Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

611/2014

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av lagen om Finansinspektionen

Typ av författning
Lag
Meddelats
Publiceringsdag
Finlands författningssamling
Författningstext

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen om Finansinspektionen ( 878/2008 ) 65 § 4 mom.,

ändras 3 § 3 mom. 11 punkten, 3 a §, rubriken för 3 b § och 3 b § 2 mom., 4 § 2 mom. 1 punkten, 10 § 1 mom. 5 punkten, det inledande stycket i 26 § 1 mom. samt 26 § 3 och 5 mom., det inledande stycket i 27 § 1 mom. och 27 § 2 mom., 32 b § 2—4 mom., 40 § 1 och 3 mom., 41 och 43 §, 44 a § 1 mom. 1 punkten, 52 och 60 §, rubriken för 61 § och 61 § 1 mom., 62 §, rubriken för 65 §, 65 a §, 65 c 2 mom., 66 § och 71 § 1 mom. 11 och 12 punkten samt 6 mom., av dem 3 § 3 mom. 11 punkten, det inledande stycket till 26 § 1 mom. samt 26 § 3 och 5 mom., 40 § 1 mom. och 62 § sådana de lyder i lag 170/2014, 3 a § sådan den lyder i lagarna 194/2011 och 1242/2011, rubriken för 3 b § och 3 b § 2 mom. sådana de lyder i lag 194/2011, 4 § 2 mom. 1 punkten, 32 b § 4 mom., 40 § 3 mom., 41 § samt rubriken för 61 § och 61 § 1 mom. sådana de lyder i lag 752/2012, 32 b § 2 mom. sådant det lyder i lag 902/2011, 32 b § 3 mom. sådant det lyder i lag 207/2009, 43 § sådan den lyder i lagarna 752/2012 och 254/2013, 44 a § 1 mom. 1 punkten sådan den lyder i lag 1242/2011, 52 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1242/2011, 60 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 170/2014, 65 a § och 65 c § 2 mom. sådana de lyder i lag 1360/2010 samt 71 § 1 mom. 12 punkten sådan den lyder i lag 254/2013, samt

fogas till 3 § 3 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 1360/2010, 194/2011 och 170/2014, en ny 12 punkt, till 3 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1360/2010, 194/2011 och 170/2014, ett nytt 4 mom., till 10 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 752/2012, en ny 6 punkt, till 32 a §, sådan den lyder i lagarna 752/2012 och 170/2012, ett nytt 5 mom., till 32 c §, sådan den lyder i lagarna 207/2009 och 170/2014, ett nytt 4 mom., till 38 §, sådan den lyder i lagarna 752/2012, 254/2013 och 170/2014, ett nytt 5 mom., till 42 §, sådan den lyder i lag 752/2012, ett nytt 4 mom., till lagen en ny 42 a §, till 71 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 194/2011, 752/2012, 254/2013 och 593/2013, en ny 13 punkt och till lagen en ny 71 a § som följer:

3 §Uppgifter

Dessutom ska Finansinspektionen



11)

sköta myndighetsuppgifterna i samband med det internationella systemet med identifieringskoder för juridiska personer och delta i annat myndighetssamarbete som gäller det,

12)

i samråd med finansministeriet och Finlands Bank förbereda åtgärder som behövs för att säkerställa stabiliteten inom det finansiella systemet i dess helhet samt besluta om dessa åtgärder så som särskilt föreskrivs i lag.

Finansinspektionen ska sköta de uppgifter som ålagts inspektionen i denna lag och någon annanstans i lag, om inte något annat följer av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, nedan SSM-förordningen.

3 a §Den gemensamma tillsynsmekanismen och det europeiska systemet för finansiell tillsyn

Finansinspektionen hör till den gemensamma tillsynsmekanism som avses i SSM-förordningen och består av Europeiska centralbanken, nedan ECB och de nationella behöriga myndigheterna.

Finansinspektionen är en del av det europeiska system för finansiell tillsyn som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG, nedan de europeiska finanstillsynsförordningarna , samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd, nedan förordningen om Europeiska systemrisknämnden . Syftet med systemet för finansiell tillsyn är att säkerställa tillsynen över Europeiska unionens finansiella system.

När Finansinspektionen utför sina uppgifter ska den utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag, beakta sådana beslut, anvisningar och rekommendationer från ECB som avses i den förordning som nämns i 3 § 4 mom. och de rätts-akter som ECB har antagit med stöd av den förordningen samt sådana beslut, anvisningar och rekommendationer från Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, nedan de europeiska tillsynsmyndigheterna , som avses i de förordningar som nämns i 2 mom., samt Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och de av Europeiska kommissionens rättsakter som innehåller tekniska standarder och som kommissionen utfärdar med stöd av den behörighet som kommissionen har enligt de europeiska finanstillsynsförordningarna.

Om det inte är möjligt att följa en anvisning eller rekommendation enligt 3 mom. ska Finansinspektionen ange orsakerna till avvikelsen från anvisningen eller rekommendationen samt lämna dem till den europeiska tillsynsmyndighet som saken gäller eller till Europeiska systemrisknämnden.

Finansinspektionen ska i sådana fall som avses i Europeiska unionens rättsakter, i enlighet med SSM-förordningen, de europeiska finanstillsynsförordningarna och förordningen om Europeiska systemrisknämnden

1)

samarbeta med ECB, Europeiska tillsynsmyndigheterna och med den gemensamma kommitté för de europeiska tillsynsmyndigheterna som avses i vardera av de europeiska finanstillsynsförordningarna samt med den Europeiska systemrisknämnden,

2)

förse ECB, de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska systemrisknämnden och den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna med den information som de behöver för att utföra sina uppgifter.

3 b §Samarbete kring beredningen av rättsakter, föreskrifter och anvisningar

Finansinspektionen ska utan dröjsmål informera finansministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet om


1)

beredning av rättsakter som inletts vid ECB, när det är fråga om en rättsakt som kan påverka finsk lagstiftning,

2)

beredning av tekniska standarder eller anvisningar som inletts vid en europeisk tillsynsmyndighet, när det är fråga om en teknisk standard eller anvisning som enligt Finansinspektionens bedömning kan påverka finsk lagstiftning,

3)

något annat ärende som inletts vid ECB, vid en europeisk tillsynsmyndighet eller vid Europeiska systemrisknämnden, när det är fråga om ett ärende som enligt Finansinspektionens bedömning kan påverka den finländska finansmarknadens funktion eller stabilitet.

4 §Tillsynsobjekt

Med auktoriserade tillsynsobjekt avses i denna lag


1)

kreditinstitut och filialer till tredjeländers kreditinstitut enligt kreditinstitutslagen (610/2014),


10 §Direktionens uppgifter

Direktionen ska i fråga om tillsynen över finansmarknaden


5)

döma ut vite som Finansinspektionen har förelagt och besluta om andra administrativa påföljder enligt 4 kap.,

6)

fatta beslut som gäller ställande, ändring eller bibehållande av buffertkrav enligt 10 kap. 4, 7 och 8 § i kreditinstitutslagen eller den maximala belåningsgraden enligt 15 kap. 11 § 5 mom. i den lagen eller ställande av högre kapitalkrav än minimikravet enligt Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, nedan EU:s tillsynsförordning , när det gäller sådana krediter enligt artiklarna 124 och 164 i den förordningen som är säkrade genom panträtt i fast egendom, eller ändring av ett tidigare beslut som gäller detta eller tillämpning av artikel 458 i den förordningen.


26 §Återkallande av verksamhetstillstånd samt därmed jämförbara förordnanden om avslutande av verksamhet

Finansinspektionen får återkalla ett tillsynsobjekts verksamhetstillstånd eller, då ECB eller någon annan myndighet är behörig tillståndsmyndighet, framställa att denna ska återkalla tillståndet, om uppnåendet av de för tillsynen över finansmarknaden i 1 § ställda målen inte tillräckligt väl kan tryggas genom begränsning av tillsynsobjektets verksamhet i enlighet med 27 § eller andra åtgärder enligt vad som föreskrivs i denna lag eller någon annanstans i lag och om

Finansinspektionen ska före ett beslut eller beslutsförslag enligt 1 mom. och 2 mom. 1 punkten bereda tillsynsobjektet en skälig tid för att avhjälpa bristen, om det inte för att trygga uppnåendet av de mål för tillsynen över finansmarknaden som anges i 1 § är nödvändigt att återkalla verksamhetstillståndet omedelbart.


Finansinspektionen ska återkalla ett verksamhetstillstånd som den beviljat ett tillsynsobjekt eller föreslå att verksamhetstillståndet återkallas, om tillsynsobjektet har försatts i konkurs, försatts i likvidation genom registermyndighetens eller en domstols lagakraftvunna beslut eller om likvidatorerna har gett slutredovisning om likvidationen.


27 §Begränsning av verksamheten

Finansinspektionen kan för viss tid begränsa ett tillsynsobjekts tillståndsenliga verksamhet eller, om ECB eller en annan myndighet är behörig tillståndsmyndighet, göra ett beslutsförslag i ärendet, om

Om saken inte har kunnat rättas till inom utsatt tid kan Finansinspektionen ändra tillståndsvillkoren eller föreslå att dessa ändras så att verksamheten varaktigt begränsas.


32 a §Förbud mot förvärv av ägarandelar


Om ECB med stöd av SSM-förordningen är behörig myndighet för beslut som avses i denna paragraf, ska Finansinspektionen lägga fram ett beslutsförslag till ECB i ärendet.

32 b §Förfarande som tillämpas vid förbud mot förvärv av ägarandel


Finansinspektionen ska fatta beslut enligt 32 a § eller, om ECB är behörig myndighet i ärendet, lägga fram ett förslag till beslut inom 60 vardagar från och med att inspektionen i enlighet med 1 mom. har bekräftat mottagandet av alla nödvändiga uppgifter ( behandlingstid ). Finansinspektionen kan under behandlingstiden, dock inte senare än den femtionde vardagen från och med att behandlingstiden inletts, skriftligt begära behövliga specificerade ytterligare uppgifter. Om ytterligare uppgifter begärs, avbryts behandlingstiden till dess att uppgifterna har lämnats in, dock för högst 20 vardagar eller, om den anmälningsskyldige har sitt säte utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller den anmälningsskyldige är något annat kreditinstitut, värdepappersföretag, institut för elektroniska pengar, försäkringsbolag eller fondbolag än ett sådant som har auktoriserats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, för högst 50 vardagar. Beslutet om förlängd behandlingstid ska utan dröjsmål delges den anmälningsskyldige.

Beslutet om att Finansinspektionen motsätter sig förvärvet ska delges den anmälningsskyldige senast den andra vardagen efter att behandlingstiden har gått ut. Om Finansinspektionen inte inom den behandlingstid som avses i denna paragraf har fattat ett beslut eller lagt fram ett förslag till beslut enligt 32 a §, anses inspektionen ha godkänt förvärvet.

Om den anmälningsskyldige är ett utländskt EES-tillsynsobjekt eller dettas moderföretag eller en fysisk eller juridisk person som i ett utländskt EES-tillsynsobjekt eller i ett moderföretag till ett sådant har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen, ska Finansinspektionen när den fattar beslutet eller lägger fram förslaget till beslut samarbeta med den EES-tillsynsmyndighet som svarar för tillsynen över det utländska EES-tillsynsobjektet och, om förvärvet gäller ett finans- och försäkringskonglomerats holdingföretag, med de andra centrala tillsynsmyndigheter som avses i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. Av beslutet ska framgå de i detta moment avsedda utländska tillsynsmyndigheternas ståndpunkt i fråga om förvärvet.


32 c §Begränsning av de rättigheter som grundar sig på aktier och andelar


Om ECB med stöd av SSM-förordningen är behörig myndighet för beslut som avses i denna paragraf, ska Finansinspektionen lägga fram ett beslutsförslag till ECB i ärendet.

38 §Ordningsavgift


Ordningsavgift kan påföras under förutsättning att ärendet betraktat som en helhet inte ger anledning till strängare åtgärder.

40 §Påföljdsavgift

Påföljdsavgift ska påföras den som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar eller bryter mot de bestämmelser eller beslut som avses i 15 kap. 2 § i värdepappersmarknadslagen, 15 kap. 2 § i lagen om investeringstjänster, 10 kap. 2 § i lagen om handel med finansiella instrument, 15 § i lagen om värdepapperskonton, 8 kap. 9 § i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet, 48 a § i lagen om betalningsinstitut, 22 kap. 2 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 144 b § i lagen om placeringsfonder eller 20 kap. 1 § i kreditinstitutslagen.


Påföljdsavgift kan inte påföras en fysisk person för en gärning eller försummelse som enligt lag är straffbar. Finansinspektionen får dock påföra påföljdsavgift och avstå från att anmäla ärendet till förundersökningsmyndigheten, om gärningen eller försummelsen med hänsyn till dess menlighet, gärningsmannens skuld sådan den framgår av gärningen, den vinning som erhållits och övriga omständigheter i anslutning till gärningen eller försummelsen anses vara ringa bedömd som en helhet.

41 §Påförande av påföljdsavgift

En påföljdsavgift som uppgår till högst en miljon euro påförs av Finansinspektionen. I annat fall påförs påföljdsavgiften av marknadsdomstolen, på framställning av Finansinspektionen.

Påföljdsavgiftens belopp ska baseras på en samlad bedömning. Vid en bedömning av beloppet ska hänsyn tas till gärningens art, omfattning och varaktighet samt gärningsmannens ekonomiska ställning. Dessutom ska vid bedömningen beaktas den vinning som erhållits eller den skada som orsakats genom förfarandet, om vinningen eller skadan kan bestämmas, gärningsmannens samarbete med Finansinspektionen för att utreda ärendet, gärningsmannens tidigare överträdelser och försummelser i fråga om bestämmelserna om finansmarknaden samt förfarandets eventuella konsekvenser för det finansiella systemets stabilitet.

Påföljdsavgiften får utgöra högst tio procent av en juridisk persons omsättning under året före gärningen eller försummelsen, dock högst tio miljoner euro. Om bokslutet inte ännu är klart då påföljdsavgiften bestäms ska avgiften bestämmas utifrån omsättningen enligt bokslutet för det föregående året. Om den juridiska personen nyligen har inlett sin verksamhet och något bokslut inte finns att tillgå, kan omsättningen uppskattas utifrån annan tillgänglig utredning.

En fysisk person får påföras en påföljdsavgift som utgör högst tio procent av dennes inkomster enligt den senast verkställda beskattningen, dock högst 100 000 euro. Om inkomsterna inte tillförlitligt kan utredas utifrån beskattningsuppgifterna eller om de väsentligen har förändrats sedan den senast verkställda beskattningen, kan de uppskattas utifrån annan tillgänglig utredning.

Om en påföljdsavgift som påförs en fysisk person som tillhandahåller tjänster på finansmarknaden hänför sig till dennes näringsverksamhet som övervakas med stöd av 5 § 17 punkten, får avgiften utgöra högst tio procent av dennes inkomster av sådan näringsverksamhet enligt den senast verkställda beskattningen, dock högst 2,5 miljoner euro.

Om en påföljdsavgift påförs för en överträdelse eller försummelse av en bestämmelse som avses i 20 kap. 1 § 2 och 4 mom. i kreditinstitutslagen eller 15 kap. 2 § 2 och 5 mom. i lagen om investeringstjänster får en juridisk person, trots vad som föreskrivs i 3 mom., påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst tio procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen. Om den juridiska personen hör till en koncern avses med omsättning den omsättning som framgår av koncernens yttersta moderföretags koncernbokslut. Trots vad som föreskrivs i 4 mom. får en fysisk person för överträdelse eller försummelse av de bestämmelser som avses ovan i detta moment påföras högst fem miljoner euro i påföljdsavgift. Trots det som föreskrivs ovan i detta moment får påföljdsavgiften emellertid vara högst två gånger större än den vinning som erhållits genom gärningen eller försummelsen, om vinningen kan bestämmas.

Med omsättning avses ovan i denna paragraf

1)

summan av ett kreditinstituts, ett värdepappersföretags och ett annat till dessas finansiella företagsgrupp hörande företags intäkter enligt artikel 316 i EU:s tillsynsförordning eller, om det avgiftsskyldiga företaget hör till ett kreditinstituts eller värdepappersföretags finansiella företagsgrupp, summan av de konsoliderade intäkterna,

2)

för försäkrings- och pensionsanstalter de sammanlagda premieintäkterna eller, i fråga om pensionsstiftelser, avgiftsintäkterna,

3)

i fråga om andra företag och koncerner än de som avses i 1 och 2 punkten omsättningen enligt 4 kap. 1 § i bokföringslagen eller motsvarande omsättning.

Påföljdsavgifter ska betalas till staten.

42 §Avstående från administrativ påföljd


Finansinspektionen kan avstå från att påföra en juridisk person påföljdsavgift eller skjuta upp den, om Finansinspektionen i samma ärende gör en myndighetsanmälan om saken enligt 3 c § eller vidtar någon annan sådan tillsynsåtgärd som föreskrivs i lagen.

42 a §Preskription av rätten att påföra administrativa påföljder

Ordningsavgift får inte påföras eller offentlig varning ges om beslutet om den inte har fattats inom fem år från den dag då överträdelsen eller försummelsen skedde eller, i fråga om en fortsatt överträdelse eller försummelse, inom fem år från den dag då överträdelsen eller försummelsen upphörde.

Finansinspektionen får inte påföra påföljdsavgift eller till marknadsdomstolen göra en framställning om att en sådan avgift ska påföras, om beslut om detta inte har fattats inom tio år från den dag då överträdelsen eller försummelsen skedde eller, i fråga om en fortsatt överträdelse eller försummelse, inom fem år från den dag då överträdelsen eller försummelsen upphörde.

43 §Offentliggörande av ordningsavgift, offentlig varning och påföljdsavgift

Finansinspektionen ska offentliggöra ordningsavgifter, offentliga varningar och påföljdsavgifter samt påföljdsavgifter som påförts av marknadsdomstolen. Av offentligörandet ska det framgå om beslutet att påföra eller meddela påföljden har vunnit laga kraft. Om besvärsmyndigheten upphäver beslutet ska Finansinspektionen offentliggöra besvärsmyndighetens beslut på samma sätt som påförandet eller meddelandet av påföljden har offentliggjorts. Information om en påföljd ska läggas ut på Finansinspektionens webbsidor för en tid av fem år.

En påföljd kan offentliggöras utan att namnet på den som är föremål för åtgärden nämns, om offentliggörande enligt 1 mom. skulle äventyra finansmarknadens stabilitet eller en pågående myndighetsundersökning eller orsaka parterna oproportionerlig skada eller vara orimligt för en fysisk person.

Offentliggörandet av en påföljd kan skjutas upp, om de förutsättningar som avses i 2 mom. kan antas upphöra inom en rimlig tid.

44 a §Information till de europeiska tillsynsmyndigheterna om påföljder

Finansinspektionen ska i sådana fall som avses i de rättsakter från Europeiska unionen som gäller finansmarknaden förse den berörda europeiska tillsynsmyndigheten med

1)

information om en offentliggjord påföljd enligt detta kapitel, samtidigt som påföljden offentliggörs samt med information om eventuellt överklagande och dess slutresultat,


52 §Utbyte av information

Finansinspektionen ska förse utländska EES-tillsynsmyndigheter med all den för tillsynen väsentlig information som den har i sin besittning och som kan underlätta dessa myndigheters tillsynsarbete. Informationen ska ges minst i den omfattning som förutsätts i de EU-rättsakter som gäller tillsynsobjektet i fråga. Information som är väsentlig för försäkringsbolags tillståndsvillkor ska ges i motsvarande omfattning. I 65 § finns dessutom särskilda bestämmelser om informationsutbyte i samband med grupptillsyn.

Om Finansinspektionen har grundad anledning att misstänka att en aktör som inte står under dess tillsyn bedriver eller har bedrivit sådan verksamhet i en annan EES-stat som strider mot de EU-rättsakter som gäller finansmarknaden, ska den underrätta den behöriga myndigheten i den andra EES-staten om saken i sådana fall som avses i de EU-rättsakter som gäller finansmarknaden.

60 §Inspektion av utländska EES-filialer samt erhållande av information från utländska EES-filialer och andra utländska tillsynsobjekt

Hemstatens tillsynsmyndighet kan inom ramen för sin behörighet själv eller genom en representant inspektera utländska EES-filialers verksamhet i den omfattning som behövs för tillsynen över utländska EES-tillsynsobjekt, om den före inspektionen har informerat Finansinspektionen om saken. Finansinspektionen har rätt att delta i inspektionen.

Finansinspektionen kan på begäran av hemstatens tillsynsmyndighet inspektera en utländsk EES-filials verksamhet. På Finansinspektionens rätt att få information och inspektera tillämpas då vad som i 3 kap. föreskrivs om Finansinspektionens rätt att få information om och inspektera tillsynsobjekt samt vad som i 34 § föreskrivs om rätten att anlita utomstående sakkunniga och i 33 a § om att förena rätten att få information och inspektera med vite.

Finansinspektionen kan på begäran av hemstatens tillsynsmyndighet eller, om det är motiverat med tanke på den finländska finansmarknadens stabilitet eller med tanke på skötseln av Finansinspektionens uppgifter enligt vad som föreskrivs på andra ställen i lag, på eget initiativ efter att på förhand ha underrättat hemstatens tillsynsmyndighet om saken, av en utländsk EES-filial få för tillsynen behövlig information och inspektera den utländska EES-filialens verksamhet. På Finansinspektionens rätt att få information och inspektera tillämpas då vad som i 3 kap. föreskrivs om Finansinspektionens rätt att få information om och inspektera tillsynsobjekt samt vad som i 34 § föreskrivs om rätten att anlita utomstående sakkunniga och i 33 a § om att förena rätten att få information och inspektera med vite. Vad som ovan i detta moment föreskrivs om EES-filialer gäller på motsvarande sätt utländska EES-tilläggspensionsanstalters fasta verksamhetsställen i Finland.

Finansinspektionen har rätt att få för skötseln av sina uppgifter enligt denna lag och annan lag behövlig information från utländska EES-tilläggspensionsanstalter och från utländska tillsynsobjekt som tillhandahåller tjänster i Finland utan att etablera filial.

Finansinspektionen kan för utländska EES-filialer och för utländska EES-tilläggspensionsanstalter som avses i 3 mom. utfärda föreskrifter om regelbunden inrapportering till Finansinspektionen av information som den behöver för skötseln av de uppgifter som avses i 3 § 3 mom. 3 och 5 punkten. Dessutom kan Finansinspektionen utfärda föreskrifter om regelbunden inrapportering av annan information som avses i 18 § 2 mom., om detta behövs för skötseln av Finansinspektionens uppgifter enligt avtal som avses i 67 §.

Finansinspektionen ska rapportera information som den fått med stöd av denna paragraf till hemstatens tillsynsmyndighet, till den del som informationen är relevant för tillsynen över hela kreditinstitutets finansiella ställning eller för stabiliteten på den finländska finansmarknaden.

61 §Anmälan om åtgärder som avser utländska EES-filialer, andra utländska EES-tillsynsobjekt och reglerade marknader som står under tillsyn av andra EES-stater samt begränsning av och förbud mot utländska EES-filialers och andra EES-tillsynsobjekts verksamhet

Om Finansinspektionen har grundad anledning att misstänka att en utländsk EES-filial underlåter att iaktta villkor som enligt 59 § har uppställts i allmänt intresse eller sina skyldigheter enligt vad som i finsk lag föreskrivs om finansmarknaden eller enligt föreskrifter och bestämmelser som har utfärdats med stöd av den eller enligt stadgar som gäller filialens verksamhet, kan Finansinspektionen uppmana filialen att fullgöra sina skyldigheter inom utsatt tid.


62 §Informationsutbyte i samband med beviljande och återkallande av verksamhetstillstånd samt i samband med ägartillsyn

Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att informera de utländska EES-tillsynsmyndigheter som svarar för tillsynen över ett tillsynsobjekts moderföretag och dess dotterföretag om att tillsynsobjektet har ansökt om och beviljats verksamhetstillstånd och bestämmelser om inspektionens samarbete med utländska EES-tillsynsmyndigheter vid tillsynen över tillsynsobjekts ägare finns i kreditinstitutslagen, lagen om investeringstjänster, lagen om placeringsfonder, lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och försäkringsbolagslagen.

Då Finansinspektionen svarar för grupptillsynen över tillsynsobjektet ska inspektionen, efter att av en utländsk myndighet ha informerats om att verksamhetstillstånd beviljats ett utländskt tillsynsobjekt som omfattas av grupptillsyn eller om en ansökan som avser sådant verksamhetstillstånd, utan dröjsmål informera den myndighet som svarar för beviljandet av verksamhetstillstånd samt den behöriga EU-tillsynsmyndigheten om

1)

gruppens struktur,

2)

de ägare i moderföretaget som äger minst en sådan betydande andel i tillsynsobjektet som avses i 3 kap. 1 § i kreditinstitutslagen, 7 kap. 14 § i lagen om investeringstjänster, 11 § i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, 21 a § i lagen om betalningsinstitut, 16 § i lagen om placeringsfonder, 7 kap. 9 § eller 14 kap., 9 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringstjänster eller i 4 kap. 5 § i försäkringsbolagslagen samt om

3)

gruppens administration, interna kontroll och riskhantering.

65 §Finansinspektionens informationsskyldighet i samband med grupptillsyn


65 a §Annat samarbete vid grupptillsyn

Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna om grupptillsyn i samarbete med de tillsynsmyndigheter som svarar för övervakningen av utländska tillsynsobjekt som hör till samma grupp som tillsynsobjektet.

Finansinspektionen ska, om inte annat följer av ärendets brådskande natur, innan den fattar beslut som påtagligt kan påverka ett utländskt EES-tillsynsobjekt, samråda med den tillsynsmyndighet som svarar för tillsynen över objektet, om beslutet gäller

1)

betydande förändringar av tillsynsobjektets ägarstruktur eller administrativa struktur,

2)

ett sådant beslut om förbud mot förvärv av betydande ägarandelar som avses i 32 a §,

3)

påförande av en betydande administrativ påföljd,

4)

ställande av ett högre buffertkrav för ett tillsynsobjekt, eller

5)

tillämpning av tillsynsåtgärder som avsevärt begränsar tillsynsobjektets verksamhet.

I sådana fall som avses i 2 mom. 3 punkten ska Finansinspektionen alltid samråda med den tillsynsmyndighet som ansvarar för grupptillsynen över tillsynsobjektet.

Om Finansinspektionen svarar för grupptillsynen över ett tillsynsobjekt ska den utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag svara för

1)

samordningen av insamlingen och förmedlingen av information som behövs vid tillsynen,

2)

planeringen och samordningen av tillsynsverksamheten i samarbete med de övriga EES-tillsynsmyndigheter som deltar i tillsynen och, om det är fråga om krissituationer eller beredskap för sådana, vid behov i samarbete med de berörda EES-staternas centralbanker.

Om Finansinspektionen för sitt uppdrag behöver information om ett utländskt företag som motsvarar Finansinspektionens tillsynsobjekt och hör till en grupp som står under Finansinspektionens tillsyn, ska Finansinspektionen i första hand be den myndighet om informationen som svarar för tillsynen över ett sådant företag. Om Finansinspektionen behöver sådan information om ett företag inom en grupp som står under en annan tillsynsmyndighets tillsyn, ska Finansinspektionen i första hand be den myndighet om informationen som svarar för grupptillsynen.

65 c §Tillsynskollegiets uppgifter och verksamhet

De verksamhetsprinciper som avses i 1 mom. ska täcka åtminstone följande:


1)

informationsutbytet,

2)

eventuella överenskommelser om frivillig fördelning av uppgifter och ansvarsområden,

3)

tillsynsplaner och andra förfaranden för att utföra en sådan utvärdering som avses i 11 kap. 2 § i kreditinstitutslagen och i 31 § 2 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat,

4)

effektivisering av tillsynen genom avlägsnande av onödiga dubbleringar av krav,

5)

beredskap för krissituationer och förfarandet i krissituationer,

6)

de principer enligt vilka Finansinspektionen kan begränsa en utländsk tillsynsmyndighets rätt att delta i behandlingen av ett enskilt ärende i kollegiet,

7)

konsekvent tillämpning av kapitalkraven vid tillämpning av 65 b § 1 mom. 1 punkten.


66 §Tillsynsprotokoll

Finansinspektionen ska för sin del medverka till att principerna och förfarandena för tillsynssamarbetet enligt detta kapitel fastställs i ett skriftligt tillsynsprotokoll som undertecknas av samtliga tillsynsmyndigheter som deltar i tillsynen eller grupptillsynen.

71 §Rätt och skyldighet att lämna ut information

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Finansinspektionen utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut information till


11)

ECB, Finlands Bank och andra EES-staters centralbanker och andra organ med motsvarande uppgifter som penningpolitisk myndighet och till andra myndigheter som svarar för tillsynen över betalningssystemen,


12)

de myndigheter eller organ som avses i detta moment i andra än EES-stater,

13)

den insättningsgarantifond som avses i kreditinstitutslagen och till den ersättningsfond för investerarskydd som avses i lagen om investeringstjänster.


Finansinspektionen ska, trots vad som någon annanstans i lag föreskrivs om sekretessbelagd information, utan dröjsmål informera finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Bank om inspektionen fått veta något som kan ha inverkan på finansmarknadens stabilitet eller i övrigt betydande inverkan på finansmarknadens utveckling eller orsaka betydande störningar i det finansiella systemet.


71 a §Rapportering om överträdelser

Finansinspektionen ska upprätthålla ett system genom vilket den kan ta emot rapporter om misstänkta missbruk som har samband med bestämmelserna om finansmarknaden.

Finansinspektionen ska i fem år bevara den behövliga information som avses i 1 mom. Informationen ska avföras fem år efter rapporteringen, om den inte fortfarande behövs för en brottsutredning, en pågående rättegång eller myndighetsundersökning eller för att trygga de rättigheter som rapportören eller den person som är föremål för rapporten har. Senast tre år efter att behovet att bevara informationen konstaterades ska behovet av fortsatt bevarande omprövas. En anteckning ska göras om omprövningen.

En registrerad person som en rapport avser har inte rätt till insyn i information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av informationen skulle försvåra utredningen av brott eller missbruk. Dataombudsmannen får på begäran av den registrerade personen kontrollera att de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. är lagenliga.


Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2014.

På gärningar och försummelser som skett innan denna lag trädde i kraft ska de bestämmelser tillämpas som gällde vid ikraftträdandet.

RP 39/2014

EkUB 6/2014

RSv 62/2014

Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (32013R1024); EUT 287 nr L 287, 29.10.2013, s. 63-89

Helsingfors den 8 augusti 2014

Republikens PresidentSAULI NIINISTÖNäringsministerJan Vapaavuori

Till början av sidan