4/2015

Denna förordning innehåller bestämmelser om de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artikel 94 i och i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, nedan den horisontella förordningen , på sådana jordbruksarealer som avses i artikel 4.1 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009, nedan stödförordningen .

Denna förordning tillämpas när jordbrukare beviljas

Denna förordning tillämpas i landskapet Åland vid beviljande av de stöd som avses i 1 §, om ärendet med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör till rikets lagstiftningsbehörighet.

I denna förordning avses med

På jordbruksmark längs med vattendrag ska som sådana buffertremsor som avses i bilaga II till den horisontella förordningen iakttas de gränser för förbud mot gödsling och spridning av stallgödsel som avses i 10 § 7 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) eller i 5 § 4 mom. i Ålands landskapsstyrelses beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (Ålands författningssamling 2000:79).

Vid användning av bevattningsvatten ska det iakttas vad som i 4 kap. i vattenlagen (587/2011) föreskrivs om uttag av vatten. I landskapet Åland ska tillståndsförfarandet enligt 6 kap. i vattenlagen för landskapet Åland (Ålands författningssamling 1996:61) iakttas.

På en gårdsbruksenhet ska i jordbruksverksamheten såsom sådant skydd av grundvattnet som avses i bilaga II till den horisontella förordningen iakttas de förbud mot utsläpp till grundvatten som föreskrivs i 17 § i miljöskyddslagen (527/2014) och 4 a § i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) eller i 4 kap. 8 § i vattenlagen för landskapet Åland och 5 § i vattenförordningen för landskapet Åland (Ålands författningssamling 2010:93).

Icke odlade åkrar som sköts ska vara täckta av växtlighet eller stubb och växtbeståndet ska förnyas vid behov, om inte något annat föreskrivs nedan. På åkrarna kan det odlas vall-, vilt-, landskaps- och ängsväxter samt blandade växtbestånd av dessa. Växtbeståndet ska sås senast den 30 juni, om det inte tidigare har såtts vall på åkerskiftet. När ett skifte sås in ska en tillräcklig mängd frön av ovan nämnda växter användas i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. 

Icke odlade åkerskiften som sköts och som finns på grundvattenområden ska vara täckta av växtlighet. Då en ny icke odlad åker som sköts anläggs på ett grundvattenområde får högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta, sötväppling och andra motsvarande kvävefixerande växter. Jordbrukaren ska skiftesvis anteckna innehållet i den fröblandning som använts.  

Spridning av ogräs ska förhindras på en icke odlad åker som sköts. Ogräs får bekämpas kemiskt endast i de fall som avses i 8 § 1 mom. och 10 § 1 mom.

Undantag från kravet enligt 7 § på växttäcke på en icke odlad åker som sköts får göras, om

Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur är täckdikning, kalkning, grävning och rensning av diken samt andra motsvarande åtgärder. Från kravet på växttäcke får avvikas endast i den omfattning som en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur förutsätter.

En icke odlad åker som sköts får bestå av svartträda endast av de skäl som avses i 1 mom.

Undantag från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts får inte göras, om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk.

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Flerårig grönträda får gödslas endast i samband med anläggandet. Mängden kvävegödsel får utgöra högst 50 % av de maximimängder för gödsling för övriga sädesslag som avses i 11 § i statrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling.

Växtligheten på en icke odlad åker som sköts kan avslutas antingen kemiskt eller mekaniskt från och med den 1 september. Växtligheten kan avslutas tidigast den 15 juli, om det på åkern sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten. Eventuell bearbetning och gödsling av åkern ska då ske i samband med sådden eller planteringen.

Om en icke odlad åker som sköts har anmälts såsom en träda som utgör en areal med ekologiskt fokus enligt artikel 46.2 i stödförordningen, får växtligheten med avvikelse från 1 mom. avslutas och bearbetas tidigast den 15 augusti, om det på arealen sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten. Växtligheten på trädor som utgör arealer med ekologiskt fokus kan avslutas kemiskt tidigast den 15 juli.

På jordbruksmark längs med vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst en meter bred obearbetad dikesren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Dikesren behöver dock inte lämnas om

Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. Om växtligheten på en dikesren skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, ska vallväxtlighet sås så snart omständigheterna medger det.

En odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området användas. Sådden eller planteringen ska göras senast den 30 juni. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om det likväl sås eller planteras salladsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetationsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 2 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

Permanent gräsmark och permanent betesmark får gödslas och brukas för bete på ett ändamålsenligt sätt. Vid behov kan växtligheten förnyas genom bearbetning och sådd av frön från gräsväxter och örtartat foder. Om permanent betesmark och permanent gräsmark används för betesgång får detta inte medföra jorderosion och markytan ska förbli täckt av växtlighet. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 

Bränning av stubb är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.

Trädgrupper och enstaka träd som är skyddade enligt 29 § 1 mom. 9 punkten i naturvårdslagen (1096/1996) eller 5 § 8 punkten i Ålands landskapsförordning om naturvård (Ålands författningssamling 1998:113) ska bevaras, om de växer på en areal om högst 0,2 hektar på ett basskifte med åker, permanent betesmark eller permanent gräsmark, en dikesren på ett basskifte eller i området mellan angränsande basskiften. Dessutom ska sådana högst 0,2 hektar stora naturminnesmärken som avses i 23 § i naturvårdslagen eller i 6 § i Ålands landskapslag om naturvård (Ålands författningssamling 1998:82) bevaras, om de finns på ett basskifte, på en dikesren på ett basskifte eller i ett område mellan angränsande basskiften. Träd får inte beskäras under fåglars häckningstid.

På jordbruksmark som är smittad med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) och på Åland i enlighet med landskapslagen om bekämpning av flyghavre (ÅFS 1977:68). Den anvisning eller plan för bekämpning av flyghavre som den behöriga myndigheten har gjort upp ska följas.

På jordbruksmark ska jätteloka ( Heracleum mantegazzianum ), tromsöloka ( Heracleum persicum ) och bredloka ( Heracleum sosnowskyi ) bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder.

Denna förordning träder i kraft den 13 januari 2015.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om minimikrav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i tvärvillkoren (226/2013).