1250/2014

Genom denna förordning genomförs rådets direktiv om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (91/676/ EEG), nedan nitratdirektivet.

Syftet med förordningen är att förebygga och minska utsläpp som härrör från användning, lagring och hantering av stallgödsel och i 2 § avsedda andra gödselfabrikat samt från djurproduktion i ytvatten, grundvatten, mark och luft.

Denna förordning tillämpas på jordbruk och trädgårdsodling.

Förordningen tillämpas på bruk, lagring och spridning av stallgödsel samt gödselfabrikat enligt lagen om gödselfabrikat (539/2006) och bestämmelser som utfärdats med stöd av den, dock inte på kalkningsämnen.

Genom 5 §, 7 § 1 och 5—8 mom., 8 §, 10 § 1—3, 5—7 och 9 mom. samt 11—13 § genomförs artiklarna 4 och 5 i nitratdirektivet, som utgör de föreskrivna verksamhetskraven SMR 1 enligt tvärvillkoren i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessutom tillämpas förordningen på andra organiska bifraktioner som uppkommer på gården och som används som gödsel antingen som sådana eller behandlade.

I denna förordning avses med:

24)  utfallsdike en grävd öppen fåra som syftar till att samla upp vatten från kant-, teg- och täckdiken i torrläggningsområdet och från det ovanförliggande avrinningsområdet och att avleda det från torrläggningsområdet,

Lagringsplatser för stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat, rasthagar för produktionsdjur samt utfodrings- och dricksplatser i rastgårdar får inte placeras

På en gård där det ansamlas stallgödsel från produktionsdjur ska det finnas en lagringsplats för gödsel (gödselstad). Gödselstaden ska ha utrymme för den stallgödsel som ansamlas under minst 12 månader. De minimistorlekar som ska följas för olika slag av stallgödsel och processad gödsel anges i bilaga 1. När minimistorleken för en gödselstad beräknas kan hänsyn tas till odlares gemensamma gödselstäder och ströbäddar i lösdriftsstall samt den stallgödsel som blir kvar på betet under en betessäsong. Vad gäller nötkreatur kan stallgödsel som blir kvar på betet beaktas för högst fyra månader, med undantag av nötkreatur som föds upp utomhus året runt. Avvikelse från minimistorleken får göras, om stallgödsel överlåts till någon som drar nytta av den och som kan ta emot den med stöd av tillstånd som beviljats enligt 28 § i miljöskyddslagen eller om stallgödsel överlåts till en annan gård för att lagras i en gödselstad i enlighet med det ovanskrivna.

Om det ansamlas högst 25 m3 torrgödsel om året som ska lagras eller om högst 25 m3 torrgödsel åt gången lagras på gården får gödseln i stället för i en gödselstad lagras på ett tätt flak eller ett motsvarande underlag som står under tak eller som täcks med en presenning.

Även en gård som tar emot och lagrar stallgödsel ska ha en gödselstad som dimensioneras enligt den mängd som tas emot per år. En gödselstad krävs dock inte om stallgödseln förvaras på en åker för att senare spridas ut på det sätt som föreskrivs i 10 § 5 mom.

En gård som tar emot och lagrar organiska gödselfabrikat ska ha en vattentät lagringsplats som är dimensionerad enligt den mängd som tas emot.

Organiska gödselfabrikat med en torrsubstans på minst 30 procent kan lagras i stack.

Lagring i stack är dock förbjuden från ingången av november till utgången av januari.

Lagringen får inte orsaka förorening av vattendrag eller risk för det. Lagring i stack är alltid förbjuden på grundvattenområde och på område som översvämmas.

Stacken ska placeras på ett bärande åkerområde och på en sluttande åker nära den övre kanten. En stack får inte placeras på mindre än 100 meters avstånd från ett vattendrag, ett utfallsdike eller en brunn för hushållsvatten och inte på mindre än fem meters avstånd från ett dike. Ett lager på minst 20 centimeter som binder vätska ska bredas ut som botten för stacken och stacken ska täckas med en tät presenning. Dessutom ska snö avlägsnas från platsen för stacken och underlaget ska formas så att vätska inte rinner ut i miljön.

I en och samma stack ska det placeras minst den mängd organiskt gödselfabrikat som ska spridas ut på en hektar och högst den mängd som ska spridas ut på hela skiftet. Organiskt gödselfabrikat som lagras i stack ska spridas ut det år som stacken anlagts och i enlighet med vad som föreskrivs i 10 § 2—3 mom.

På den plats där en stack har varit belägen får det placeras en ny stack efter två mellanår.

Det som föreskrivs ovan i 1—7 mom. angående mottagning och lagring av organiska gödselfabrikat gäller också gårdar som tar emot torrgödsel vars torrsubstans är minst 30 procent.

Lagringsplatser för stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat, gödselrännor och övriga konstruktioner som är avsedda för ledning av gödsel ska vara vattentäta.

Kompostering ska utföras på ett underlag med tät botten eller i konstruktioner som annars är vattentäta.

En kompost som består av minst 30 procent torrsubstans kan förvaras i stack för efterkompostering så som föreskrivs i 6 § 4 —7 mom. Det material som täcker en stack för efterkompostering behöver dock inte vara tätt i enlighet med 6 § 4 mom.

Flytgödsellager och lagringsplatser för flytande organiska gödselfabrikat ska täckas med fast eller flytande täcke för att minska utsläpp av ammoniak och luktolägenheter. Lagringsplatser för torrgödsel och till torrsubstansen motsvarande organiska bifraktioner samt organiskt gödselfabrikat ska vara täckta eller ämnet som lagras ska täckas över så att det inte kommer in regnvatten på lagringsplatsen.

Konstruktioner och anläggningar ska vara sådana att ingen vätska från stallgödsel eller organiskt gödselfabrikat kommer ut i miljön vid flytt och hantering av dem eller vid tömning av lagringsplatsen. Lastning ska utföras på underlag med tät botten.

Permanenta utfodrings- och dricksplatser ska vara täckta, ha tät botten och den stallgödsel som ansamlas där ska avlägsnas tillräckligt ofta. Kravet på att platsen ska vara täckt gäller dock inte permanenta utfodrings- och dricksplatser i rastgårdar och rasthagar som i funktionellt hänseende finns i närheten av djurstallar.

Rasthagar ska skötas så att det inte kommer ut näringsutsläpp i yt- och grundvatten.

Pressvätska från beredning av ensilage ska samlas upp och lagras i en tät behållare, om den inte behandlas i ett separat reningsverk.

På gårdar som producerar gödsel från djurhushållning kan torrgödsel med en torrsubstans på minst 30 procent kan, om arbetstekniska eller hygieniska skäl kräver det, lagras i stack.

Vid lagring av torrgödsel i exceptionella situationer ska dessutom bestämmelserna i 6 § 3—7 mom. iakttas.

Den tid som lagring i stack är förbjuden enligt 6 § 3 mom. och bestämmelserna i 6 § 7 mom. tillämpas dock inte när torrgödsel lagras i stack av hygieniska skäl som hänför sig till djursjukdomar.

Vid lagring av torrgödsel och opackade organiska gödselfabrikat i stack i fall som förskrivs i 6 § och vid lagring av torrgödsel is stack vid exceptionella situationer förskrivna i 8 § ska det 14 dygn innan lagringen påbörjas göras en anmälan till den kommunala miljövårdsmyndigheten, som vid behov utför en inspektion. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska årligen rapportera om de anmälningar som avses ovan till närings-, trafik- och miljöcentralen.

Anmälan om lagring i stack av organiska födselfabrikat och i 6 § 8 mom. avsedd torrgödsel görs av den som tar emot varan.

Spridning av gödselmedel på åkrar ska göras så att det inte sker någon avrinning i vatten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. Vid gödsling ska genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart beaktas.

Spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkrar är förbjuden från ingången av november till utgången av mars.

Gödselmedel får inte spridas på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark.

Torrgödsel och organiska gödselfabrikat med en torrsubstans på minst 30 procent kan under spridningstiden förvaras på åkern i högst fyra veckor i väntan på spridningen.

Stallgödsel som spridits ut på åkern och organiska gödselfabrikat ska bearbetas in i jorden inom ett dygn från spridningen, med undantag för spridning över växtbeståndet med slangspridare eller genom bredsåning.

På åkerskiften där växttäcket hålls över vintern får stallgödsel och organiska gödselfabrikat från om med 15 september spridas endast genom placering, om det inte gäller spridning av stallgödsel före sådd av växter som sås på hösten.

Gödsling närmare ett vattendrag än fem meter är förbjudet. På den följande fem meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom 12 timmar från spridningen.

På sådana delar av åkerskiften där lutningen är minst 15 procent är spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat alltid förbjudet.

Kring brunnar som används för hushållsvatten och kring källor ska det, beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten, lämnas en skyddszon på minst 30—100 meter som inte gödslas med stallgödsel eller organiska gödselfabrikat.

Bestämmelserna i denna paragraf ska också iakttas när pressvätska från ensilage enligt 7 § 6 mom. och avrinningsvatten från rasthagar används som gödsel.

Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen får vara högst 170 kg/ha.

I maximimängderna för lösligt kväve ingår lösligt kväve i oorganiska gödselmedel, i stallgödsel från produktionsdjur, inklusive stallgödsel som samlas där djuren betar, och i organiska gödselfabrikat. Det kväve som ingår i stallgödsel som blir kvar på åkerskiften som används för bete har beaktats i de maximala mängderna för kvävegödsling beaktas enligt tabellen. De maximala mängderna lösligt kväve per år (kg/ha) är följande för olika växter:

Om gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året ska mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna ska vara minst två veckor.

Från ingången av september får mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som sprids vara högst 30 kg/ha. Mängden lösligt kväve som spridits på hösten beaktas i sin helhet som en del av gödslingen av följande gröda.

Verksamhetsutövaren ska vart femte år låta göra en gödselanalys för att bestämma halterna av lösligt kväve, totalkväve och totalfosfor i stallgödseln. Gödslingen ska planeras antingen utifrån gödselanalysen eller på basis av de tabellvärden som anges i bilaga 2. Verksamhetsutövaren ska bevara uppgifterna från gödselanalysen och varudeklarationerna för de organiska gödselfabrikaten och på begäran visa dem för tillsynsmyndigheten.

Verksamhetsutövaren ska årligen föra bok över gödslingen och på begäran lämna uppgifterna till tillsynsmyndigheten.

Bokföringen ska innehålla uppgift om

Bestämmelser om tillsynen över efterlevnaden av denna förordning finns i 13 kap. i miljöskyddslagen och om straff i 116 § i den lagen.           

Den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska lämna den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen de uppgifter som behövs för tillsynen över efterlevnaden av förordningen och för utarbetande av de rapporter som krävs enligt nitratdirektivet, samt uppgifter om överträdelser av förordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2015.

Kraven angående kompostunderlag med tät botten i 7 § 2 mom. och lastningsunderlag med tät botten i 7 § 5 mom., de konstruktionsmässiga kraven angående permanenta utfodrings- och drickplatser i 7 § 6 mom., förbudet att sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat enligt 10 § 2 mom. samt maximimängden lösligt kväve vid användning av cellsaft från stärkelsepotatis enligt 11 § 4 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2016.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000).

Bestämmelserna i 5 § 1 mom. i den förordning som upphävs förblir dock i kraft till den 31 december 2015 till den del momentet tillämpas på användningen av cellsaft från stärkelsepotatis som gödselmedel.

På en gödselstad som tagits i bruk ellerför vilken ansökan om bygglov är anhängig när denna förordning träder i kraft tillämpas de bestämmelser om minimivolym för gödselstäder som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning.

Bestämmelserna i 4 § om placering av konstruktioner och bestämmelserna i 7 § 4 mom. om täckning av lagringsplatser tillämpas endast på byggprojekt som inletts efter ikraftträdandet av förordningen.