117/2015

I denna förordning föreskrivs om det tekniska genomförandet inom jordbrukarens husdjursproduktion av åtgärder som omfattas av de stöd för djurens välbefinnande, nedan ersättning för välbefinnande , som avses i artikel 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005.

I denna förordning avses med

För utfodringen av nötkreaturen ska det för varje djurkategori finnas en giltig skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler och på analyser av grovfoder och där djurens tillväxt, produktionsnivå och produktionsstadium har beaktats. På gårdar med mjölkkor ska också mängden mjölk som djuren producerar beaktas i utfodringsplanen. För köttnöt ska det för varje djurkategori finnas en utfodringsplan där respektive skede i produktionsperioden har beaktats. Kalvar som är minst en månad gamla ska beaktas i en egen punkt i utfodringsplanen för nötkreatur. Nötkreatur ska ha tillgång till tillräckligt med grovfoder och alla djur ska hela tiden ha tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.

Djur får inte hållas ensamma, om inte sjukdom, skada, aggressivt beteende eller någon annan grundad och godtagbar anledning förutsätter detta. Över åtta månader gamla nötkreatur av olika kön, frånsett stutar och avelstjurar, får inte hållas i samma box, rastgård eller på samma betesmark. Köttnöt får inte hållas uppbundna om inte någon tillfällig, grundad och godtagbar anledning förutsätter detta.

Gårdar med nötkreatur ska i händelse av funktionsstörningar ha en skriftlig plan som hålls uppdaterad och där de åtgärder anges som ska vidtas under ett el- eller vattenavbrott. Om det på djurhållningsplatsen finns ett utfodrings-, vattnings- eller mjölkningssystem eller något annat motsvarande system som djurens välbefinnande är beroende av, ska planen även innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas under störningar i utrustningens funktion. Om det inte är möjligt att tillgodose djurens välbefinnande utan elektricitet, ska gårdar med nötkreatur i händelse av elavbrott ha beredskap att koppla in reservkraft, med vars hjälp vattning, mjölkning, utfodring, ventilation och utgödsling vid behov kan fungera.

Kalvar som är minst en månad gamla ska hållas i gruppboxar, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. En kalv som avskilts från gruppen ska kunna se andra nötkreatur. Kalven ska återplaceras i gruppboxen, när det inte längre finns anledning att avskilja kalven från gruppen. Det är inte tillåtet att i en och samma box hålla djur vars ålder skiljer sig markant från varandra eller som annars befinner sig långt från varandra på den sociala rangskalan.

I gruppboxarna ska varje kalv ha åtminstone följande yta att röra sig på:

Liggplatsen ska vara välströad och mjuk och ha helt golv. En kalv som får mjölk eller mjölknäring att dricka ska få vätskan genom att suga. En kalv som är över en vecka gammal ska hela tiden ha tillgång till grovfoder. Om kalven avhornas får hornlagret förstöras endast med användning av adekvat lugnande behandling, bedövning och smärtlindring som ges av veterinär.

I fråga om den åtgärd som gäller främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls ska de villkor i 4 § som gäller gruppboxar iakttas med undantag av utrymmeskraven.

En kalv som är över en vecka gammal ska hela tiden ha tillgång till grovfoder. Modern och kalven ska ha sammanlagt minst 10 kvadratmeter till sitt förfogande. Ytan kan inbegripa kalvgömma och liggbås för mödrar. I lösdriftsstall med liggbås ska kalvarna ha så många liggplatser till sitt förfogande att de inte behöver ligga på gödselgången eller i samma bås med mödrarna. Kalvarnas liggplatser och eventuella kalvgömmor ska vara välströade och mjuka och ha helt golv.

För varje nötkreatur ska det finnas en välströad och mjuk liggplats med helt golv. Köttnöt får inte hållas uppbundna om inte någon tillfällig, grundad och godtagbar anledning förutsätter detta.

Nötkreatur av hankön som är minst tolv månader gamla ska ha en välströad och mjuk liggplats med helt golv eller också ska liggplatserna i boxar med spaltgolv göras bekvämare med gummimatta, gummibeklädda stavar eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare. De konstruktioner som används för att göra golvet mjukare ska hållas i skick och vid behov bytas ut. I gruppboxar ska varje nötkreatur i varma stallar ha ett utrymme på minst 4,5 kvadratmeter och i kalla stallar minst 6,5 kvadratmeter. Nötkreatur av hankön får inte hållas uppbundna om inte någon tillfällig, grundad och godtagbar anledning förutsätter detta.

Nötkreatur som är minst sex månader gamla ska under perioden den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 60 dagar. Betesgången för tjurar får bytas ut mot rastning. Nötkreaturen ska rastas utomhus också utanför betesperioden minst två gånger per vecka, om vädret tillåter. Rastgårdens yta per nötkreatur som hålls på rastgården ska vara minst 6 kvadratmeter. Ytan ska dock vara minst 50 kvadratmeter. Det ska föras journal över betesgång och rastning. Betesgången och rastningen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.

Nötkreatur som är minst sex månader gamla, med undantag av tjurar, ska under perioden den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 90 dagar. Det ska föras journal över betesgång och rastning. Betesgången och rastningen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.

För varje påbörjat tjugotal kor ska det finnas minst en fast eller monterbar fristående box eller ett motsvarande utrymme för ett nötkreatur som är sjukt, som ska vårdas eller som ska kalva. I grupp- eller ensamboxar ska det finnas minst 11 kvadratmeter per djur. I en gruppbox ska det finnas beredskap att inhägna djur för sig. På gårdar med mjölkboskap ska kalvningsutrymmet ligga i närheten av mjölkstationen eller någon annanstans så att en ko som kalvat lätt kan mjölkas.

Boxarna ska utrustas så att

För varje påbörjat 50-tal nötkreatur ska det finnas minst en fast eller monterbar fristående box eller motsvarande utrymme för ett nötkreatur som är sjukt, som ska vårdas eller som ska kalva. I grupp- eller ensamboxar ska det för nötkreatur som är under tolv månader gamla finnas minst 6 kvadratmeter per djur och för nötkreatur som är över tolv månader gamla minst 10 kvadratmeter per djur. I en gruppbox ska det finnas beredskap att inhägna djur för sig.

Boxarna ska utrustas så att

Nötkreatur som är över sex månader gamla får placeras i boxar med spaltgolv, om där finns liggplats med gummimatta, gummibeklädda stavar eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare. De konstruktioner som används för att göra golvet mjukare ska hållas i skick och de ska vid behov bytas ut.

För utfodringen av svin ska det för varje djurkategori finnas en giltig skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler och där djurens tillväxt, produktionsnivå och produktionsstadium har beaktats. Alla djur ska hela tiden ha tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet. Svinstallar med smågrisproduktion ska ha en skriftlig produktionsplan som innehåller insemineringstidtabeller, avvänjningstidtabeller och planering av produktionsprocessen.

Gårdar med svin ska i händelse av funktionsstörningar ha en skriftlig plan som hålls uppdaterad och där de åtgärder anges som ska vidtas under ett el- eller vattenavbrott. Planen ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som vidtas på djurhållningsplatsen i fråga vid funktionsstörningar i utfodrings- eller vattningssystemet eller något annat system som inverkar på djurens välbefinnande. I händelse av elavbrott ska det på gården finnas reservsystem för alstring av elektricitet, med vilkas hjälp den maskinella ventilationen och vid behov vattningen, utfodringen och utgödslingen kan fungera.

Om vädret tillåter ska sinsuggor och gyltor rastas utomhus dagligen under perioden den 1 maj till den 30 september eller minst två gånger i veckan året om. Sinsuggor och gyltor ska ha möjlighet att böka och att vältra sig om sommaren. Det ska föras journal över utomhusvistelsen. Utomhusvistelsen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.

I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan utanför häckarna vara minst 2,25 kvadratmeter per djur, där minst 1,3 kvadratmeter per djur ska utgöra välströat liggunderlag med helt golv.

Suggor och gyltor ska ha möjlighet till fri grisning. Efter grisningen får suggan eller gyltan hållas i grisningshäcken tillfälligt i högst sju dygn, om suggan är aggressiv, orolig eller om det finns något annat godtagbart skäl till det. Jordbrukaren ska föra journal över användningstiden för grisningshäcken och orsaken till att den används.

Grisningsboxens yta ska vara minst 6 kvadratmeter. Av denna yta ska smågrisarna ha minst 1 kvadratmeter sådant utrymme där boxkonstruktionerna skyddar smågrisarna från att hamna under suggan. Sådana konstruktioner är skyddsräcken, väggöppningar nedtill, fristående, sluttande väggar på insidan av boxen i vilkas nedre kant smågrisarna ryms eller andra motsvarande konstruktioner. I det område som skyddas av boxkonstruktionerna ska smågrisarna ha en välströad liggplats där alla smågrisar får plats att ligga ned samtidigt. I grisningsboxen ska gyltan och suggan hela tiden fram till grisningen ha tillgång till lämpligt löst bomaterial. Halm, spån, papper eller något annat motsvarande material ska användas som bomaterial.

Slaktsvin och avvanda grisar ska ha en välströad liggplats med helt golv. Med strö avses antingen djupströbädd eller strö och 2-klimatsbox. I slaktsvinstall får även golvvärme användas i kombination med mycket strö. Alla svin ska kunna ligga ned samtidigt på liggplatsen.

Smågrisar av hankön ska i samband med och efter kirurgisk kastrering ges smärtstillande medel oralt eller som injektion för behandling av kvarstående smärta.

Slaktsvin ska kastreras med ett vaccin för immunokastrering. Vaccin för immunokastrering ska ges två gånger i enlighet med anvisningarna för vaccinet.

I boxar för svin ska det finnas sådana fasta stimulerande föremål och stimulerande föremål som tillförs dagligen som svinen kan böka i och tugga på. De stimulerande föremålen ska vara av sådant material som är oskadligt för svinet och som svinet kan tugga på eller riva utan risk. Med stimulerande föremål som tillförs dagligen avses halm, spån, papper eller annat motsvarande löst material. I fråga om stimulerande föremål som tillförs dagligen ska det i boxen hela tiden finnas så många föremål att alla svin kan använda dem samtidigt.

Med fasta stimulerande föremål avses föremål som hela tiden finns i boxen. Som fasta stimulerande föremål ska användas avsågade stamdelar av lövträd som hängs upp horisontellt, säckvävsbollar som tillverkats av naturfiber samt rep eller säckbitar av naturfiber för smågrisar eller något annat hållbart naturmaterial som svinet kan tugga på. Det ska finnas minst ett fast stimulerande föremål per sex svin.

Sjuka eller skadade svin ska förflyttas till en sjuk- och behandlingsbox. Sjuk- och behandlingsboxarna ska garantera sjuka svin förhållanden där de hela tiden har tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet och där de klarar av att äta och vila utan problem. I sjuk- och behandlingsboxar kan det finnas flera sjuka svin eller svin som vårdas, men det ska finnas beredskap att inhägna djur för sig. I sjuk- och behandlingsboxen ska det finnas en välströad liggplats med helt golv för varje djur i boxen. Det ska finnas möjlighet att värma djuret.

På gårdar med får ska det för varje djurkategori finnas en giltig skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler och på analyser av grovfoder och där fårens tillväxtstadium, produktionsnivå och skede i produktionsperioden har beaktats. På gårdar med getter ska det finnas en giltig skriftlig utfodringsplan för varje djurkategori som baserar sig på kalkyler och på analyser av grovfoder där getternas tillväxtstadium, skede i mjölkproduktionsperioden och mängden mjölk som boskapen producerar har beaktats. Separata utfodringsplaner ska utarbetas åtminstone för både inomhus- och utomhusutfodringsperioden. Får och getter ska ha tillgång till tillräckligt med grovfoder. Dessutom ska djuren hela tiden ha tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.

I boxar för får och getter ska det finnas en välströad och mjuk liggplats med helt golv där alla djur får plats att ligga ner samtidigt. Om får eller getter av godtagbar anledning hålls ensamma, ska boxen vara minst 2 kvadratmeter och till sin form sådan att fåret eller geten obehindrat kan vända sig om. Fåret eller geten ska kunna se andra får eller getter. I grupp- och ensamboxar ska det hela tiden finnas tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.

Baggar och bockar ska hållas i gruppboxar, utom om veterinärmedicinska skäl eller djurets aggressiva beteende kräver isolering. I gruppboxar ska det finnas 1,7 kvadratmeter per bagge eller bock. Om en bagge eller bock hålls i en separat box, ska ensamboxens yta vara minst 2 kvadratmeter och från boxen ska djuret kunna se minst en annan individ. I grupp- och ensamboxar ska det hela tiden finnas tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.

Lamm ska ha lammkammare från det att de är två veckor gamla. Minimiytan i lammkammare är 0,2 kvadratmeter per lamm. Avvanda lamm och killingar ska hållas i grupp. I boxarna ska avvanda lamm som är under fyra månader gamla till sitt förfogande ha minst 0,6 kvadratmeter golvyta per lamm och lamm som är minst fyra månader gamla minst 1 kvadratmeter per lamm. Killingar som är under sex månader gamla ska till sitt förfogande ha minst 0,33 kvadratmeter golvyta per killing och killingar som är minst sex månader gamla minst 0,6 kvadratmeter per killing.

Får som är under 1 år gamla ska klippas två gånger per kalenderår. Klippningsdagarna ska journalföras. På gårdar med får och getter ska det finnas en plan för bekämpning av parasiter baserad på provtagning av spillning, och behandlingar mot parasiter ska antecknas i den normala läkemedelsjournalen. Spillningsprov ska tas minst två gånger om året.

Tackor och deras nyfödda lamm ska ha en lamningsbox där golvytan är minst 2,2 kvadratmeter och som kan värmas upp eller är värmeisolerad. Lamningsboxar ska användas för att säkerställa präglingen mellan tacka och lamm.

Sjuka eller skadade får eller getter ska flyttas till en sjukbox. När det gäller sjuka eller skadade får eller getter kan det byggas en box kring det sjuka eller skadade djuret, för att djuret inte ska avskiljas från sin flock. I sjuk- och behandlingsboxar kan det finnas flera sjuka djur samtidigt, men det ska finnas beredskap att isolera ett djur. Sjuka eller skadade får eller getter ska kunna se minst en annan individ. Sjuk- och behandlingsboxarna ska vara välströade och mjuka och ha helt golv och det ska finnas möjlighet att värma djuret.

I sjuk- och behandlingsboxar som används gemensamt av flera djur ska det finnas minst 1,8 kvadratmeter per får eller get. I ensamboxar ska det finnas minst 2 kvadratmeter per får eller get. I lamnings- och sjukboxar ska djuren hela tiden ha tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.

Får och getter som är minst tre månader gamla ska under perioden den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 60 dagar. Hongetter och tackor som har högst två veckor kvar innan de ska föda behöver dock inte släppas på bete. Får och getter ska rastas utomhus också utanför betesperioden minst en gång per vecka, om vädret tillåter. På betesmarken och i rastgården ska getterna ha möjlighet att få utlopp för sitt naturliga behov av att klättra. Det ska föras journal över betesgång och rastning. Betesgången och rastningen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.

Får och getter som är minst tre månader gamla ska under perioden den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 90 dagar. Hongetter och tackor som har högst två veckor kvar innan de ska föda, behöver dock inte släppas på bete. På betesmarken och i rastgården ska getterna ha möjlighet att få utlopp för sitt naturliga behov av att klättra. Det ska föras journal över betesgång och rastning. Betesgången och rastningen får tillfälligt begränsas på grund av djursjukdom.

På fjäderfäanläggningar ska det finnas en skriftlig utfodringsplan för varje djurkategori som baserar sig på kalkyler där djurens tillväxt, produktionsnivå och produktionsskede har beaktats. Om fabrikstillverkat foder som tillverkaren redan har analyserat samt kompletterande utfodring används i utfodringen, ska proteinet i det kompletterande spannmålet analyseras. Till fåglar som är minst en vecka gamla ska som stimulerande foder ges hela korn som blandats i fodret. När det gäller slaktfjäderfä ska utfodringen under de första uppfödningsdagarna ske på papper.

Jordbrukaren ska hela tiden se till att uppvärmningen, ventilationen, fuktigheten och de övriga förhållandena i uppfödningsstallet är sådana att fåglarna mår bra.

I rapporten över ett slaktparti broilrar får procentandelen broilrar som kasserats på grund av ödem inte överstiga 1 procent och resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ska ligga under 40 poäng. Om resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ligger under 30 poäng, beaktas andelen broilrar som kasserats på grund av ödem inte. När det gäller rapporten över ett slaktparti kalkoner ska procentandelen hela kroppar som kasserats vara mindre än 6,5 procent för partier som slaktats under perioden den 1 maj till den 30 september och mindre än 5 procent för partier som slaktats under perioden den 1 oktober till den 30 april. I procentandelen hela kroppar som kasserats beaktas inte procentandelen kroppar som kasserats på grund av färska krosskador, frakturer eller på grund av något annat än fågeluppfödarens verksamhet.

Spillningen ska avlägsnas från hönseriet minst tre gånger per vecka. I hönserier ska ammoniakhalten i luften per vecka vara under 18 ppm i ett golvhönseri och under 8 ppm i ett burhönseri. Gården ska ha en dator som reglerar ventilationen och som lämpar sig för mätning av ammoniakhalten eller så ska gården skaffa utrustning för icke-kontinuerliga mätningar av ammoniakhalten. Det ska föras journal över utgödslingen och luftens ammoniakhalt.

Träbitar eller plastföremål som hängts upp i kedjor och som fåglarna kan snurra på, hängande rep eller andra motsvarande föremål ska användas som stimulerande föremål. I varje avdelning i en kalkonhall ska det finnas två stimulerande föremål för varje påbörjat 100-tal kvadratmeter. I broilerhallar och hallar för värphöns ska det finnas fyra stimulerande föremål för varje påbörjat 100-tal kvadratmeter.

Värphöns ska ha nivåer eller ramper till sitt förfogande. Broilrar och kalkoner ska ha nivåer, ramper eller sittpinnar till sitt förfogande. Minst 10 procent av slaktfjäderfäna ska ha sittpinne så att varje broiler har minst 15 centimeter sittpinne och varje kalkon minst 20 centimeter sittpinne. Alla fjäderfän ska ha nivåer eller ramper som utgör minst 10 procent av hallens yta. Nivåerna, ramperna och sittpinnarna ska vara hållbara och säkra.

Om vädret tillåter ska höns och kalkoner rastas utomhus minst två gånger per vecka året om, med undantag av perioden den 1 mars till den 31 maj. Det ska föras journal över utomhusvistelsen. Under sommaren kan fåglarna rastas utomhus på betesmarken och under vintern i en täckt rastgård. Utfodringsplatsen ska vara inomhus.

När hönsen och kalkonerna är utomhus ska de ha möjlighet att bada och sprätta i enlighet med sitt naturliga beteendemönster.

Denna förordning träder i kraft den 17 februari 2015.