Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1245/2014

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Publiceringsdag
Uppdaterad författning
1245/2014
Finlands författningssamling
Författningstext

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av informationssamhällsbalken (917/2014) samt 7 § 2 mom. 7 punkten i lagen om Rundradion Ab (1380/1993), av dem 7 § 2 mom. 7 punkten i lagen om Rundradion Ab sådan den lyder i lag 635/2005:

Etablering av en leverantör av audiovisuella innehållstjänster

Utöver det som föreskrivs i 207 § i informationssamhällsbalken (917/2014) har en leverantör av audiovisuella innehållstjänster en sådan betydande koppling till Finland att leverantören kan anses ha etablerat sig i Finland om

1) 

leverantörens huvudkontor finns i en stat eller besluten om programtablåer eller programkataloger fattas i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en stat som är part i den europeiska konventionen om television över gränserna (FördrS 87/1994), nedan Europarådets televisionskonvention , och en betydande del av de anställda finns i Finland,

2) 

en betydande del av de anställda arbetar i flera stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat som är part i Europarådets televisionskonvention och huvudkontoret finns i Finland,

3) 

inte i en enda stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en enda stat som är part i Europarådets televisionskonvention arbetar en betydande del av de anställda, men leverantören har inlett verksamheten i enlighet med finsk lagstiftning och verksamhetsutövaren bedriver ekonomiskt betydande verksamhet i Finland, 

4) 

en betydande del av de anställda arbetar i Finland och leverantören har sitt huvudkontor i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat som är part i Europarådets televisionskonvention, men besluten om programtablåer eller programkataloger fattas i någon annan stat, eller om situationen är den motsatta.

2 §

En utövare av televisionsverksamhet som inte har etablerat sig i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat som är part i Europarådets televisionskonvention, anses ha etablerat sig i Finland, om denna använder 

1) 

en satellitupplänk belägen i Finland, 

2) 

satellitkapacitet som tillhör ett finskt företag.

Europeiska program

3 §

Som ett sådant europeiskt program som avses i 209 § i informationssamhällsbalken betraktas ett program som har gjorts av anställda som i huvudsak är bosatta i en eller flera stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som är parter i Europarådets televisionskonvention om

1) 

programmet har producerats av en eller flera producenter som är etablerade i en eller flera av dessa stater,

2) 

produktionen av programmet har övervakats och styrts av en eller flera producenter etablerade i en eller flera av dessa stater,

3) 

det är fråga om ett samproducerat program, producenter som är etablerade i dessa stater svarar för en övervägande del av de totala kostnaderna och produktionen inte kontrolleras av producenter etablerade utanför dessa stater.

Som ett europeiskt program betraktas också ett program som har producerats av producenter som är etablerade i en eller flera europeiska tredjestater med vilka Europeiska gemenskapen har slutit avtal som omfattar den audiovisuella sektorn. En förutsättning är dock att producenterna har producerat programmet antingen ensamma eller i samarbete med en eller flera producenter som är etablerade inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och att denna produktion har gjorts tillsammans med anställda som i huvudsak är bosatta i en eller flera europeiska stater.

4 §

Ett program betraktas som ett europeiskt program om det har producerats inom ramen för bilaterala avtal om samproduktion som har ingåtts mellan en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och en tredjestat. En förutsättning är dock att de producenter som är etablerade inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet bidrar med huvuddelen av de totala produktionskostnaderna och att produktionen inte kontrolleras av en eller flera producenter som är etablerade utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

5 §

Ett program som enligt 3 eller 4 § inte betraktas som ett europeiskt program, men som huvudsakligen har gjorts av anställda som är bosatta i en eller flera stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska betraktas som ett europeiskt program i den utsträckning som motsvarar den andel som producenten från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har av de totala produktionskostnaderna.

Evenemang av samhällelig betydelse

6 §

Sådana evenemang av samhällelig betydelse i Finland som avses i 212 § 3 mom. i informationssamhällsbalken är

1) 

de olympiska sommar- och vinterspelen arrangerade av Internationella olympiska kommittén,

2) 

öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i världsmästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Internationella fotbollsförbundet,

3) 

öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i europamästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Europeiska fotbollsförbundet,

4) 

världsmästerskapen i ishockey för herrar arrangerade av Internationella ishockeyförbundet,

5) 

världsmästerskapen i nordiska skidgrenar arrangerade av Internationella skidförbundet,

6) 

världsmästerskapen i friidrott arrangerade av Internationella friidrottsförbundet,

7) 

europamästerskapen i friidrott arrangerade av Europeiska friidrottsförbundet.

De i 1 mom. avsedda öppnings-, semifinal- och finalmatcherna samt de matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i världsmästerskapen i fotboll för herrar, öppnings-, semifinal- och finalmatcherna samt de matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i europamästerskapen i fotboll för herrar och semifinal- och finalmatcherna samt de matcher som spelas av det finländska landslaget i världsmästerskapen i ishockey för herrar ska sändas i sin helhet som direkta sändningar.

Övriga evenemang som avses i 1 mom. kan sändas helt eller delvis som direkta eller som bandade sändningar.

Syn- och hörselskadades tillgång till programutbud

7 §

När en ljud- och textningstjänst som avses i 211 § i informationssamhällsbalken införs i programutbud inom televisionsverksamheten räknas till programtimmarna i fråga om textningsstjänsten program på finska eller svenska, med undantag av musikföreställningar och sportprogram, och i fråga om ljudtjänsten program på andra språk än finska och svenska, med undantag av musikföreställningar och sportprogram.

Av ljud- och textningstjänstens andelar kan en tredjedel av programtimmarna läggas i en beställ-tv som tillhandahålls av en utövare av televisionsverksamhet.

8 §

Programutbudet för en innehavare av programkoncession ska förses med en ljud- och textningstjänst om

1) 

programutbudet är fritt mottagbart,

2) 

programutbudet kan tas emot i hela landet,

3) 

programutbudet dagligen innehåller finsk- eller svenskspråkiga program och om

4) 

programutbudet dagligen innehåller nyheter och aktualitetsprogram.

Kommunikationsministeriet ska genom beslut fastställa det programutbud enligt 1 mom. som ska förses med ljud- och textningstjänst.

9 §

Den kalkylerade referenskostnaden per programtimme för ljud- och textningstjänsten för åren 2015 och 2016 är

1) 

70 euro för införande av ljud i programutbud,

2) 

440 euro för införande av textning i program som är på finska eller svenska.

10 §

Om de kostnader som ljud- och textningstjänsten medför för en utövare av televisionsverksamhet överskrider en procent av utövarens omsättning under föregående räkenskapsperiod, tillämpas den nedsatta andel som bestäms i 11 §. Om även den nedsatta andelen överskrider gränsen om en procent ska ljud- och textningstjänsten införas i en så stor andel av program som möjligt utan att gränsen överskrids.

11 §

Ljud- och textningstjänstens andel av kalenderårets programtimmar ska i fråga om programutbud enligt 8 § som sänds med stöd av en riksomfattande programkoncession vara följande:

År

Textningstjänstens andel av program-timmarna, program på finska eller svenska

Textningstjänstens andel av programtimmarna, nedsatt andel

Ljudtjänstens andel av programtimmarna, andra än program på finska eller svenska

2015

45 %

30 %

45 %

2016

50 %

35 %

50 %

I fråga om år 2015 tillämpas tabellen i 1 mom. på andra program som omfattas av textningstjänst än barnprogram. Textningstjänstens andel av kalenderårets programtimmar för barnprogram på finska eller svenska är 30 % år 2015.

12 §

Textningstjänstens andel av kalenderårets programtimmar ska i fråga om, allmännyttiga programutbud vara följande:

År

Textningstjänstens andel av program-timmar på finska eller svenska

2015

90 %

2016

100 %

I fråga om år 2015 tillämpas tabellen i 1 mom. på andra program som omfattas av textningstjänst än barnprogram. Textningstjänstens andel av kalenderårets programtimmar för barnprogram på finska eller svenska är 50 % år 2015.

13 §

Alla program med översättningstext i allmännyttiga programutbud ska förses med ljudtjänst, med undantag av musikföreställningar och sportprogram.

Skyldighet att förmedla varningsmeddelanden

14 §

Rundradion Ab är skyldigt att förmedla varningsmeddelanden till allmänheten i televisions- och radioprogramutbud.

Innehållet i varningsmeddelandet får inte ändras vid förmedlingen.

Ikraftträdande

15 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om beredskapsskyldighet i anslutning till kommunikationsmarknaderna och skyldighet att förmedla varningsmeddelanden som utfärdas av myndigheterna (838/2003).

Helsingfors den 18 december 2014

Undervisnings- och kommunikationsministerKrista KiuruLagstiftningsrådMaaret Suomi

Till början av sidan