678/2014

I denna lag avses med

En försäkrad har rätt till sjukdagpenning enligt arbetsinkomsterna, om hans eller hennes årsarbetsinkomster enligt 11 kap. 3 § eller uppskattade årsarbetsinkomster enligt 11 kap. 4 § uppgår till minst 1 264 euro. Dessutom ska den försäkrade uppfylla arbetsvillkoret enligt 8 kap. 3 §.

En försäkrad har rätt till föräldradagpenning och specialvårdspenning enligt arbetsinkomsterna, förutsatt att hans eller hennes årsarbetsinkomster enligt 11 kap. 3 § eller uppskattade årsarbetsinkomster enligt 11 kap. 4 § berättigar till en förmån som överstiger den minimidagpenningsförmån som anges i 3 §.

Arbetsinkomstbeloppet enligt 1 mom. justeras i enlighet med 11 kap. 1 § 3 mom.

En försäkrads rätt att få sjukdagpenning till ett belopp som motsvarar dagpenningsförmånens minimibelopp börjar efter den självrisktid som avses i 8 kap. 7 § 4 mom., om den försäkrade inte har rätt till sjukdagpenning enligt arbetsinkomsterna eller rätt till dagpenning på grundval av en föregående förmån eller om dagpenningen skulle understiga dagpenningsförmånens minimibelopp.

Vad som i denna lag bestäms om sjukdagpenning ska i tillämpliga delar iakttas även i fråga om dagpenning som avses i 27 § 1 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) och i 18 § 2 mom. i lagen om användning av mänskliga organ, vävnader och celler för medicinska ändamål (101/2001).

Trots vad som bestäms i 4 § får en studerande studera i liten skala under sjukdagpenningsperioden.

Sjukdagpenning betalas inte till en försäkrad som

Rätt till sjukdagpenning föreligger inte för en försäkrad som får

En försäkrad som får pension som nämns i 1 mom. 4—7 punkten, sjukpension som beviljats med stöd av 12 § 1 mom. i folkpensionslagen eller full invalidpension enligt arbetspensionslagarna och som är yngre än 68 år har dock rätt till sjukdagpenning, om den försäkrade efter sin pensionering är i arbete och blir oförmögen att utföra det arbete som han eller hon som pensionerad har utfört omedelbart innan arbetsoförmågan började. Sjukdagpenningens belopp räknas då ut på grundval av intjänade arbetsinkomster under pensioneringstiden så som föreskrivs i 11 kap., med beaktande av 12 kap. 2 §.

När maximitiden räknas ut ska också sådana dagar beaktas för vilka sjukdagpenning inte har betalats på grund av de begränsningar som föreskrivs i 5 § eller på grund av avbrott i utbetalningen enligt 5 a § eller på grund av att

Med den arbetsförhetstid som avses i 1 mom. jämställs den tid för vilken den försäkrade enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner eller arbetspensionslagarna har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare, trafikförsäkringslagen eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst, eller den tid den försäkrade med stöd av 3 kap. 3 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har varit berättigad till en förmån enligt den lagen. Den tid för vilken den försäkrade har fått sjukpension enligt 12 § 1 mom. i folkpensionslagen eller full invalidpension enligt arbetspensionslagarna ska däremot inte jämställas med den arbetsförhetstid som avses i 1 mom.

En far och en adoptivfar har rätt till föräldrapenning och faderskapspenning även om modern inte har rätt till föräldradagpenning på grund av att boendevillkoret inte har uppfyllts. Faderns föräldrapenningsperiod börjar då 75 vardagar efter barnets faktiska födelsedatum.

Bestämmelserna om föräldradagpenning tillämpas på en far eller adoptivfar som är gift med barnets mor och inte lever åtskils från henne på grund av söndring i äktenskapet. Bestämmelserna om föräldradagpenning tillämpas dessutom på en försäkrad som utan att ingå äktenskap fortlöpande lever tillsammans med barnets mor i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden, dock inte på en försäkrad som utan att ingå äktenskap fortlöpande lever tillsammans med en adoptivförälder i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

Rätt till föräldrapenning föreligger inte, om barnet har omhändertagits med stöd av 9 kap. i barnskyddslagen (417/2007) eller om man med stöd av 8 kap. i den lagen har beslutat att skyndsamt placera barnet i familjevård eller anstaltsvård eller att ordna den vård och omsorg barnet behöver på något annat sätt. Föräldrapenning betalas dock till en mor eller far som trots omhändertagandet eller den skyndsamma placeringen fortfarande deltar i vården av barnet.

Barnets mor och far kan komma överens om uppdelning av föräldrapenningsperioden så att föräldrapenning kan betalas i högst två perioder till vardera föräldern.

Föräldrapenningsperioden förlängs med 60 vardagar för varje barn utöver ett, om flera än ett barn föds på samma gång. Barnets mor eller far kan helt eller delvis ta ut den i detta moment avsedda förlängningen av föräldrapenningsperioden redan under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden.

Rätt till föräldrapenning och partiell föräldrapenning för adoptivföräldrar har en försäkrad som i sin vård har tagit ett barn under sju år i avsikt att adoptera barnet, förutsatt att den försäkrade deltar i vården av barnet och inte är i förvärvsarbete eller annat eget arbete, med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet. Rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar har dock inte en försäkrad som har adopterat ett barn över ett år och är gift med föräldern eller adoptivföräldern till det barn som ska adopteras eller som utan att ingå äktenskap lever i gemensamt hushåll med denna förälder.

En adoptivfar som är berättigad till föräldrapenning för adoptivföräldrar har rätt till faderskapspenning i enlighet med 6 och 7 §.

En förutsättning för föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för adoptivföräldrar är att adoptivföräldern visar upp ett sådant intyg över att barnet tagits i vård som getts av den som tillhandahåller adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst och som avses i adoptionslagen (22/2012). Vid internationell adoption förutsätter erhållande av föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för adoptivföräldrar att adoptivföräldern eller adoptanten har beviljats ett sådant tillstånd av adoptionsnämnden som avses i 41 § i adoptionslagen.

Med anledning av vården av ett adoptivbarn betalas till adoptivföräldern eller dennes make föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för den tid vården av barnet fortgår tills 234 vardagar har förflutit från barnets födelse. Föräldrapenning betalas likväl alltid för minst 200 vardagar. Om ett barn tas i vård senare än 54 vardagar efter födelsen, betalas föräldrapenning för 200 vardagar. Föräldrapenningsperioden förlängs i enlighet med 10 § 3 mom., om flera adoptivbarn har tagits samtidigt.

Om rätt till ny moderskaps- eller föräldrapenning eller föräldrapenning för adoptivföräldrar uppkommer under adoptivförälderns föräldrapenningsperiod, upphör utbetalningen av den föregående föräldrapenningen vid ingången av den nya moderskaps- eller föräldrapenningsperioden eller föräldrapenningsperioden för adoptivföräldrar.

Barnets far har rätt till föräldrapenning under moderskapspenningsperioden, om modern under moderskapspenningsperioden på grund av sjukdom är oförmögen att vårda sitt barn. Faderns rätt till föräldrapenning uppkommer tidigast när moderns sjukdom fortgår efter den självrisktid för sjukdagpenning som anges i 8 kap. 7 § 1 mom. Föräldrapenning kan betalas till fadern för moderskapspenningsperioden för högst lika många vardagar som de för vilka moderskapspenning inte har betalats till modern med anledning av en sådan sjukdom som medför att modern inte förmår vårda sitt barn.

Vad som i denna paragraf bestäms om mödrar och fäder tillämpas även på adoptivmödrar och adoptivfäder.

Om ett barn är dödfött eller om ett barn eller adoptivbarn dör

Om ett barn ges bort i adoptionssyfte under moderskapspenningsperioden, betalas moderskapspenning till utgången av moderskapspenningsperioden. Om barnet ges bort under faderskaps- eller föräldrapenningsperioden eller under tiden för partiell föräldrapenning, upphör rätten till föräldradagpenning dagen efter den dag då barnet gavs bort.

Bestämmelserna om faderskaps- och föräldrapenning för adoptivföräldrar i 11 och 12 § eller någon annanstans i detta kapitel tilllämpas även på en partner i ett sådant registrerat partnerskap som avses i 16 § när hon eller han adopterar sin partners barn som inte är äldre än ett år. När antalet föräldradagpenningsdagar räknas enligt 7 och 12 § beaktas den föräldradagpenning som redan har beviljats den ena parten i parförhållandet för vård av samma barn, dock så att det totala antalet dagar under vilka föräldradagpenning betalas till parterna i parförhållandet alltid utgör minst 200 vardagar. Om den ena parten i parförhållandet har beviljats moderskapspenning beviljas föräldrapenning dock alltid för högst 158 vardagar, varvid adoptivförälderns rätt till föräldrapenning börjar gälla när moderskapspenningen upphör.

Specialvårdspenning betalas till en försäkrad som på grund av deltagande i ett snabbt avancerande eller krävande behandlingsskede i anslutning till sjukvården av sitt barn under 16 år eller på grund av barnets rehabilitering kortvarigt eller tillfälligt är förhindrad att utföra sitt eget eller en annans arbete och som inte har arbetsinkomster under den aktuella tiden. En ringa arbetsinkomst utgör dock inget hinder för utbetalning av specialvårdspenning. Såsom arbetsinkomst beaktas inte stöd för närståendevård och inte heller vårdarvode för familjevård.

Rätt till specialvårdspenning har en försäkrad som deltar

I syfte att uppnå terapeutisk balans betalas specialvårdspenning per barn på grundval av en och samma sjukdom

Trots 1 mom. betalas specialvårdspenning på vägande medicinska grunder för en längre tid, om genomförandet av vård i anslutning till barnets svåra sjukdom eller ett oväntat förvärrande av sjukdomen förutsätter att föräldern är närvarande utan avbrott eller finns i beredskap under en försöksperiod då barnet försöker återvända till skolundervisning eller dagvård.

Om en försäkrads rätt till delinvalidpension enligt 35 § i lagen om pension för arbetstagare har uppkommit under det skatteår för vilket arbetsinkomsten enligt 1 mom. ska läggas till grund för förmånen, fastställs sjukdagpenningen enligt arbetsinkomsten för det föregående skatteåret, förutsatt att den sistnämnda är större än arbetsinkomsten för det år då utbetalningen av delinvalidpensionen började.

Den arbetsinkomst enligt 6 mom. som ligger till grund för förmånen justeras i förhållande till hur den lönekoefficient enligt 96 § i lagen om pension för arbetstagare som fastställts för begynnelsetidpunkten för rätten till föräldradagpenning avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret.

Trots bestämmelserna i 1 mom. kan en försäkrad uppge arbetsinkomsten enligt 2 § 1 mom. 1 punkten för en tid då han eller hon inte har varit försäkrad i Finland. Arbetsinkomsten kan uppges av någon som tidigare har varit försäkrad i Finland, som har tjänat in inkomsten medan han eller hon arbetade i en annan av Europeiska unionens medlemsstater eller i en stat där Europeiska unionens lagstiftning tillämpas och som på nytt har blivit försäkrad i Finland. Om de arbetsinkomster som har tjänats in utomlands är avsevärt mycket lägre eller högre än inkomsterna från motsvarande arbete i Finland, kan de inkomster som används som grund för dagpenningsförmånen uppskattas enligt arbetsinkomsten från motsvarande arbete i Finland, med beaktande av inkomsterna för en person som arbetar i motsvarande uppgifter i Finland och vars erfarenhet och kompetens är jämförbara med den försäkrades. Dagpenningsförmånen bestäms, utifrån den arbetsinkomst som den försäkrade har uppgett, i tillämpliga delar i enlighet med denna paragraf, om den försäkrade inte har någon arbetsinkomst enligt 3 § som har konstaterats vid beskattningen eller en i Finland intjänad arbetsinkomst som har uppgetts för tiden innan arbetsoförmågan eller rätten till förmån började.

Har en försäkrad under en fyra månaders period innan rätten till sjuk- eller föräldradagpenning eller specialvårdspenning inträdde fått en arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, utgör den sjuk- eller föräldradagpenning eller specialvårdspenning som ska betalas till honom eller henne minst 86 procent av beloppet av den förmån som han eller hon har betalats. När beloppet av arbetslöshetsförmånen räknas ut beaktas då inte

Om en försäkrad samtidigt har rätt till föräldradagpenning med stöd av 3, 4 och 6 §, bestäms föräldradagpenningen för samma barn under hela föräldradagpenningsperioden på den grund som fastställs enligt den dag då rätten till förmånen uppkommer.

Minimibeloppet av moderskaps- eller föräldrapenning betalas till en mor om hon samtidigt är i förvärvsarbete eller i eget arbete, med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet, eller studerar på heltid och får studiepenning enligt lagen om studiestöd. Detsamma gäller för föräldrapenning som betalas till fadern. Vad som bestäms i denna paragraf tillämpas dock inte på partiell föräldrapenning.

Minimibeloppet av föräldradagpenningen betalas, om en försäkrad får ålderspension eller förtida ålderspension, arbetslöshetspension, full sjukpension eller full invalidpension enligt 12 § 1 mom. i folkpensionslagen, arbetspensionslagarna, trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare, lagen om olycksfall i militärtjänst, lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (1318/2002) eller lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009).

Från sjukdagpenning som betalas med stöd av denna lag dras följande förmåner av som enligt någon annan lag betalas för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga:

Trots vad som bestäms i 1 mom. kan sjukdagpenning utbetalas till fullt belopp, om utbetalningen av en förmån enligt en i 1 mom. 2—7 punkten nämnd annan lag blir fördröjd av en orsak som inte beror av den försäkrade. Folkpensionsanstalten har rätt att av den som betalar ut en sådan förmån enligt en i 1 mom. 2—7 punkten nämnd annan lag ta ut den del av förmånen som motsvarar utbetald sjukdagpenning.

Primärtiden tillämpas inte på delinvalidpension enligt 35 § i lagen om pension för arbetstagare eller någon motsvarande annan pension än full invalidpension.

En försäkrad har rätt till sjukdagpenning även om arbetsoförmågan har orsakats genom ett brott och den försäkrade enligt skadeståndslagen (412/1974) eller brottsskadelagen (1204/2005) har rätt till ersättning för inkomstförlust på grund av arbetsoförmågan.

Vid beviljande av dagpenningsförmån beaktas en förmån som betalas från utlandet och som motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt denna lag. Med förmånen jämställs även lön som en utländsk arbetsgivare eller en internationell organisation har betalat och som motsvarar förmånen.

Vid beviljande av sjukdagpenning beaktas en förmån som betalas från en annan stat enligt 2 §, om den jämställs med andra lagstadgade förmåner som betalas på grund av arbetsoförmåga.

En kommun som är huvudman för en hälsovårdscentral har rätt att av Folkpensionsanstalten få ersättning för kostnaderna för företagshälsovårdstjänster, om tjänsterna i enlighet med 18 § 2 eller 3 mom. i hälso- och sjukvårdslagen har tillhandahållits företagare eller andra som utför eget arbete. Ersättningen utgör högst det belopp som Folkpensionsanstalten hade varit skyldig att betala i motsvarande ersättning till ovannämnda företagare eller andra som utför eget arbete.

En ersättning eller förmån ska sökas skriftligen hos Folkpensionsanstalten. En dagpenningsförmån kan även sökas av den försäkrades arbetsgivare, om arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen enligt 7 kap. 4 §. Sökanden ska lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för beviljande och utbetalning av förmånen eller ersättningen.

En ansökan kan avgöras på basis av tillgängliga uppgifter även om sökanden vägrar lämna de uppgifter som behövs eller lämna in en sådan utredning som skäligen kan krävas av honom eller henne eller om den försäkrade vägrar genomgå undersökningar i enlighet med 13 §.

Den försäkrade får ersättning för de resekostnader som föranleds av deltagande i undersökningar, så som det bestäms i 4 kap. I fråga om ersättningen tillämpas dock inte den självriskandel som anges i 4 kap. 7 §. Den försäkrade har dessutom rätt att för tiden för undersökningen få dagtraktamente, nattresepenning och logiersättning enligt bestämmelserna i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar. Om den försäkrade har varit i behov av följeslagare, ersätts resekostnaderna för denne enligt samma grunder som i fråga om den försäkrade.

Om barnets förälder ger bort sitt barn i avsikt att lämna det för adoption, ska ett i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen avsett kommunalt organ eller en i 22 § i adoptionslagen avsedd adoptionsbyrå avgiftsfritt meddela detta till Folkpensionsanstalten. Om man med stöd av barnskyddslagen har omhändertagit barnet eller beslutat att skyndsamt placera barnet i familjevård eller anstaltsvård eller att ordna den vård och omsorg barnet behöver på något annat sätt och föräldern inte deltar i vården av barnet, ska ett i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen avsett kommunalt organ avgiftsfritt meddela detta till Folkpensionsanstalten.

Vad som bestäms ovan tillämpas på motsvarande sätt på försäkringskassor vars verksamhetsområde omfattar anställda hos arbetsgivare som hör till samma koncern enligt 8 kap. 12 § i aktiebolagslagen (624/2006). Även om det koncernvillkor som nämns ovan inte uppfylls, kan samtycke likväl ges till att en kassa är verksam som arbetsplatskassa, om arbetsgivarna har en sådan ekonomisk eller på verksamheten grundad kontakt sinsemellan att arrangemanget kan anses ändamålsenligt med tanke på skötseln av kassan samt dem som är försäkrade i den.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag ska ett fängelse trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när ett straff börjar och slutar.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter lämna Folkpensionsanstalten de i 24 a § 2 mom. 1 och 3 punkten i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården nämnda uppgifterna ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt ändringar i uppgifterna när det gäller läkare, tandläkare, psykologer, talterapeuter, ergoterapeuter och psykoterapeuter samt om andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården enligt 1 kap. 4 § 1 mom. 2 punkten.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt. Om de uppgifter som avses i 3 mom. behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, ska kostnaderna dock ersättas.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

Folkpensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran av en behörig myndighet för utsökning lämna ut uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag, dock inte om de förmåner som inte beaktas vid beräkning av skyddat belopp enligt 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007). Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som den vet betalar ut pensioner och andra sociala förmåner.