1327/2014

I anslutning till justitieministeriet finns en självständig och oberoende diskriminerings- och jämställdhetsnämnd som behandlar och avgör ärenden som enligt diskrimineringslagen (1325/2014) och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986), nedan jämställdhetslagen , omfattas av nämndens ansvarsområde.

Nämnden har en ordförande som kan ha uppgiften som huvudsyssla och minst tretton andra medlemmar med uppgiften som bisyssla. Ordföranden och minst sju av medlemmarna med uppgiften som bisyssla ska vara lagfarna. Med undantag för ordföranden ska varje medlem ha en personlig ersättare.

Ordföranden ska ha god förtrogenhet med nämndens ansvarsområde, i praktiken visad ledarförmåga och sådan behörighet för domartjänst som avses i 11 § 1 mom. i lagen om utnämning av domare (205/2000). De övriga medlemmarna och ersättarna ska ha god förtrogenhet med nämndens ansvarsområde. Av de lagfarna medlemmarna och deras ersättare krävs dessutom högre högskoleexamen i juridik eller juridisk påbyggnadsexamen.

Statsrådet utnämner ordföranden samt nämndens övriga medlemmar och deras ersättare för fyra år i sänder. Statsrådet förordnar en av de lagfarna medlemmarna till vice ordförande, som vid förhinder för ordföranden utövar ordförandens befogenheter.

Om ordföranden, någon av de övriga medlemmarna eller en ersättare avgår eller avlider under mandatperioden, ska justitieministeriet i hans eller hennes ställe utnämna en annan person för återstoden av perioden.

I nämnden ska det finnas en jämn representation av kvinnor och män.

Nämnden har en generalsekreterare med uppgiften som huvudsyssla. Nämnden kan dessutom ha föredragande med uppgiften som huvud- eller bisyssla och andra anställda.

Generalsekreteraren och föredragandena ska ha avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och ha god förtrogenhet med nämndens ansvarsområde.

Justitieministeriet utnämner generalsekreteraren och nämndens övriga anställda.

Nämnden arbetar uppdelad i sektioner. Till en sektion hör nämndens ordförande eller vice ordförande som sektionens ordförande samt fyra övriga medlemmar, av vilka två ska vara lagfarna.

Nämnden har en förvaltningssektion, som består av nämndens ordförande och vice ordförande samt fyra övriga medlemmar. Förvaltningssektionen behandlar nämndens administrativa ärenden.

Nämndens plenum består av nämndens ordförande och medlemmarna.

I plenum avgörs principiellt betydelsefulla och vittsyftande ärenden. Ordföranden avgör om ett ärende ska behandlas i plenum. Av särskilda skäl kan en sektion dock hänskjuta ett ärende som den behandlar till plenum för avgörande.

Nämndens plenum är beslutfört när mötesordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. En sektion är beslutför när den är fulltalig.

På omröstning i nämnden tillämpas vad som i förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskrivs om omröstning.

Ärendena avgörs i nämnden efter föredragning. Föredragande är nämndens generalsekreterare eller någon annan till uppgiften förordnad föredragande vid nämnden.

På nämndens ordförande och övriga medlemmar och på nämndens personal tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i denna lag.

Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

I fråga om jäv för nämndens ordförande, övriga medlemmar och föredragande gäller vad som i 13 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om domarjäv.

Ett ärende inleds skriftligen i nämnden.

Av en handling som gäller inledande av ett ärende ska framgå

Ett ärende som är anhängigt i domstol eller hos någon annan myndighet tas inte upp till prövning i nämnden.

Nämndens ordförande får besluta att ett ärende ska avvisas och avslå ett klart ogrundat yrkande.

På nämndens förfarande tillämpas förvaltningslagen (434/2003), om det inte i denna lag, diskrimineringslagen eller jämställdhetslagen föreskrivs något annat om förfarandet.

Ändring i nämndens beslut får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Besvär ska anföras hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets motparten till den part som inlett ärendet i nämnden har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort. Om det inte finns någon förvaltningsdomstol som med stöd av det som sägs ovan är behörig i saken, ska besvären anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Ett beslut av nämndens ordförande om att avvisa ett ärende eller att avslå ett yrkande får inte överklagas genom besvär. Den som inlett ärendet i nämnden har rätt att begära att nämnden omprövar ordförandens beslut i saken. Bestämmelser om omprövningsförfarandet finns i förvaltningslagen.

Nämndens omprövningsbeslut får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolens beslut i saken får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ett i 20 § 3 mom. i diskrimineringslagen avsett beslut av nämnden och ett i 21 § i jämställdhetslagen avsett beslut om förbud eller föreläggande får verkställas även om ändring sökts, om inte nämnden eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Trots sekretessbestämmelserna har nämnden rätt att av myndigheter och andra organ som sköter offentliga förvaltningsuppgifter, av arbetsgivare, av utbildningsanordnare och läroanstalter, av arbetsmarknadsorganisationer och andra organisationer som bevakar en yrkesgrupps intressen och av dem som tillhandahåller varor eller tjänster avgiftsfritt få den information som dessa har i sin besittning och som är nödvändig för att ett ärende som nämnden behandlar ska kunna avgöras.

Nämnden har rätt att av myndigheter och andra organ som sköter offentliga förvaltningsuppgifter, av arbetsgivare, av utbildningsanordnare och läroanstalter, av arbetsmarknadsorganisationer och andra organisationer som bevakar en yrkesgrupps intressen och av dem som tillhandahåller varor eller tjänster samt av deras anställda få sådana redogörelser som behövs för tillsynen över att diskrimineringslagen och jämställdhetslagen följs.

Nämnden kan förena skyldigheten att ge information och lämna redogörelser med vite. Vite får dock inte föreläggas en person som det finns anledning att misstänka för brott, om informationen gäller en omständighet som har samband med brottsmisstanken, och inte heller en person som annars enligt lag har rätt eller skyldighet att vägra vittna eller vägra lämna en handling. Bestämmelser om föreläggande och utdömande av vite finns i viteslagen (1113/1990).

Nämndens medlemmar och ersättarna samt de sakkunniga som nämnden hört betalas arvode för uppdraget. Justitieministeriet fastställer arvodesbeloppen.

Inga avgifter tas ut för utredning och handläggning av ärenden i nämnden. Nämndens expeditioner är avgiftsfria för parterna.

Parterna står själva för sina egna kostnader.

Närmare bestämmelser om organiseringen av arbetet i nämnden ges i en arbetsordning som fastställs av nämnden.

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms särskilt genom lag.