564/2013

Vid en anläggning ska det med tanke på verksamhetens kvalitet finnas tillräckliga och lämpliga djurutrymmen och djurhållningsplatser för mottagning och avsändande, reproduktion och uppfödning, hållande och skötsel av samt utförande av försök på och avlivning av djur samt för avskiljande av skadade, sjuka och nyanlända djur från övriga djur vid anläggningen.

Vid en anläggning ska det finnas tillräckliga och lämpliga serviceutrymmen för förvaring, rengöring och underhåll av anordningar och redskap samt för förvaring av foder, strö och andra ämnen samt döda djur och avfall.

Lagerutrymmen ska utformas, användas och underhållas så att kvaliteten hos foder och strö säkras. I lokalerna ska bekämpningen av skadedjur ombesörjas. För material som kan bli förorenade eller innebära risker för djuren eller personalen ska det finnas särskilda lagerutrymmen. Rengöringsutrymmen för anordningar och redskap ska vara tillräckligt stora för att rymma de installationer som behövs för rengöringen. Utrymmena ska vara sådana att ren och smutsig utrustning kan hållas isär.

Anläggningar ska, vid behov, ha ändamålsenliga laboratorieutrymmen där enkla diagnostiska prov och obduktioner kan utföras och laboratorieprov tas. Vid behov ska det vid anläggningen finnas lokaler avsedda för speciella försöksmoment för utförande av försök eller observation av djur. Om det krävs kirurgiska ingrepp ska det vid anläggningen finnas lämpliga utrymmen för arbete under aseptiska förhållanden samt lokaler för postoperativ vård av djuren.

Anläggningarna ska vara utformade och skötas så att obehöriga personer inte kan få tillträde och djur förhindras att ta sig in eller ut. Anläggningen ska ha en plan för service och underhåll av djurutrymmen. Anläggningen ska också ha nödvändig räddnings- och brandbekämpningsutrustning.

Djurhållningsplatsen för djur ska vara lämplig för tillgodoseende av djurets fysiologiska och beteendemässiga behov. Djurhållningsplatsen ska ge djuren tillräckliga möjligheter att dra sig undan eller gömma sig för andra djur.

Djurhållningsplatser ska i fråga om material, konstruktion och andra egenskaper vara sådana att risken för att djuren ska skada sig är så liten som möjligt. Djurhållningsplatsens golv ska till konstruktion och material vara lämpligt för de djur som hålls där. Förvaringsutrymmet ska lätt kunna hållas ren.

Djurhållningsplatsen ska hållas rena och i gott skick så att de varken skadar djuren eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande.

Djurutrymmet ska ha en sådan ventilation att luftens strömningshastighet och fuktighet är lämplig för djuren och mängden damm eller halten av skadliga gaser inte äventyrar djurets välbefinnande. Temperaturen i djurutrymmet ska vara lämplig för djuren. Temperaturen ska mätas och registreras dagligen. Djur får inte vara hänvisade till utomhusutrymmen under väderförhållanden som kan orsaka dem lidande eller obehag.

Syrehalten, kvaliteten, omsättningen och strömningshastigheten hos vattnet på en djurhållningsplats för fiskar och andra vattendjur ska lämpa sig för dessa djur.

I djurutrymmet ska det finnas tillräcklig belysning för skötsel och inspektion av djuren. Belysningen ska vara uppdelad i regelbundna perioder av ljus och mörker och belysningsintensiteten ska vara lämplig för de djur som hålls där. Om det naturliga ljuset inte ger en lämplig cykel mellan ljus och mörker ska det finnas kontrollerad belysning för att tillgodose djurens biologiska behov. Vid hållande av albinodjur ska ljuset justeras så att deras ljuskänslighet beaktas.

Bullernivån i djurutrymmet, inbegripet ultraljud, får inte inverka negativt på djurens välbefinnande. Larmsystemens ljud ska ligga utanför djurens känsliga hörselområde, om detta inte kommer i konflikt med dess hörbarhet för människor. Djurutrymmen ska vid behov vara försedda med ljudisolering och ljudabsorberande material.

I djurutrymmen som är beroende av elektrisk eller mekanisk utrustning för reglering och skydd av miljön ska det finnas möjlighet att upprätthålla de servicefunktioner som är väsentliga för djurens välbefinnande samt nödbelysning och säkerställa att larmsystemen fungerar korrekt även under störningar i den utrustningens funktion. Maskinella värme-, ventilations- och vattenförsörjningssystem ska vara försedda med övervakningsutrustning och larm, om djurens välbefinnande är beroende av att dessa system fungerar. Anvisningarna om åtgärder i särskilda situationer ska vara lättillgängliga.

Djuren ska ha tillgång till ett tillräckligt komplext utrymme för att de ska kunna tillfredsställa sina olika beteendebehov. Djuren ska kunna kontrollera och välja sin miljö. Djuren ska ha tillgång till stimulans som är anpassad efter djurarten och djurindividen. Praxis för att stimulera djuren ska regelbundet ses över och uppdateras. 

Djuren ska alltid ha tillgång till lämpligt strö eller lämpliga sovplatser. Sovplatserna ska vara tillräckligt rymliga så att alla djur kan vila samtidigt. Sovplatserna ska hållas rena och torra. Djur som används för avel ska ha tillgång till lämpliga boplatser och bomaterial.

Djurens välbefinnande ska kontrolleras minst en gång om dagen. Det ska ägnas särskild uppmärksamhet vid kontrollen när det sker betydande förändringar i skötseln av djuren eller i deras förhållanden eller när det utförs sådana försök på djuren som kan störa eller förändra deras normala livsfunktioner.

Vid kontrollen ska det säkerställas att sjuka, skadade eller lidande djur identifieras. Om oförutsedda störningar uppträder i djurens hälsotillstånd eller välbefinnande, ska nödvändiga åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa dem. I fråga om djur som deltar i ett projekt ska dessutom den som ansvarar för genomförandet av projektet omedelbart underrättas.

Djuren måste vänjas vid och skolas till hanteringen och de förhållanden under vilka djuren hålls, om det är ändamålsenligt med tanke på de djur som hålls, de försök som utförs på djuren och projektets längd.  

Djur som inte är naturligt solitära ska hållas i stabila sociala grupper av kompatibla individer. Om djur får hållas individuellt med stöd av 9 § 1 mom., ska tidsperioden begränsas till den kortaste möjliga, och djuret ska alltid när det är möjligt ha syn-, hörsel-, lukt- eller känselkontakt till andra djur av samma art.

När djur sammanförs i grupp eller nya djur införs i gruppen ska särskild uppmärksamhet fästas vid förebyggande av eventuella beteendeproblem. Om djuren skadar varandra eller slåss, ska nödvändiga åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra detta.

Arter som är inkompatibla, exempelvis bytesdjur och rovdjur, och djur som kräver olika miljöförhållanden, ska inte hållas i samma rum. Bytesdjur och rovdjur får inte heller hållas inom syn-, lukt- eller hörhåll för varandra.

Utfodringen ska ordnas så att konkurrens mellan djuren kan undvikas.  Om det inte finns tillgång till foder hela tiden, ska alla djur kunna äta samtidigt.

Foder som ges till djur ska vara välsmakande, näringsrikt och balanserat. Fodrets sammansättning och presentation ska uppfylla djurens beteendebehov.

Djurfodret får inte onödigt förorenas. Djurens foder- och vattenbehållare ska rengöras regelbundet och vid behov steriliseras.

Djuren ska hela tiden ha tillgång till rent dricksvatten. Automatiska dricksvattensystem ska kontrolleras och underhållas regelbundet. Om burar med hel botten används, ska åtgärder vidtas för att skadliga mängder vatten inte ska kunna samlas på burens botten.

Beträffande djurhållningsplatser och skötsel ska åtminstone de krav som anges i bilaga 1 iakttas. Om projektets syfte förutsätter att djuren hålls under liknande förhållanden som animalieproduktionsdjur eller hästar, ska de djurartsspecifika djurskyddskrav som gäller dem iakttas.

Acklimatisering, karantän, djurhållning och skötsel av djur som fångats i naturen ska ges särkild uppmärksamhet för att trygga djurens välbefinnande. 

I projektgodkännandet eller verksamhetstillståndet får det beviljas undantag från de krav som gäller hållande och skötsel av djur, om det finns ett vetenskapligt skäl, djurskyddsskäl eller djurhälsoskäl för detta. 

Undantag från de krav som gäller hållande och skötsel av djur kan göras när det gäller ett enskilt djur, om det finns ett djurskyddsskäl eller djurhälsoskäl för undantaget.

Möss ( Mus musculus ), råttor ( Rattus norvegicus ), marsvin ( Cavia porcellus ), guldhamstrar ( Mesocricetus auratus ), kinesiska dvärghamstrar ( Cricetulus griseus ), gerbiler ( Meriones unguiculatus ), kaniner ( Oryctolagus cuniculus ), alla icke-mänskliga primater, hundar ( Canis familiaris ), katter ( Felis catus ), grodor ( Xenopus laevis och Xenopus tropicalis, Rana temporaria och Rana pipiens ), sebrafiskar ( Danio rerio ) och vaktlar ( Coturnix coturnix ) som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska vara uppfödda för dessa ändamål.

Icke-mänskliga primater får användas i försök endast om det finns vetenskapliga skäl som innebär att syftet med projektet inte kan uppnås om man använder andra arter än icke-mänskliga primater, och

De icke-mänskliga primater som uppräknas i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem får användas i ett projekt endast om syftet med projektet inte kan uppnås om man använder andra arter än de icke-mänskliga primater som anges i bilagan. De icke-mänskliga primater som uppräknas i den bilagan och som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 7.1 i den förordningen får emellertid inte användas i försök i det syfte som anges i 12 § 1 punkten i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål.

Icke-mänskliga primater får inte användas i sådana försök som medför svår smärta, svårt lidande eller svår ångest som sannolikt kommer att bli långvarig och inte kan lindras. 

Människoapor får inte användas i försök.

Djur som med stöd av bilaga I till konventionen om internationell handel med hotade arter av den vilda floran och faunan (FördrS 45/1976) och bilaga A till rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem hör till en utrotningshotad art får användas i ett projekt endast om

När det gäller användning i projekt av icke-mänskliga primater som fångats i naturen iakttas dessutom vad som föreskrivs i artikel 10.1 andra stycket och artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Nämnden för projektgodkännanden är en sådan behörig myndighet som avses i artikel 10.3.

När djur fångas i naturen ska det vid fångstplatsen vid behov finnas transportmedel för djurarten i fråga i händelse av att djur måste flyttas för undersökning och behandling.

Ett djur eller en djurgrupp ska märkas eller vara annars identifierbar, med undantag för djur som infångats i naturen och omedelbart efter försöket åter försätts i frihet. Ett djur ska kunna identifieras på basis av antingen märkning eller yttre kännetecken eller märkning av djurhållningsplatsen.

En hund, katt eller icke-mänsklig primat ska senast vid tidpunkten för djurets avvänjning förses med en permanent individuell identitetsmärkning på ett så smärtfritt sätt som möjligt. Om en hund, katt eller icke-mänsklig primat överförs från en verksamhetsutövare till en annan innan den avvants och det inte är praktiskt genomförbart att märka djuret i förväg, ska mottagaren fram till dess att djuret har märkts ha dokumentation om djuret och djurets mor.

Om en avvand omärkt hund, katt eller icke-mänsklig primat tas emot av en verksamhetsutövare ska djuret märkas permanent så snart som möjligt.

Om djuret i samband med försöket ges läkemedel som hindrar det från eller begränsar dess möjligheter att uttrycka smärta, ska behovet av att använda läkemedlet motiveras vetenskapligt och detaljerade uppgifter om den bedövning eller smärtlindring som används ingå i ansökan om projektgodkännande.

Ett djur som kan uppleva smärta när bedövningen har avklingat, ska behandlas med preventiva och postoperativa smärtstillande medel eller andra lämpliga smärtstillande metoder en tillräckligt lång tid, om det är möjligt utan att äventyra försökets syfte.

Om djur som har använts i projektet eller som är avsedda för projektet utplaceras i hem, ska verksamhetsutövaren ha en skriftlig plan för acklimatisering av djuren till den nya miljön.

Innan ett djur som använts i projektet utplaceras i hem, ska den utsedda veterinären vid behov undersöka djuret och säkerställa att djurets allmänna hälsotillstånd och välbefinnande möjliggör utplacering.

Om ett djur förflyttas till en annan verksamhetsutövare, ska den journal som avses i 29 § 1 och 2 mom. åtfölja djuret. Om ett djur utplaceras i hem, ska det åtföljas av de uppgifter som avses i 29 § 1 mom. 2, 5 och 6 punkten. 

Vid avlivning av djur som avses i bilaga 2 ska de metoder som anges i bilagan användas.

Om ett djur skyndsamt måste avlivas av djurhälsoskäl, djurskyddsskäl, folkhälsoskäl, för den allmänna säkerheten eller av miljöskäl, kan djuret också avlivas på något annat sätt än vad som avses i 1 mom., dock så att djuret inte orsakas onödigt lidande.

I projektgodkännandet kan det beviljas undantag från vad som föreskrivs i 1 mom., om det finns vetenskapliga skäl till att syftet med projektet inte kan uppnås om man använder en avlivningsmetod som anges i bilaga 2.  Undantag kan beviljas också om det finns vetenskapliga belägg för att den andra metoden kan anses vara minst lika human som en avlivningsmetod som anges i bilaga 2.

Personer som planerar projekt, utför försök på djur eller sköter eller avlivar djur ska ha behövliga kunskaper och färdigheter på följande områden:

När utbildning ordnas för personer som planerar projekt, utför försök på djur eller sköter eller avlivar djur och när dessa personers kompetens bedöms, ska de riktlinjer som avses i artikel 23.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål beaktas.

Personer som utför försök på djur eller sköter eller avlivar djur ska övervakas i arbetet till dess att de har tillräckliga kunskaper och färdigheter för självständigt arbete. Det ska ombesörjas att personalens yrkesfärdigheter upprätthålls.

Den person som ansvarar för verksamheten och som avses i 7 § 2 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska

Den person som ansvarar för en anläggning och som avses i 7 § 3 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska ha sådana tillräckliga kunskaper och färdigheter som uppgifterna förutsätter om skötsel, behandling och hantering samt avlivning av de djur som hålls på anläggningen.

För verkställande av de uppgifter som avses i 7 § 3 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska den som ansvarar för en anläggning

Den person som ansvarar för genomförandet av ett projekt och som avses i 25 § 2 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska ha sådana tillräckliga kunskaper och färdigheter som uppgifterna förutsätter om skötsel, behandling och hantering samt avlivning av de djur som används i projektet.

Den person som ansvarar för genomförandet av ett projekt ska säkerställa att

För verkställande av de uppgifter som anges i 9 § 2 mom. och 28 § 2 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska djurskyddsgruppen

Verksamhetsutövaren ska ordna ändamålsenlig veterinärvård för övervakning av hälsotillståndet hos, medicinsk behandling av och behandling och förebyggande av sjukdomar hos de djur som hålls på anläggningen samt för att trygga djurens välbefinnande. Verksamhetsutövaren ska se till att de läkemedel som används i verksamheten förvaras, lagras och förstörs korrekt och att föråldrade läkemedel inte förvaras i lagret. 

Den utsedda veterinär som avses i 7 § 4 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska sörja för den veterinärmedicinska vården av djuren och ge veterinärmedicinsk rådgivning som anknyter till verksamheten.

Den utsedda veterinären ska utarbeta en veterinärvårdsplan som ska innefatta

Veterinärvårdsplanen ska hållas uppdaterad. 

3) vid behov ett program för mikrobiologisk övervakning av djur,

Den utsedda veterinär eller expert som avses i 7 § 4 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska instruera, ge råd och assistera i fråga om

För ett korrekt genomförande av veterinärvården ska det på anläggningen föras journal över

En journal över medicinsk behandling av djur ska innefatta både de läkemedel som använts i djurens hälso- och sjukvård och de läkemedel som djuren behandlats med i forskningssyfte.

Av journalen ska det åtminstone framgå

Av en ansökan om verksamhetstillstånd som avses i 21 § 3 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska det framgå

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. ska en uppfödare av icke-mänskliga primater visa upp en uppfödningsstrategi enligt vilken den andelen djur som är avkomma till icke-mänskliga primater som fötts upp i fångenskap ska ökas i verksamheten.

Av en ansökan om projektgodkännande som avses i 24 § 2 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska det åtminstone framgå

Av det projektförslag som avses i 1 mom. 4 punkten ska det åtminstone framgå följande omständigheter, inklusive motivering:

Av den icke-tekniska projektsammanfattning som avses i 1 mom. 5 punkten ska det framgå information om projektets syften, inklusive den skada och nytta som kan förutses, antal djur som ska användas och djurart samt en redogörelse för hur principen för ersättning, begränsning och förfining har iakttagits i projektplanen. Sammanfattningen får inte innehålla personernas namn eller adresser. Uppgifterna ska presenteras med förbehåll för skyddet av immateriella rättigheter och konfidentiell information.

Verksamhetsutövaren ska föra individuella journaler över samtliga hundar, katter och icke-mänskliga primater som verksamhetsutövaren innehar. Journalföringen ska inledas så snart som möjligt efter djurets födelse och journalen ska innehålla

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. ska det i journalen beträffande varje icke-mänsklig primat dessutom anges, huruvida den är avkomma till icke-mänskliga primater som har fötts upp i fångenskap.

Den statistik som avses i 10 § 3 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska utarbetas i enlighet med bilaga II till kommissionens genomförandebeslut 2012/707/EU om fastställande av ett gemensamt format för överlämnande av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål.

Den tillsynsplan som avses i 38 § 1 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål och som regionförvaltningsverket utarbetar ska innehålla en inspektionsplan utifrån vilken inspektionerna årligen ska gälla minst en tredjedel av användarna på basis av en riskbedömning samt alla uppfödare, leverantörer och användare av icke-mänskliga primater.

Inspektionsrapporterna ska bevaras i minst fem år efter inspektionerna.

I den riskbedömning som hänför sig till tillsynsplanen enligt 31 § ska hänsyn tas till

Bestämmelser om klassificeringen av försökens svårhetsgrad finns i bilaga 3. Beträffande klassificeringen av försöken ska de grunder som anges i den bilagan iakttas.

Den person som ansvarar för genomförandet av ett projekt ska för en sådan utvärdering i efterhand som avses i 29 § i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål lämna in följande uppgifter till Regionförvaltningsverket i Södra Finland: