärdet. Verkställigheten av en samhällspåföljd får inte medföra andra begränsningar i den dömdes rättigheter eller förhållanden än vad som föreskrivs i lag eller som nödvändigtvis följer av verkställigheten av påföljden.

En samhällspåföljd ska verkställas så att den dömde och dennes närstående inte orsakas större olägenhet än vad som är nödvändigt för att påföljden ska kunna verkställas. Vid verkställigheten av en samhällspåföljd för en ung person som inte hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet ska de behov som följer av den dömdes ålder och utvecklingsnivå särskilt beaktas.

Dömda får inte utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk eller facklig verksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller den dömdes person.

Den som dömts till en samhällspåföljd ska iaktta kravet på drogfrihet och delta i den verksamhet som hör till samhällspåföljden samt fullgöra övriga skyldigheter som anges i planen för strafftiden.

För samhällspåföljdernas verkställighet svarar Brottspåföljdsmyndigheten.

För verkställigheten av en enskild samhällspåföljd svarar en för uppdraget utsedd tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ( övervakare ).

För att främja en ändamålsenlig verkställighet av samhällspåföljden kan en person som samtycker till uppdraget utses att bistå övervakaren ( biträdande övervakare ). Den biträdande övervakaren ska ha lämplig utbildning inom brottspåföljds-, social- eller hälsovårdsområdet eller pedagogik samt arbetserfarenhet. Också någon annan lämplig person kan utses till biträdande övervakare, om det behövs för att ordna övervakningen.

Brottspåföljdsmyndigheten ingår ett avtal med den biträdande övervakaren om utförandet av uppdraget och beslutar om det arvode och de kostnadsersättningar som ska betalas till honom eller henne med statliga medel. Mellan Brottspåföljdsmyndigheten och den biträdande övervakaren uppstår varken tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.

På den biträdande övervakaren tillämpas lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför sitt uppdrag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Övervakaren ska

Biträdande övervakaren ska bistå övervakaren i de uppgifter som föreskrivs i 1 mom. Biträdande övervakaren ska dessutom iaktta de direktiv som en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ger honom eller henne samt underrätta tjänstemannen om den dömde inte fullgör sina skyldigheter.

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas när en biträdande övervakare utses utfärdas genom förordning av statsrådet.

Åklagaren eller domstolen ska be Brottspåföljdsmyndigheten utarbeta en påföljdsutredning när det brott den misstänkte åtalas för är ett brott för vilket samhällstjänst eller övervakningsstraff sannolikt kommer att dömas ut. Brottspåföljdsmyndigheten kan utarbeta en påföljdsutredning också på begäran av den misstänkte, om det finns vägande skäl till det.

En påföljdsutredning behöver dock inte begäras, om den misstänkte är utländsk medborgare och har sin stadigvarande bostad någon annanstans än i Finland, och det inte bedöms vara möjligt att döma ut en samhällspåföljd och överföra verkställigheten av den till ett annat land.

I påföljdsutredningen ska den misstänktes förutsättningar och beredskap att klara av samhällspåföljden bedömas. Hänsyn ska tas till den misstänktes tidigare kriminalitet, bruk av berusningsmedel och andra personliga och sociala förhållanden samt till behovet av övervakning och av stöd för ett liv utan kriminalitet. I samband med utredningen ska också den misstänktes samtycke till att samhällstjänst eller övervakningsstraff döms ut och verkställs klarläggas. På grundval av dessa uppgifter bedömer Brottspåföljdsmyndigheten om den misstänkte är lämpad att avtjäna samhällstjänst eller övervakningsstraff.

Om det efter att påföljdsutredningen utarbetats sker en sådan förändring i den misstänktes situation som inverkar på påföljdsutredningens innehåll, ska Brottspåföljdsmyndigheten göra behövliga ändringar i den.

Bestämmelser om de utredningsåtgärder som föregår utdömandet av ungdomsstraff och förenande av villkorligt fängelse med övervakning finns i lagen om utredning av unga brottsmisstänktas situation (633/2010). Bestämmelser om de utredningsåtgärder som föregår utdömandet av övervakningsstraff finns i 44 § i denna lag.

Om Brottspåföljdsmyndigheten anser att den misstänkte är lämpad att avtjäna samhällstjänst, övervakningsstraff, villkorligt fängelse förenat med övervakning eller ungdomsstraff, eller om åklagaren eller domstolen särskilt begär det, ska en plan för strafftiden fogas till påföljdsutredningen. Planen ska innehålla uppgifter om följande omständigheter som hänför sig till samhällspåföljden:

Planen för strafftiden ska utarbetas i samarbete med den misstänkte.

När Brottspåföljdsmyndigheten börjar utarbeta en i 11 § eller i 71 § 3 mom. avsedd plan för strafftiden ska myndigheten enligt behov tillsammans med social- och hälsovårdsmyndigheterna kartlägga den misstänktes levnadsförhållanden och behov av stödåtgärder. Samhällspåföljdens verkställighet och de stödåtgärder som främjar den dömdes livshantering och avtjänandet av straffet ska samordnas.

Vid samordnandet av de stödåtgärder som avses i 1 mom. svarar kommunen för kostnaderna för den kommunala basservicen. Brottspåföljdsmyndigheten svarar för kostnaderna för den verksamhet som hänför sig till verkställigheten av samhällspåföljden.

Närmare bestämmelser om utredning av en persons lämplighet och övriga förutsättningar för en samhällspåföljd, det förfarande som iakttas när en påföljdsutredning och en plan för strafftiden utarbetas samt om utredningens och planens innehåll utfärdas genom förordning av statsrådet.

Brottspåföljdsmyndigheten ska utan dröjsmål utarbeta och fastställa en preciserad plan för strafftiden när den dom genom vilken samhällstjänst, övervakningsstraff, villkorligt fängelse förenat med övervakning eller ungdomsstraff dömts ut har vunnit laga kraft eller blivit verkställbar enligt 16 § eller när Brottspåföljdsmyndigheten har ställt en fånge som ska friges villkorligt under övervakning enligt 70 §. Den preciserade och fastställda planen för strafftiden ska innehålla mer detaljerade uppgifter och bestämmelser om hela den tid verkställigheten av samhällspåföljden omfattar än vad som ingår i den plan för strafftiden som utarbetats i utredningsskedet i enlighet med 11 §. I planen ska finnas uppgifter och bestämmelser om

Planen för strafftiden ska utarbetas i samarbete med den dömde. Brottspåföljdsmyndigheten ska dessutom utarbeta ett tidsschema för avtjänandet av samhällspåföljden.

Planen för strafftiden ska delges den dömde personligen. Detaljerna i planen för strafftiden och påföljderna för brott mot bestämmelserna i den ska i behövlig omfattning gås igenom i samband med delgivningen.

Om en detalj som berör en sådan uppgift eller bestämmelse som avses i 1 mom. klarnar senare än vad som förutsätts för att verkställigheten ska kunna inledas utan ogrundat dröjsmål, kan Brottspåföljdsmyndigheten komplettera planen för strafftiden till denna del efter det att planen har fastställts och delgetts. Vid kompletteringen av planen iakttas det som bestäms i 2 och 3 mom.

Brottspåföljdsmyndigheten får ändra planen för strafftiden, om förhållandena förändras väsentligt eller det finns någon annan därmed jämförbar godtagbar orsak till det. När planen ändras ska 14 § 2 och 3 mom. iakttas.

Verkställigheten av samhällstjänst, övervakningsstraff, villkorligt fängelse förenat med övervakning och ungdomsstraff får på grundval av tingsrättens dom inledas innan domen har vunnit laga kraft, om den dömde skriftligen samtycker till verkställigheten och har nöjt sig med domen till den del han eller hon har dömts till en samhällspåföljd.

Verkställigheten av samhällstjänst, övervakningsstraff, villkorligt fängelse förenat med övervakning och ungdomsstraff ska påbörjas utan ogrundat dröjsmål och påföljden ska avtjänas inom ett år och tre månader från det att domen blivit verkställbar. När flera samhällspåföljder verkställs är tidsfristen emellertid ett år och sex månader räknat från den sista domen som blivit verkställbar. Till tidsfristerna räknas inte den tid under vilken påbörjandet av verkställigheten varit uppskjuten eller verkställigheten varit avbruten enligt 18 eller 26 §.

Avtjänandet av samhällstjänst och övervakningsstraff börjar den dag då det första övervakarmötet ordnas, den första arbetstjänstdagen infaller, deltagandet i annan verksamhet inleds eller då annan övervakning som hänför sig till samhällspåföljdens verkställighet inleds i enlighet med den preciserade planen för strafftiden. Avtjänandet av sådan samhällstjänst som den dömde i påföljdsutredningen konstaterats vara lämpad för med hjälp av stödåtgärder och avtjänandet av ungdomsstraff inleds den dag då den dömde och övervakaren möts första gången efter det att domen blivit verkställbar. Övervakningstiden för villkorligt fängelse som förenats med övervakning börjar löpa då den dömde har gett sitt samtycke till att verkställigheten av övervakningen inleds eller då domen har vunnit laga kraft till den del den gäller övervakningen. Om den som ska friges villkorligt ställs under övervakning för en prövotid, inleds övervakningen den dag då han eller hon friges villkorligt från fängelset.

Brottspåföljdsmyndigheten får skjuta upp eller avbryta verkställigheten av samhällstjänst, övervakningsstraff och ungdomsstraff för viss tid, om det finns ett tillfälligt hinder för avtjänande av samhällspåföljden på grund av att den dömde har en sjukdom som inte är kortvarig, deltar i missbrukarrehabilitering, fullgör värnplikt eller frivillig militärtjänst för kvinnor eller civiltjänst, vårdar sitt barn under en moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperiod enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller av någon annan därmed jämförbar godtagbar orsak. Strafftiden löper inte under uppskovet eller avbrottet.

Verkställigheten av ett i 1 mom. avsett straff får skjutas upp eller avbrytas också när avtjänandet av ett ovillkorligt fängelsestraff eller någon annan samhällspåföljd utgör ett hinder för att inleda eller fortsätta verkställigheten. Dessutom får verkställigheten av samhällstjänst, övervakningsstraff eller ungdomsstraff för en person som inte hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet skjutas upp eller avbrytas på grundval av att den dömde inte anträffas och det inte går att få reda på var han eller hon vistas.

Uppskov eller avbrott som avses i 1 eller 2 mom. får fortgå i sammanlagt högst ett år efter det att domen blivit verkställbar.

Verkställigheten av samhällstjänst, övervakningsstraff och ungdomsstraff kan avbrytas eller uppskjutas för viss tid, om ändrade förhållanden hos den dömde förutsätter nya arrangemang i fråga om verksamhetsskyldigheten eller skyldigheten att stanna på en viss plats. Samhällstjänst, övervakningsstraff och ungdomsstraff kan likaså avbrytas för viss tid om den dömde misstänks ha brutit mot sina skyldigheter och ärendet inte kan utredas omedelbart. Avbrottet får fortgå högst en månad.

Brottspåföljdsmyndigheten ska återkalla ett uppskov med eller avbrott i verkställigheten, om det framgår att det inte längre finns grunder för uppskovet eller avbrottet.

Om samhällspåföljden av någon annan orsak än ett i 26 § avsett grovt brott mot skyldigheter inte kan avtjänas inom den maximitid som anges i 17 § 1 mom., ska Brottspåföljdsmyndigheten underrätta den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas om saken.

Domstolen får i fall som avses i 1 mom. förlänga den tid under vilken samhällspåföljden ska verkställas eller förvandla den icke avtjänade delen av samhällstjänst till ett övervakningsstraff eller ett ovillkorligt fängelsestraff och den icke avtjänade delen av ett övervakningsstraff till ett ovillkorligt fängelsestraff. Den samhällstjänst eller det övervakningsstraff som redan har avtjänats kan betraktas som fullt avtjänat straff om den tid som ännu inte avtjänats är kort, den dömde är allvarligt sjuk eller har drabbats av ett olycksfall eller det finns någon annan motsvarande orsak som inte kan tillräknas den dömde.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om

Den dömde ska

Den dömde ska på uppmaning lämna utandningsprov för kontroll av drogfriheten. Den som avtjänar samhällstjänst, övervakningsstraff eller villkorligt fängelse förenat med övervakning ska på uppmaning lämna urin- eller salivprov. I samband med detta kan den dömde förpliktas besöka en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten, en hälsovårdscentral eller en enhet som avses i lagen om missbrukarvård (41/1986) för att lämna urinprov.

Om den dömde under ett övervakarmöte eller övervakningsbesök eller vid fullgörandet av annan verksamhetsskyldighet av yttre tecken att döma sannolikt är påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel, ska en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten registrera observationerna om berusningstillståndet. Om berusningstillståndet av yttre tecken att döma är uppenbart behöver ett i 1 mom. avsett prov inte tas, om inte den dömde kräver det.

Om den dömde utan giltig orsak vägrar lämna utandnings-, urin- eller salivprov, kan det bestämmas att blodprov ska tas på honom eller henne.

Om den dömde på basis av ett utandningsprov konstateras vara alkoholpåverkad, ska Brottspåföljdsmyndigheten vidta åtgärder som avses i 25 eller 26 §. Om den dömde på basis av ett urin- eller salivprov konstateras ha använt berusningsmedel, ska resultatet verifieras av ett laboratorium som uppfyller kvalitetskraven för narkotikatest. Detsamma gäller trots att resultatet av ett snabbtest är negativt, om det finns grundad anledning att misstänka berusningstillstånd. Om det verifierade resultatet visar att den dömde har använt i 3 § 1 mom. i narkotikalagen (373/2008) avsedd narkotika, eller läkemedel som han eller hon inte har rätt att använda, ska Brottspåföljdsmyndigheten vidta åtgärder enligt 26 § i denna lag.

Den dömde kan i ett enskilt fall beviljas tillstånd till att tillfälligt avvika från en skyldighet som anges i den plan för strafftiden som avses i 14 § 1 mom., om det är nödvändigt på grund av att den dömde insjuknat eller på grund av någon annan oförutsedd händelse som inverkar på verkställigheten. Den dömde ska utan dröjsmål underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om orsaken.

Den dömde får utan förhandstillstånd avvika från en skyldighet som anges i den plan för strafftiden som avses i 14 § 1 mom., om det av tvingande skäl är nödvändigt i en situation som avses i 1 mom. i denna paragraf. Den dömde ska utan dröjsmål underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om orsaken.

Om en dömd som avtjänar villkorligt fängelse förenat med övervakning eller ungdomsstraff, eller som har frigetts villkorligt och är ställd under övervakning, utan någon godtagbar orsak som övervakaren eller biträdande övervakaren har kännedom om underlåter att infinna sig vid ett övervakarmöte eller en motsvarande sammankomst och det är sannolikt att han eller hon försöker undvika mötet, kan han eller hon hämtas till följande möte som övervakaren eller biträdande övervakaren fastställt. Polisen ska ge handräckning vid hämtningen, om det inte anses vara uppenbart oändamålsenligt att vidta hämtningsåtgärder.

En anhållningsberättigad polisman beslutar på begäran av Brottspåföljdsmyndigheten om hämtning. Den som enligt beslutet ska hämtas får gripas och tas i förvar högst sex timmar före mötet med övervakaren. Hämtningen ska om möjligt genomföras så att den dömde inte blir föremål för onödig uppmärksamhet.

Om den dömde misstänks ha brutit mot sina skyldigheter enligt 21 eller 22 § på något annat än ett i 26 § avsett grovt sätt ska Brottspåföljdsmyndigheten utreda saken. Om den dömde på grundval av utredningen konstateras ha handlat i strid med sina föreskrivna skyldigheter, ska Brottspåföljdsmyndigheten ge honom eller henne en skriftlig varning. När en varning ges ska den dömde underrättas om vad fortsatt brott mot skyldigheterna kan leda till. Om brottet mot skyldigheterna konstateras vara ringa och det inte är upprepat, kan den dömde ges en anmärkning.

Om den dömde inte börjar avtjäna sin påföljd eller avbryter avtjänandet och det inte finns någon godtagbar orsak till detta, eller trots en skriftlig varning på nytt eller annars uppsåtligen och grovt bryter mot de skyldigheter som föreskrivs i 21, 22, 38, 49, 72 eller 73 §, ska Brottspåföljdsmyndigheten vidta åtgärder för att föra saken till åklagarens och domstolens behandling. Om det är fråga om samhällstjänst, övervakningsstraff eller ungdomsstraff, ska Brottspåföljdsmyndigheten förbjuda påbörjandet av verkställighet eller avbryta verkställigheten om den redan har påbörjats.

Vid behandling av grovt brott mot skyldigheter eller sådan förlängning av avtjäningstiden som avses i 19 § ska domstolen ge den dömde tillfälle att bli hörd innan saken avgörs. Dessutom ska en representant för Brottspåföljdsmyndigheten ges tillfälle att ge ett utlåtande i saken, om det inte är uppenbart onödigt med avseende på ärendets behandling. Ärendet kan avgöras även om den dömde inte infinner sig vid domstolen. Tingsrätten är domför med ordföranden ensam. I övrigt ska bestämmelserna om rättegång i brottmål iakttas.

Besvär över ett avgörande som domstolen träffat med stöd av denna paragraf ska behandlas skyndsamt.

Närmare bestämmelser om hur ett misstänkt berusningstillstånd konstateras och registreras, hur brott mot skyldigheter utreds och registreras samt om förfarandet vid brott mot skyldigheter utfärdas genom förordning av statsrådet.

De tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som svarar för verkställigheten av samhällspåföljder och de biträdande övervakarna ska i sin verksamhet vara sakliga och opartiska samt främja försonlighet.

Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän och de biträdande övervakarna ska i första hand genom råd, uppmaningar och förhållningsregler sträva efter att säkerställa att samhällspåföljder avtjänas på ett tillbörligt sätt.

Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän och de biträdande övervakarna ska utföra sina uppdrag i samband med verkställigheten av en samhällspåföljd utan att i större utsträckning ingripa i någons rättigheter eller orsaka större olägenhet än vad som är nödvändigt och försvarbart för att uppdraget ska kunna utföras.

Bestämmelser om tillfälle för den dömde att bli hörd när beslut fattas om förutsättningarna för verkställighet av en samhällspåföljd, om verkställighetens innebörd och villkor samt om brott mot skyldigheter finns i 34 § i förvaltningslagen (434/2003).

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens byrå för samhällspåföljder beslutar om åtgärder som föranleds av grovt brott mot skyldigheter enligt 26 §.

Direktören för byrån för samhällspåföljder beslutar om inledande av verkställigheten av en samhällspåföljd enligt 17 § 1 mom., uppskov med eller avbrott i verkställigheten enligt 18 §, tagande av blodprov enligt 22 §, begäran om hämtning enligt 24 §, givande av en skriftlig varning enligt 25 §, givande av en skriftlig uppmaning enligt 74 § samt avslutande av övervakning enligt 60 § 3 mom. och 76 §. Ifall saken inte kan vänta, kan besluten fattas av en i arbetsordningen angiven direktör eller biträdande direktör för ett fängelse eller en brottspåföljdschef.

En tjänsteman som svarar för verkställigheten svarar för beräknandet av strafftiden för övervakningsstraff och beslutar om villkorlig frigivning från övervakningsstraff. En tjänsteman som svarar för verkställigheten eller en av verkställighetsdirektören förordnad annan tjänsteman vid Brottspåföljdmyndighetens verkställighetsenhet beslutar om utfärdande och återkallande av en efterlysning enligt 34 §.

Övervakaren eller en i arbetsordningen angiven annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om annan kontroll av drogfrihet enligt 22 § än blodprov, om rätten enligt 23 § att inte fullgöra en skyldighet som ingår i planen för strafftiden på grund av förhinder och om givande av en anmärkning enligt 25 §.

Bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens rätt att trots sekretessbestämmelserna för det utlåtande som ska ges till domstolen om förutsättningarna för utdömande av en samhällspåföljd och för verkställigheten av samhällspåföljden få den information som hänför sig till en vård-, rehabiliterings- eller serviceplan och som social- och hälsovårdsmyndigheten har om den dömdes levnadsförhållanden, bruk av berusningsmedel, missbrukarrehabilitering, mentala hälsa och anlitande av mentalvårdstjänster samt annan motsvarande information som behövs för verkställigheten av samhällspåföljden och samordnandet av de stödåtgärder som främjar den dömdes livshantering och avtjänandet av straffet finns i lagen om behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff (422/2002).

Brottspåföljdsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att för sina i denna lag föreskrivna uppdrag av de aktörer som avses i 20 § 1 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) få den information som behövs för det utlåtande som ska ges till domstolen om förutsättningarna för utdömande av en samhällspåföljd och för verkställigheten av samhällspåföljden samt för samordnandet av de stödåtgärder som främjar den dömdes livshantering och avtjänandet av straffet.

Den som misstänks för ett brott ska med statliga medel ersättas för kostnaderna för resor som behövs för utredningen av förutsättningarna för utdömande av en samhällspåföljd och för utarbetandet av planen för strafftiden. Den dömde ska med statliga medel ersättas för kostnaderna för resor som hänför sig till den övervakning och verksamhet som hör till verkställigheten, om han eller hon inte rimligen klarar av att själv stå för dem. Kostnaderna ersätts på ansökan, för resor inom Finland och enligt kostnaderna för användning av det billigaste allmänna fortskaffningsmedlet.

Den verksamhetsplats där den dömde fullgör sin verksamhetsskyldighet och verksamhetsplatsens personal samt utomstående ska med statliga medel ersättas för sak- och personskador som den dömde orsakar av oaktsamhet när han eller hon utför oavlönat arbete som hör till samhällspåföljden eller deltar i annan verksamhet.

Statskontoret ska göra en utredning av det skadefall som avses i 1 mom. Ersättningen betalas av Statskontoret.

Bestämmelser om skadestånd finns dessutom i brottsskadelagen (1204/2005) och i skadeståndslagen.

Om den som har dömts till en samhällspåföljd inte anträffas och det inte går att få reda på var han eller hon vistas, kan Brottspåföljdsmyndigheten utfärda en efterlysning av den dömde. I efterlysningen ska den dömde uppmanas att för verkställighet av samhällspåföljden senast på utsatt dag ta kontakt med Brottspåföljdsmyndighetens byrå för samhällspåföljder. I efterlysningen ska det nämnas att ett förfarande för förvandling av samhällspåföljden till ett ovillkorligt fängelsestraff eller till någon annan påföljd som föreskrivits för brott mot villkoren för samhällspåföljden i fråga annars inleds.

Tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten har rätt att få handräckning av polisen enligt polislagen (872/2011) för att utföra ett tjänsteuppdrag.

Närmare bestämmelser om ersättandet av den misstänktes eller dömdes resekostnader, om den utredning av skadefallet som krävs för ersättandet av en skada som den dömde orsakat samt om utfärdande och återkallande av en efterlysning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Samhällstjänst är ett straff som döms ut i stället för ett ovillkorligt fängelsestraff. Samhällstjänsten omfattar minst 14 och högst 240 timmar regelbundet, oavlönat arbete som utförs under övervakning.

Högst 30 timmar av samhällstjänststraffet kan avtjänas genom att den dömde deltar i verksamhet som ordnas eller godkänns av Brottspåföljdsmyndigheten eller i öppen vård som tillhandahålls av en offentlig eller privat serviceproducent inom social- och hälsovården. Syftet med verksamheten eller vården är att minska den dömdes risk för återfall i brott eller missbruksproblem samt att förbättra hans eller hennes förutsättningar att avtjäna samhällstjänststraffet. Arbetets andel ska dock utgöra minst hälften av det straff som dömts ut.

Samhällstjänst som utdöms för ett brott begånget av en person innan han eller hon fyllt 21 år kan dessutom innefatta uppgifter och program som främjar den sociala handlingsförmågan och som särskilt är riktade till unga, samt stöd och handledning i samband med dessa. I ett sådant fall är det möjligt att avvika från de i 2 mom. avsedda begränsningarna av verksamhetens omfattning.

Den dömde ska utföra sina tjänstgöringsuppgifter och iaktta de anvisningar som personalen på tjänstgöringsplatsen ger.

När verkställigheten av samhällstjänsten har inletts får den dömde inte använda narkotika som avses i 3 § 1 mom. i narkotikalagen. Den dömde får inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel på platsen för arbete, rehabilitering, utbildning eller någon annan verksamhet som hänför sig till samhällstjänstens verkställighet, eller under sådana sammankomster som verkställigheten kräver.

Om åklagaren bedömer att samhällstjänsten ska förvandlas till ett övervakningsstraff eller ett ovillkorligt fängelsestraff på grund av sådant handlande som avses i 26 §, ska åklagaren utan dröjsmål framställa ett yrkande om det hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den dömde har handlat på det sätt som avses i 26 §, kan domstolen förvandla den icke avtjänade delen av samhällstjänsten till ett övervakningsstraff eller ett ovillkorligt fängelsestraff. Minimitiden för förvandlingsstraffen är fyra dagar. Domstolen kan förvandla också sådan samhällstjänst vars verkställighet ännu inte inletts till ett övervakningsstraff eller ett ovillkorligt fängelsestraff.

Närmare bestämmelser om de åtgärder som krävs för förberedande och genomförande av öppen vård som tillhandahålls av en offentlig eller privat serviceproducent inom social- och hälsovården och om anordnarna av tjänstgöringsplatser för samhällstjänst utfärdas genom förordning av statsrådet.

Övervakningsstraffet är ett straff som döms ut i stället för ett ovillkorligt fängelsestraff. Avtjänandet av övervakningsstraffet övervakas med tekniska anordningar och på andra sätt som anges i denna lag.

Övervakningsstraffet innebär en skyldighet för den dömde att stanna i sin bostad eller på någon annan lämplig plats där den dömde vårdas eller vistas i enlighet med planen för strafftiden samt att delta i sådan verksamhet som anvisas honom eller henne. Den dömde får avlägsna sig från sin bostad eller någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden endast på det sätt som anges i den plan för strafftiden och det veckoschema som avses i 14 och 46 §, om inte något annat följer av 23 §.

Den avsedda verksamheten utgörs antingen av verksamhet som ordnas eller godkänns av Brottspåföljdsmyndigheten eller av vård som tillhandahålls av en offentlig eller privat serviceproducent inom social- och hälsovården på en anstalt eller i form av öppen vård. Arbetet och den övriga verksamheten ska omfatta minst 10 och högst 40 timmar per vecka, enligt vad som anges i den plan för strafftiden som avses i 14 §. Skyldigheten att delta i arbete eller annan verksamhet kan bestämmas så att den omfattar mer än detta, men högst 50 timmar per vecka, om det på grund av verksamhetens innehåll eller andra motsvarande omständigheter finns särskilda skäl till det.

Arbetet och den övriga verksamheten ska förläggas till en tid som inte infaller mellan klockan 21 och 6, om det inte av orsaker som beror på arbetet eller verksamheten anges något annat i planen för strafftiden.

Domstolen får döma den misstänkte till övervakningsstraff bara om det enligt domstolens bedömning finns förutsättningar för detta på grundval av den utredning som avses i 10 § och 44 § 1 mom. och en i 11 och 44 § avsedd plan för strafftiden för övervakningsstraffet har lämnats in till domstolen innan straffet döms ut.

Den dömde övervakas med hjälp av tekniska anordningar som installeras i hans eller hennes bostad eller på någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden, ges till den dömde eller fästs på honom eller henne vid handleden, vristen eller midjan, eller med en kombination av sådana anordningar. De tekniska anordningarna får inte möjliggöra teknisk avlyssning enligt 10 kap. 16 § i tvångsmedelslagen (806/2011) eller optisk observation enligt 10 kap. 19 § i den lagen inom områden som omfattas av hemfriden.

Brottspåföljdsmyndigheten ska hålla tillräcklig kontakt med den dömde och med den plats där den dömde deltar i sådan verksamhet som han eller hon anvisats, samt göra övervakningsbesök i den dömdes bostad eller på någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden. Tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten och biträdande övervakare i deras sällskap har rätt att oanmälda få tillträde till den dömdes bostad eller någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden, för att övervaka att den dömde fullgör skyldigheten att stanna i sin bostad eller på någon annan plats som anvisats honom eller henne i planen för strafftiden och att vara drogfri. Onödig uppmärksamhet ska undvikas i samband med övervakningsbesöken. Övervakningen ska genomföras så att den inte begränsar någons rättigheter i större omfattning eller orsakar större olägenhet än vad som är nödvändigt för att uppdraget ska kunna utföras.

Om den dömde är placerad i sådan anstaltsvård som avses i 41 § 2 mom., ska anstalten utse en kontaktperson som svarar för verkställigheten av övervakningsstraffet. Kontaktpersonen ska trots tystnadsplikten underrätta övervakaren eller någon annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten om brott mot villkor eller skyldigheter som hänför sig till placeringen.

Utöver vad som i 10 § föreskrivs om påföljdsutredning ska utredningen av förutsättningarna för utdömandet av övervakningsstraff innehålla

Den misstänkte eller dömde ska för utarbetandet av planen för strafftiden och för verkställigheten av straffet lämna behövlig information om de läkemedel som han eller hon använder. Med stöd av den misstänktes eller dömdes skriftliga samtycke får informationen om läkemedelsbehandlingen införas i det register som innehåller uppgifter om avtjänandet av samhällspåföljder. Bestämmelser om behandling av uppgifter vid utförandet av verkställighetsuppdrag finns i lagen om behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff.

De myndiga personer som stadigvarande bor i den bostad som ska användas för avtjänande av övervakningsstraffet ska ge sitt skriftliga samtycke till att övervakningsstraffet verkställs och till att övervakningsbesök som hänför sig till verkställigheten görs i bostaden. Samtycket ska fogas till planen för strafftiden. Samtycket ska innefatta en sådan försäkran som avses i 6 kap. 11 a § 2 mom. i strafflagen om att samtycket har getts av egen bestämd vilja. Om någon som är yngre än 18 år bor stadigvarande i bostaden, ska han eller hon tillfrågas om sin åsikt och höras i samarbete med barnskyddsmyndigheterna med iakttagande av det som föreskrivs i 20 § i barnskyddslagen (417/2007). Åsikten ska antecknas i ett dokument som fogas till planen. Verkställigheten av ett övervakningsstraff får inte påbörjas om en minderårig av grundad anledning motsätter sig verkställigheten och med hänsyn till sin ålder och utvecklingsnivå är mogen att bedöma saken.

Utöver vad som föreskrivs i 14 § ska planen för strafftiden för ett övervakningsstraff innehålla närmare uppgifter och bestämmelser om

Avtjänandet av ett övervakningsstraff börjar, efter att en preciserad plan för strafftiden har fastställts, den dag då de tekniska övervakningsanordningar som behövs för verkställigheten har installerats eller överlämnats till den dömde.

Om verkställigheten av övervakningsstraffet avbryts, upphör strafftiden att löpa vid ingången av dygnet efter avbrytandet. På beräknandet av övervakningsstraffets längd iakttas i övrigt 3 kap. 1 § 1 och 2 mom. i fängelselagen (767/2005).

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten har rätt att få tillträde till den dömdes bostad eller någon annan plats som anvisats den dömde för att installera, reparera eller avlägsna de tekniska övervakningsanordningarna.

Den dömde ska

Under den tid verkställigheten pågår får den dömde inte använda narkotika som avses i 3 § 1 mom. i narkotikalagen, alkohol eller något annat berusningsmedel eller vara påverkad av berusningsmedel.

Den dömde får granskas i syfte att tillgodose säkerheten och trygga ordningen vid verkställigheten av övervakningsstraffet.

Vid säkerhetskontrollen har en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten rätt att med hjälp av en metalldetektor, någon annan motsvarande teknisk anordning eller en tränad hund, eller genom en ytlig undersökning av kläderna granska den dömde för att säkerställa att han eller hon inte innehar föremål eller ämnen med vilka någons säkerhet kan äventyras eller vars innehav i övrigt har förbjudits i lag.

Den tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som genomför säkerhetskontrollen har rätt att frånta den dömde föremål eller ämnen som avses i 2 mom. och som påträffas vid säkerhetskontrollen eller på något annat sätt. De fråntagna föremålen och ämnena ska lämnas till polisen eller, om det inte finns något hinder för det enligt lag, återlämnas till den dömde.

Onödig uppmärksamhet ska undvikas i samband med säkerhetskontrollen. Kontrollen ska genomföras så att den inte begränsar någons rättigheter i större omfattning eller orsakar större olägenhet än vad som är nödvändigt för att uppdraget ska kunna utföras.

Om den dömde misstänks ha gjort sig skyldig till ett brott för vilket påföljden är strängare straff än böter, ska Brottspåföljdsmyndigheten förbjuda inledandet av övervakningsstraffets verkställighet eller avbryta verkställigheten och vid behov vidta åtgärder för att föra saken till domstolen för behandling.

Om en person som bor i samma bostad som den dömde av grundad anledning skriftligen återkallar sitt samtycke som avses i 45 § 2 mom., ska Brottspåföljdsmyndigheten utreda om övervakningsstraffet kan verkställas i någon annan bostad eller på någon annan plats som anvisats den dömde i planen för strafftiden eller om saken ska föras till domstolen för behandling. Detsamma gäller om den dömde byter bostad eller om förhållandena i hans eller hennes bostad förändras så att verkställigheten av övervakningsstraffet inte kan fortgå.

Avtjänandet av övervakningsstraffet får med tanke på utredningen tillfälligt avbrytas på det sätt som avses i 26 §.

I samband med utredningen ska den dömde och den som bor i samma bostad som den dömde bli hörda.

Den dömde friges villkorligt med iakttagande av 2 c kap. 5—7 § i strafflagen och med beaktande av en eventuell avräkning enligt 6 kap. 13 § i strafflagen. Den som avtjänar flera övervakningsstraff som verkställs samtidigt friges villkorligt när en så lång tid av övervakningsstraffen har verkställts som fås genom sammanräkning av de kvotdelar som enligt 2 c kap. 5 § i strafflagen ska tillämpas på vart och ett av straffen. Vid beräkning av kvotdelar ska delar av dagar inte beaktas. När den dömde friges villkorligt inleds en prövotid som är lika lång som reststraffet.

Under den sista dagen av övervakningsstraffets verkställighet ska Brottspåföljdsmyndigheten ta ur bruk de tekniska övervakningsanordningar som använts vid verkställigheten av övervakningsstraffet och ta dem i sin besittning.

Om den dömde begår ett brott under prövotiden, tillämpas det som i 2 c kap. 14 § i strafflagen föreskrivs om verkställighet av reststraff.

Om åklagaren anser att den dömde har handlat på det sätt som avses i 26 eller 51 §, ska åklagaren utan dröjsmål föra saken till behandling hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den dömde har handlat på det sätt som avses i 26 eller 51 §, ska domstolen förvandla den icke avtjänade delen av övervakningsstraffet till ett ovillkorligt fängelsestraff vars minimitid är fyra dagar.

Om den dömde har haft flera övervakningsstraff att avtjäna, ska den icke avtjänade delen av de sammanräknade övervakningsstraffen förvandlas till ett ovillkorligt fängelsestraff. Om det förvandlade fängelsestraffet skulle leda till att olika kvotdelar tillämpas, iakttas vid verkställigheten det som i 2 c kap. 6 § i strafflagen bestäms om villkorlig frigivning från ett gemensamt fängelsestraff.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska

Den biträdande övervakaren ska bistå Brottspåföljdsmyndighetens tjänsteman i de uppdrag som avses i 1 mom. Den biträdande övervakaren har rätt att göra övervakningsbesök i den dömdes bostad eller på någon annan plats som anvisats den dömde endast i sällskap av övervakaren eller någon annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Brottspåföljdsmyndighetens tjänsteman och den biträdande övervakaren ska bemöta dem som bor i samma bostad som den dömde eller som befinner sig på någon annan plats som anvisats den dömde korrekt och se till att de inte orsakas onödig olägenhet av övervakningsstraffets verkställighet.

Brottspåföljdsmyndigheten ordnar den centrala övervakningen av verkställigheten av övervakningsstraff både på riksplanet och på regionplanet. Om det behövs för att uppdraget ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt, kan Brottspåföljdsmyndigheten skaffa datasystemen för den centrala övervakningen av en privat serviceproducent och med denne ingå avtal om datasystemen, om underhållet av dem och om hur den tekniska övervakningen sker i datasystemen samt om tjänster för sändande, mottagande och förmedling av alarm. I avtalet ska det anges vilka datasystem och programvaror som ska användas vid övervakningen, vilka uppgifter som hör till den centrala övervakningen och vilken personal som sköter uppgifterna samt övriga motsvarande omständigheter som är av betydelse för att den centrala övervakningen ska kunna skötas korrekt. Brottspåföljdsmyndigheten ska se till att de anställda har den utbildning och erfarenhet som behövs för uppdraget. Brottspåföljdsmyndigheten övervakar att verksamheten är behörig och ansvarar för att den centrala övervakningen sköts på ett tillförlitligt och yrkeskunnigt sätt.

Om den centrala övervakningen sköts med stöd av ett avtal på det sätt som avses i 1 mom., gäller i fråga om rätten att fatta beslut om utlämnande av handlingar som upprättas inom den centrala övervakningen det som föreskrivs i 14 § 1 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i fråga om tystnadsplikten för de anställda vid det företag som sköter den centrala övervakningen det som föreskrivs i 23 § i den lagen. De anställda vid det företag som sköter den centrala övervakningen har inte rätt att få tillträde till Brottspåföljdsmyndighetens register. På de anställda tillämpas vid skötseln av detta uppdrag språklagen (423/2003) och bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

Närmare bestämmelser om de förberedande åtgärder som krävs för den vård som ordnas av en offentlig eller privat serviceproducent inom social- och hälsovården och om de åtgärder som hänför sig till övervakningen och genomförandet av vården, om säkerhetskontroller och registrering av dem samt om förfarandet vid villkorlig frigivning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet får meddela närmare föreskrifter om beräknandet av strafftiden samt om förfarandet vid kontroll av drogfrihet enligt 22 § och övervakning av deltagandet i verksamhet enligt 41 §.

I stället för ett fängelsestraff som döms ut med stöd av 74 eller 75 § i civiltjänstlagen (1446/2007) eller 118 § i värnpliktslagen (1438/2007) kan ett övervakningsstraff dömas ut, om förutsättningarna enligt 6 kap. 11 a § i strafflagen är uppfyllda. På verkställigheten av ett sådant övervakningsstraff tillämpas det som föreskrivs om fängelsestraff och villkorlig frigivning i 74 och 75 §, 81 § 2—4 mom. och 82—85 § i civiltjänstlagen samt i 118 § i värnpliktslagen. På verkställigheten av övervakningsstraffet tillämpas i övrigt denna lag.

Övervakning av villkorligt fängelse innefattar regelbundna möten mellan övervakaren eller biträdande övervakaren och den dömde. Syftet med mötena är att följa den dömdes förhållanden och förändringarna i dem samt att främja den dömdes beredskap för ett liv utan kriminalitet. Övervakningen kan även omfatta uppgifter eller program som främjar den dömdes sociala handlingsförmåga.

Övervakarmötena samt de uppgifter och program som hör till övervakningen får omfatta högst 12 timmar per månad, av skäl som hänför sig till den intensitet med vilken programmet ska genomföras eller av andra särskilda skäl dock högst 24 timmar. Antalet timmar per månad kan variera under övervakningen, i enlighet med vad som krävs för att övervakningen ska kunna verkställas på ett ändamålsenligt sätt.

Om det efter att övervakningen fortgått i minst sex månader har blivit uppenbart att fortsatt övervakning inte är behövlig, kan Brottspåföljdsmyndigheten på framställning av övervakaren avsluta övervakningen.

Den som dömts till villkorligt fängelse förenat med övervakning får inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel under övervakarmötena eller under den verksamhet eller de sammankomster som verkställigheten av övervakningen förutsätter.

Om den som dömts till villkorligt fängelse förenat med övervakning bryter mot sina till övervakningen hörande skyldigheter på ett i 26 § avsett grovt sätt, ska Brottspåföljdsmyndigheten utan dröjsmål underrätta åklagaren om saken, om det inte är uppenbart onödigt för att syftet med övervakningen ska nås.

Om åklagaren bedömer att övervakningstiden ska förlängas på grund av ett i 26 § avsett grovt brott mot skyldigheter, ska åklagaren utan dröjsmål framställa ett yrkande om förlängning hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den dömde har brutit mot de skyldigheter som hör till övervakningen på ett i 26 § avsett grovt sätt och om det med hänsyn till den dömdes person och orsakerna till överträdelsen enligt en helhetsbedömning finns särskilda skäl till det, kan domstolen förlänga tiden för övervakningen med sammanlagt högst sex månader.

Närmare bestämmelser om avslutande av övervakning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ungdomsstraff är en påföljd på minst fyra månader och högst ett år som ådöms den som var 15—17 år när han eller hon begick brottet. Ungdomsstraffet innefattar övervakning och därmed förenade uppgifter och program som främjar den sociala handlingsförmågan och som särskilt är riktade till unga, samt stöd och handledning i samband med dessa. Ungdomsstraffet omfattar även övervakad orientering i arbetslivet och i arbete, om inte detta anses uppenbart onödigt eller är synnerligen svårt att ordna.

De sammankomster som hör till verkställigheten av ungdomsstraffet och i vilka den som avtjänar straffet är skyldig att delta får omfatta högst åtta timmar per vecka. Antalet timmar per vecka kan variera i enlighet med vad verkställigheten kräver.

Den som dömts till ungdomsstraff får inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel under övervakarmötena eller på platsen för arbete, rehabilitering, utbildning eller någon annan verksamhet som hänför sig till verkställigheten eller under sådana sammankomster som verkställigheten förutsätter.

Om åklagaren anser att den som dömts till ungdomsstraff har brutit mot sina skyldigheter på ett i 26 § avsett grovt sätt, ska åklagaren utan dröjsmål föra saken till behandling hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den som dömts till ungdomsstraff har brutit mot sina skyldigheter på ett i 26 § avsett grovt sätt, ska domstolen döma ut ett annat straff i stället för den icke avtjänade delen av ungdomsstraffet.

Vid den prövning som gäller valet av ny straffart ska hänsyn tas till den dömdes ålder, hur stor del av ungdomsstraffet som inte har avtjänats, hur allvarligt den dömdes klandervärda handlande varit och av vilken art det brott är som ungdomsstraffet dömdes ut för.

Om ungdomsstraffet i sin helhet eller till en betydande del inte har avtjänats och om det även i övrigt med hänsyn till de prövningsgrunder som nämns i 2 mom. enligt en helhetsbedömning finns särskilda skäl till det, kan ett ovillkorligt fängelsestraff dömas ut i stället för den icke avtjänade delen av ungdomsstraffet.

När den som har dömts till ungdomsstraff döms till ett nytt straff i fall som avses i 7 kap. 8 § i strafflagen eller i 16 § eller 67 § 1 mom. i denna lag, ska den del av ungdomsstraffet som redan har avtjänats i skälig mån beaktas som en straffnedsättningsgrund. Två ungdomsstraffdagar anses motsvara en dag ovillkorligt fängelse, om det inte med beaktande av innehållet i den del av ungdomsstraffet som redan har avtjänats finns särskilda skäl att avvika från detta.

Närmare bestämmelser om platserna för orientering i arbetslivet och i arbete utfärdas genom förordning av statsrådet.

En fånge som friges villkorligt ställs för den tid prövotiden pågår under övervakning, om

Trots det som föreskrivs i 1 mom. behöver fången inte ställas under övervakning, om övervakningen med hänsyn till dess syfte är klart obehövlig på grund av att fången förväntas bli avlägsnad ur landet eller lider av en allvarlig sjukdom eller det finns någon annan särskild orsak till det. Fången behöver inte heller ställas under övervakning, om hans eller hennes övervakade frihet på prov och den övriga utredningen visar att det inte finns någon uppenbar risk för återfall i brott.

Övervakningen av den som frigetts villkorligt innefattar regelbundna möten mellan övervakaren eller den biträdande övervakaren och den dömde. Syftet med mötena är att följa den dömdes förhållanden och förändringarna i dem samt att främja den dömdes beredskap för ett liv utan kriminalitet. Övervakningen kan även omfatta uppgifter eller program som främjar den dömdes sociala handlingsförmåga.

Övervakarmötena samt de uppgifter och program som hör till övervakningen får omfatta högst 12 timmar per månad, för dömda som är i behov av särskilt stöd och särskild övervakning dock högst 30 timmar. Antalet timmar per månad kan variera under övervakningen, i enlighet med vad som krävs för att övervakningen ska kunna verkställas på ett ändamålsenligt sätt.

Om en fånge ställs under övervakning med stöd av 70 § 1 mom., ska Brottspåföljdsmyndigheten i god tid före den villkorliga frigivningen i samarbete med fången utarbeta en plan för strafftiden som gäller övervakningen. Denna plan ska samordnas med den plan för strafftiden som gäller tiden i fängelse. Planen ska i behövlig utsträckning utarbetas i samarbete med fångens hem- och boningskommun samt med andra myndigheter, privata sammanslutningar och enskilda personer.

Den dömde som frigetts villkorligt och står under övervakning får inte vara påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel under övervakarmötena eller under den verksamhet eller de sammankomster som verkställigheten av övervakningen förutsätter.

Om den dömde har förbundit sig till sådan läkemedelsbehandling som avses i 70 § 1 mom. 4 punkten, ska han eller hon lämna de urin- och blodprov som är nödvändiga för att övervaka att läkemedlen används och säkerställa att behandlingen är säker. Den dömde är skyldig att besöka ett särskilt angivet universitetssjukhus eller en särskilt angiven enhet inom den specialiserade sjukvården för att lämna proven.

Om den dömde ställs under övervakning med stöd av 70 § 1 mom. 4 punkten förpliktas han eller hon att iaktta villkor om läkemedelsbehandling och eventuellt tillhörande annan behandling och stöd.

Om den som har ställts under övervakning med stöd av 70 § 1 mom. 4 punkten underlåter att iaktta sådana villkor om läkemedelsbehandling eller annan behandling och stöd som har antecknats i planen för strafftiden, ska Brottspåföljdsmyndigheten skriftligen uppmana den dömde att iaktta planen för strafftiden.

Om den dömde trots uppmaningen underlåter att iaktta de villkor om läkemedelsbehandling eller annan behandling och stöd som ingår i planen för strafftiden, eller avslutar läkemedelsbehandlingen, ska det som bestäms i 26 § iakttas.

Om åklagaren bedömer att en del av reststraffet ska verkställas på grund av ett i 26 § avsett grovt brott mot skyldigheter, ska åklagaren utan dröjsmål framställa ett yrkande om det hos den tingsrätt som har behandlat brottmålet i första instans eller inom vars domkrets den dömde bor eller stadigvarande vistas.

Om domstolen konstaterar att den dömde har brutit mot sina skyldigheter på ett i 26 § avsett grovt sätt och om det med hänsyn till den dömdes person och orsakerna till överträdelsen enligt en helhetsbedömning finns särskilda skäl till det, kan domstolen bestämma att minst fyra och högst 14 dagar av reststraffet ska verkställas.

Om det efter att övervakningen fortgått minst sex månader har blivit uppenbart att den dömdes levnadsförhållanden har stabiliserats, det inte finns någon uppenbar risk för att den dömde begår brott och fortsatt övervakning inte heller i övrigt är behövlig, kan Brottspåföljdsmyndigheten på framställning av övervakaren avsluta övervakningen.

Efter det att övervakningen fortgått i ett år och sex månader ska Brottspåföljdsmyndigheten pröva behovet av fortsatt övervakning eller avsluta övervakningen, med iakttagande av vad som föreskrivs i 1 mom.

Efter det att övervakningen fortgått i sex månader kan den avslutas också i en situation som avses i 70 § 2 mom., om den dömde med stöd av 148 eller 149 § i utlänningslagen (301/2004) har avvisats eller utvisats ur landet eller stadigvarande bosatt sig i något annat än ett nordiskt land eller är intagen för långvarig anstaltsvård på grund av sjukdom. En flyttning till ett annat nordiskt land utgör inte en grund för avslutande av övervakningen, om övervakningen kan ordnas med stöd av 22 § i lagen om samarbete mellan Finland och de övriga nordiska länderna vid verkställighet av domar i brottmål (326/1963).

Brottspåföljdsmyndigheten ska avtala med ett universitetssjukhus och en enhet inom den specialiserade sjukvården om hur läkemedelsbehandlingen ska ordnas och därmed förknippade blod- och urinprov tas.

Villkor om läkemedelsbehandling och eventuell annan behandling och stöd ska omprövas med högst tre månaders intervall.

En läkare vid Brottspåföljdsmyndigheten fattar beslut om övervakning och avslutande av läkemedelsbehandling samt annan behandling och stöd. I brådskande fall kan också en läkare vid det sjukhus eller den enhet inom den specialiserade sjukvården som avses i 1 mom. avbryta läkemedelsbehandlingen tillfälligt. En läkare vid Brottspåföljdsmyndigheten ska omedelbart informeras om att läkemedelsbehandlingen tillfälligt avbrutits. Denna läkare fattar det slutliga beslutet om läkemedelsbehandlingen.

En läkare vid det sjukhus eller den enhet inom den specialiserade sjukvården som avses i 72 § 2 mom. är trots tystnadsplikten skyldig att ge Brottspåföljdsmyndigheten den information som behövs för bedömningen av om den dömde har iakttagit villkoren om den läkemedelsbehandling och eventuellt tillhörande annan behandling och stöd som avses i 70 § 1 mom. 4 punkten.

Kostnaderna för den läkemedelsbehandling och eventuellt tillhörande annan behandling och stöd som avses i 70 § 1 mom. 4 punkten samt för dess övervakning betalas med statliga medel.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid ställande under övervakning, avslutande av övervakning och innehållet i planen för strafftiden för en dömd som ställs under övervakning med stöd av 70 § 1 mom. 4 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Domstolen ska meddela Brottspåföljdsmyndigheten om sitt avgörande genom vilket den dömt ut samhällstjänst, övervakningsstraff, villkorligt fängelse förenat med övervakning eller ungdomsstraff genom att registrera uppgifter om avgörandet i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. Bestämmelser om registrering av meddelanden finns i lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) och i författningar som utfärdats med stöd av den.

Om åklagaren beslutar åtala en person som har dömts till samhällstjänst, övervakningsstraff eller ungdomsstraff för ett brott som enligt åklagarens bedömning kan medföra ett ovillkorligt fängelsestraff, kan åklagaren underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om saken i syfte att förbjuda verkställigheten av samhällspåföljden. När Brottspåföljdsmyndigheten fått meddelandet ska den förbjuda att verkställigheten av samhällspåföljden inleds eller fortgår.

När den som tidigare har dömts till samhällstjänst eller ungdomsstraff döms till ett ovillkorligt fängelsestraff för ett brott som han eller hon begått innan verkställigheten av samhällspåföljden har upphört eller, om det är fråga om övervakningsstraff, för ett brott som han eller hon begått före den villkorliga frigivningen, kan domstolen förbjuda att verkställigheten av samhällspåföljden inleds eller fortgår. När domstolen förbjuder verkställigheten av en tidigare utdömd samhällspåföljd ska den bestämma att den icke avtjänade delen av samhällspåföljden ska avtjänas som fängelse.

Ett beslut genom vilket verkställigheten av en tidigare utdömd samhällspåföljd har förbjudits ska iakttas även om det överklagas.

När den som har dömts till samhällstjänst, övervakningsstraff eller ungdomsstraff döms till ett nytt straff i den situation som avses i 82 §, iakttas samma förvandlingsförhållande mellan fängelsestraffet och samhällspåföljden som iakttogs när samhällspåföljden fastställdes. Vid förvandlingen av övervakningsstraff motsvarar en del av en dag en dag fängelse. Vid förvandlingen används det beräkningssätt som är fördelaktigast för den dömde.

Om den som har dömts till samhällstjänst, övervakningsstraff eller ungdomsstraff döms till ett fängelsestraff till följd av överklagande i en situation som avses i 16 §, ska Brottspåföljdsmyndigheten från det fängelsestraff som ska verkställas dra av den tid som motsvarar den del av straffet som redan har avtjänats som samhällspåföljd. Ett motsvarande avdrag ska göras när domstolen har förbjudit verkställigheten av ett övervakningsstraff, men inte har bestämt längden på den del av straffet som ska verkställas som fängelse. Om den dömde har frigetts villkorligt från ett övervakningsstraff, iakttas på motsvarande sätt det som i 3 kap. 6 § i fängelselagen föreskrivs om verkställighet av skillnaden.

Närmare bestämmelser om utarbetandet av verkställighetshandlingar, behandlingen av handlingarna, deras innehåll och översändandet av dem samt om sändandet av vissa meddelanden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den dömde får begära omprövning av Brottspåföljdsmyndighetens beslut om

Regiondirektören vid Brottspåföljdsmyndigheten avgör begäran om omprövning av beslut som avses i 86 § 1—4 punkten. Verkställighetsdirektören vid Brottspåföljdsmyndigheten avgör begäran om omprövning av beslut som avses i 86 § 5 punkten.

Begäran om omprövning ska framställas skriftligen inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Omprövningsbegäran ska lämnas till regiondirektören, direktören för byrån för samhällspåföljder eller fängelsedirektören. Om det är fråga om ett i 86 § 5 punkten avsett beslut om strafftiden för övervakningsstraff, ska omprövningsbegäran lämnas till verkställighetsdirektören. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt.

I andra beslut som fattas av Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsenhet än i 86 § 5 punkten avsedda beslut om strafftiden för övervakningsstraff får omprövning inte begäras, utan de överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med vad föreskrivs i 88 §.

Beslut som regiondirektören eller verkställighetsdirektören har fattat med anledning av en omprövningsbegäran får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Besvären ska anföras hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets regiondirektörens beslut med anledning av omprövningsbegäran har fattats. Besvär över beslut av verkställighetsdirektören ska anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvär ska anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Vid behandlingen av besvär är förvaltningsdomstolen domför med en ledamot. Besvären ska behandlas skyndsamt.

Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär bara om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Begäran om omprövning eller anförande av besvär avbryter inte verkställigheten av beslut som avses i 86 § 4 eller 5 punkten, om inte den regiondirektör eller verkställighetsdirektör som behandlar begäran om omprövning eller den domstol som behandlar besvären beslutar något annat.

Bestämmelser om rättshjälp till den dömde i ärenden som avses i 86 § finns i rättshjälpslagen (257/2002). En sådan utredning om de ekonomiska förhållandena som avses i 10 § 1 mom. i den lagen behöver inte läggas fram. Om ärendet är under behandling vid domstol, fattar domstolen beslut om beviljandet av rättshjälp.

Närmare bestämmelser om framställning och behandling av en omprövningsbegäran utfärdas genom förordning av statsrådet.