234/2015

Denna förordning innehåller bestämmelser om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 ( stödförordningen ).

I denna förordning avses med

De förutsättningar som avses i artikel 9.2 tredje stycket led a och b i stödförordningen verifieras genom uppgifterna i den senaste fastställda beskattningen samt vid behov genom uppgifterna i bokföringen och bokslutet och annan inkomstverifikation som hänför sig till bedrivandet av verksamheten. Den förutsättning som avses i artikel 9.2 tredje stycket led c verifieras genom uppgifterna i företags- och organisationsdatasystemet.

Grundstöd och förgröningsstöd kan beviljas i de i bilaga 1 till statsrådets förordning om stödområden för jordbruksstöd och de delområden av stödområdena som räknas som skärgård (5/2015) avsedda stödområdena AB och C.

Vid bedömning av huruvida det krav på diversifiering av grödor som förgröningsstödet förutsätter uppfylls anses en gårdsbruksenhet vara belägen inom det stödområde där dess driftscentrum är beläget. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum, anses gårdsbruksenheten vara belägen inom det stödområde inom vilken merparten av gårdsbruksenhetens åkrar finns.

Grundstöd och förgröningsstöd beviljas enligt de stödberättigande bas- och jordbruksskiften som används för jordbruk och som en aktiv jordbrukare har anmält i enlighet med artiklarna 32 och 33 i stödförordningen. Vid beräkning av de minimi- och maximiarealer som avses i artiklarna 44—46 i stödförordningen beaktas även skiften som är mindre än 0,05 hektar.

Till den skottskog med kort omloppstid som avses i artikel 4.2 c i stödförordningen hör asp, hybridasp, poppel och vide, om deras maximala avverkningsintervall är sju år.

Den maximala trädtäthet som avses i artikel 9.3 b i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor, får inte överskrida 50 träd per hektar på ett stödberättigande jordbruksskifte med permanent gräs- eller betesmark. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

De träd som avses i 3 mom. ska vara spridda över jordbruksskiftet. På ett jordbruksskifte får inte finnas grupper av träd. På permanent gräs- eller betesmark får det enskilt eller i små grupper finnas högst två meter höga plantor av lövbuskar och lövträd som är lämpliga som föda för produktionsdjur, om de täcker mindre än 50 procent av det stödberättigande jordbruksskiftets areal. Andelen av gräsväxter eller vallfoderväxter ska utgöra över 50 procent av det stödberättigande jordbruksskiftets areal även på ett sådant skifte med permanent gräs- eller betesmark där det finns antingen träd eller lövbuskar eller båda dessa.

Jordbruksmarken ska hållas öppen så att den hålls i sådant skick som avses i artikel 4.1 i tillämpningsförordningen.  En areal för permanenta odlingsväxter betraktas som öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, sådana plantskolor, som avses i artikel 4.1 j i stödförordningen eller sådan skottskog med kort omloppstid som avses i 5 § 2 mom. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst en i 5 § 3 mom. angiven andel andra växter än ovan avsedda vedartade växter.

Iståndsättningsåtgärder eller andra motsvarande åtgärder för förbättrande av en åkers kulturtillstånd, kommunaltekniska arbeten, verksamhet i anslutning till turism och rekreation samt annan motsvarande verksamhet är tillåten på jordbruksmark före sådd, efter skörd och under vintersäsongen. Under vegetationsperioden före skörd får arealer kortvarigt användas för annat än jordbruk, om verksamheten inte skadar skörden. På jordbruksmark som används för andra ändamål än jordbruksverksamhet ska tvärvillkoren enligt artikel 93 i den horisontella förordningen iakttas. Användningen av arealer för annat än jordbruksverksamhet får inte äventyra jordbruksanvändningen av arealerna under följande vegetationsperiod.

Om jordbruksmark tas helt ur jordbruksanvändning, ska detta anmälas i stödansökan på det sätt som Landsbygdsverket bestämmer. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får inte utnyttjas för jordbruksverksamhet under anmälningsåret och de därpå följande fyra åren. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får med avvikelse från vad som föreskrivs i detta moment återtas i jordbruksanvändning, om byggnaderna eller konstruktionerna på området rivs eller om det är fråga om något annat av sökanden oberoende undantagsfall som godkänts av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

Det tak för grundstöd som avses i artikel 22.2 i stödförordningen fördelas regionalt på de i 4 § avsedda stödområdena i enlighet med hur stödrättigheterna riktats regionalt.

De årliga regionala taken för stödområdena är följande:

Utifrån stödrättigheterna kan det årligen beviljas regionalt enhetligt stöd som uppgår till högst följande belopp enligt stödområde och per stödberättigande hektar:

Värdet på de på mjölkbidrag, tjurbidrag, bidrag för stutar och stöd för stärkelsepotatis baserade gårdsspecifika tilläggsdelarna år 2015 motsvarar 35 procent av stödet för 2006. Från och med stödåret 2016 beviljas inga tilläggsdelar.

Åren 2015 och 2016 motsvarar tilläggsdelen för sockerbetor 70 procent, och åren 2017 och 2018 motsvarar tilläggsdelen för sockerbetor 35 procent av det sammanlagda beloppet av den tilläggsdel som fastställts utifrån 2009 års ersättning för prissänkningen på socker och tilläggsersättning under övergångsperioden. Från och med stödåret 2019 beviljas ingen tilläggsdel.

Värdet på den gårdsspecifika tilläggsdel som fastställts utifrån stödet för utsädesproduktion av timotej kvarstår stödåret 2015 på 2012 års nivå. Stödåret 2016 motsvarar tilläggsdelen 50 procent av stödet för 2012. Från och med stödåret 2017 beviljas ingen tilläggsdel.

Vid beräkning av värdet på de gårdsspecifika tilläggsdelar som avses i 1—3 mom. ska den lineära minskingen av värdet på tilläggsdelarna med 8,2 procent 2014 beaktas.

Utöver vad som föreskrivs i 10 § ska värdet på gårdsspecifika tilläggsdelar minskas stödåret 2015 så att värdet på tilläggsdelarna multipliceras med koefficienten 0,56.

Mottagaren av stödrättigheter ska på det sätt som Landsbygdsverket anger meddela kommunens landsbygdsnäringsmyndighet vem som ska registreras som innehavare av stödrättigheterna i det stödrättighetsregister som avses i artikel 71 i den horisontella förordningen.

Den tidsperiod under vilken andelarna olika odlingsväxter som avses i artikel 40.1 i stödförordningen ska beaktas börjar den 30 juni och slutar den 31 augusti.

Vid bedömning av huruvida kravet på diversifiering av grödor uppfylls betraktas följande blandade växtbestånd som olika i 44.1 i stödförordningen avsedda odlingsväxter:

Ett blandat växtbestånd av saneringsväxter får innehålla oljerättika, vitsenap och tagetes samt blandningar av dessa. Ett blandat växtbestånd av viltväxter ska innehålla minst två av följande växter: spannmål, bovete, solros, oljelin, ärter, rybs, raps eller senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbeta, rova eller turnips, gräsväxter och klöverarter. Ett blandat växtbestånd av landskapsväxter ska innehålla minst två av följande växter: solros, honungsfacelia, blålusern, luktklöver, gullupin, vickerarter, blåklint, malva, ringblomma och vallmo. Ett blandat växtbestånd av ängsväxter ska innehålla rödven, fårsvingel eller hårdsvingel och frön av minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxterna kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, backnejlika, tjärblomster, ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört eller någon annan motsvarande ängsväxt. I blandningen av ängsväxter får dessutom finnas ettåriga ängsväxter, vickerarter eller andra ettåriga växter, luddvicker, honungsfacelia, ringblomma eller andra ettåriga blommande växter som utgör föda för fåglar, eller lin, sorghum, röd hirs, bovete, hampa, majs, solros, quinoa, rybs, raps, kummin, spannmål eller andra motsvarande åkerväxter.

Vid bedömningen av huruvida diversifieringskravet uppfylls betraktas odlingsväxter som odlas på följande arealer inte som olika odlingsväxter:

Växtbestånd på sådan permanent gräsmark på Naturaområde som avses i 6 a § 1 mom. i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) får förnyas endast av särskilda skäl och förutsatt att förnyelsen inte begriper plöjning. Innan förnyelsen inleds ska kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skriftligen underrättas om förnyelsen och genomförandesättet.

Trädesareal som hör till areal med ekologiskt fokus får inte användas för jordbruksproduktion och arealerna ska bevaras som trädesareal från den 1 januari till den 15 augusti. Trädesarealerna får användas för bete eller bärgas från och med den 16 augusti.

Till de i artikel 45.10 i tillämpningsförordningen avsedda kvävefixerande grödor som motsvarar kraven för arealer med ekologiskt fokus hör ärter, bönor, andra lupiner än sandlupin och blomsterlupin, vickerarter, sojabönor, vallmo, lusern, klöverarter och blandningar av dessa växter. På ett åkerskifte ska det finnas kvävefixerande grödor från den 30 juni till den 31 augusti. Om de kvävefixerande grödorna bärgas före slutet av denna tidsperiod, får åkerskiftet bearbetas tidigast den 1 september. Växbeståndet eller dess stubb får avslutas kemiskt tidigast den 1 september. Om arealerna besås med växter som ska sås på hösten, får dock åkerskiftets växtbestånd eller dess stubb med avvikelse från det ovan nämnda avslutas kemiskt och skiftet bearbetas och besås redan den 15 juli.

Med skottskog med kort omloppstid på areal med ekologiskt fokus avses asp och vide. Areal med skottskog får inte gödslas med mineralgödsel. Inga andra än växtskyddsmedel än sådana som är avsedda för bekämpning av ogräs får användas det år då växtbeståndet anläggs och före den 1 september det år då växtbeståndet avslutas. 

Det undantag som avses i artikel 46.7 i stödförordningen tillämpas inte på gårdsbruksenheter som är belägna områdena som enligt statsrådets beslut om landskapen (799/2009) hör till för landskapen Egentliga Finland, Nyland eller Åland. En gårdsbruksenhet anses vara belägen på det landskapets område där dess driftscentrum är beläget. Om en gårdsbruksenhet inte har något driftscentrum, anses gårdsbruksenheten vara belägen inom det landskap där merparten av gårdsbruksenhetens åkrar finns.     

De regionala taken för förgröningsstöd är med beaktande av det nationella taket enligt bilaga II till stödförordningen följande:

År 2015 beviljas förgröningsstöd till följande belopp enligt stödområde och per hektar:

Om beloppet av det årliga förgröningsstöd som beräknas utifrån de godtagbara ansökningarna överskrider eller underskrider det tak som anges i 16 §, ändras beloppet av förgröningsstödet i förhållande till hur mycket maximibeloppet överskrids eller underskrids.

En ung jordbrukare anses ha i 24 § 1 mom. i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket avsedd bestämmanderätt, om han eller hon innehar mer än hälften av aktierna i ett aktiebolag och de aktier han eller hon äger ger mer än hälften av det röstetal som bolagets aktier medför. En ung jordbrukare som har bestämmanderätt i ett bolag som är delägare i ett bolag som ansökt om stöd anses ha bestämmanderätt också i det bolag som ansökt om stöd, om det först nämnda bolaget äger över hälften av aktierna i det bolag som ansökt om stöd och dessa aktier ger över hälften av det röstetal som det först nämnda bolagets aktier medför.

I ett öppet bolag anses bestämmanderätten utövas av en ung jordbrukare, om alla bolagsmän uppfyller de förutsättningar som en mottagare av stöd till unga jordbrukare ska uppfylla. I ett kommanditbolag anses bestämmanderätten utövas av en ung jordbrukare, om majoriteten av de ansvariga bolagsmännen uppfyller de förutsättningar som en mottagare av stöd till unga jordbrukare ska uppfylla. I ett andelslag anses bestämmanderätten utövas av en ung jordbrukare, om majoriteten av medlemmarna uppfyller de förutsättningar som en mottagare av stöd till unga jordbrukare ska uppfylla.

Om det är fråga om en sådan grupp av fysiska personer som avses i artikel 50 i tilllämpningsförordningen, anses bestämmanderätten utövas av en ung jordbrukare när alla jordbrukare i gruppen uppfyller de förutsättningar som en mottagare av stöd till unga jordbrukare ska uppfylla.

Maximibeloppet av stödet till en ung jordbrukare är 1 procent av det årliga nationella tak som anges i bilaga II till stödförordningen.

Det stöd som beviljas till en ung jordbrukare 2015 är med beaktande av det nationella tak som anges i bilaga II till stödförordningen 50 euro per hektar.

Det minsta stödberättigande jordbruksskiftet för vilket grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare kan betalas är 0,05 hektar.  Grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare betalas inte för växthusarealer för permanenta odlingsväxter eller för arealer som tillfälligt inte odlas. Stöd betalas inte heller för arealer som används som åker och som omfattas av ett sådant 20-årigt avtal om miljöspecialstöd för jordbruket som avses i 10 § i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995).

Denna förordning träder i kraft den 24 mars 2015.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om systemet med samlat gårdsstöd (242/2013).