546/2013

De examina som avläggs vid yrkeshögskola är yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Yrkeshögskoleexamina är grundexamina vid yrkeshögskolorna.

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över de examina som avläggs vid yrkeshögskola och de examensbenämningar som fogas till dem.

I de studier som leder till yrkeshögskoleexamina ingår

I de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamina ingår

I de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna ingår

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studieperioderna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 180, 210, 240 eller 270 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är 60 eller 90 studiepoäng.

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över omfattningen av de studier som leder till de olika examina.

Andelen praktik för främjande av yrkesfärdigheten som ingår i de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är minst 30 studiepoäng.

Omfattningen av de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna är 60 studiepoäng.

Målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har

Målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har

Målet för de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna är att den som slutfört utbildningen har färdigheter att

Yrkesinriktade specialiseringsstudier är omfattande fortbildningsprogram som grundar sig på yrkeshögskoleexamen.

Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna är 30—60 studiepoäng.

Yrkeshögskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen. Över en examen som avlagts på något annat språk än finska eller svenska utfärdas också ett examensbevis på finska eller svenska och utöver den examensbenämning på finska eller svenska som anges i bilagan till förordningen den examensbenämning på engelska som nämns i bilagan.

Yrkeshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över genomförda studier.

Yrkeshögskolan ger till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid yrkeshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om yrkeshögskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

När resultaten av antagningen offentliggörs ska de sökande informeras om hur de kan få veta på vilket sätt de grunder som följts vid antagningen har tillämpats på dem och hur rättelse i antagningen kan begäras.

Bestämmelserna om indragning av studierätten i 25 a § i yrkeshögskolelagen (351/2003) tillämpas på utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, yrkeshögskoleexamen i idrott och yrkeshögskoleexamen i sjöfart. Bestämmelserna tillämpas även på yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier som avses i 7 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen.

Vid yrkeshögskolan ska finnas en eller flera examensnämnder för behandling av begäran om rättelse i fråga om studieprestationer. Till examensnämnden hör en ordförande, som ska vara överlärare eller lektor vid yrkeshögskolan, och två övriga medlemmar, av vilka den ena ska vara lärare vid yrkeshögskolan och den andra studerande i utbildning som leder till examen. Ordföranden för examensnämnden, medlemmarna samt deras personliga suppleanter förordnas av yrkeshögskolans styrelse.

Den som väljs till rektor ska ha avlagt doktorsexamen och ha den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta rektors uppgifter och i praktiken visad god ledarförmåga. En person som har avlagt högre högskoleexamen kan också utnämnas till en rektorstjänst eller rektorsbefattning, om personen i övrigt anses vara speciellt meriterad för uppgiften.

Av en överlärare vid yrkeshögskola krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.

Trots 1 mom. kan av särskilda skäl den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och den som inte avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en lektorstjänst eller lektorsbefattning, om den som utnämns är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för tjänsten eller befattningen.

Av en överlärare och lektor vars undervisningsuppgift huvudsakligen består av att ordna yrkesstudier fordras dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen.

Innan en tjänst eller befattning som överlärare eller lektor inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans eller musik ledigförklaras, kan yrkeshögskolan besluta att sökandena i stället för de krav som föreskrivs i 1—3 mom. ska inneha de konstnärliga meriter som skötseln av uppgiften förutsätter.

Av en överlärare och lektor krävs dessutom genomförda pedagogiska lärarstudier omfattande minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor. Till överlärare eller lektor kan trots detta även utnämnas en person som anställts som lärare på villkor att han eller hon inom tre år efter det att anställningsförhållandet inleddes genomför de pedagogiska lärarstudier som krävs.

Av en timlärare fordras i mån av möjlighet motsvarande behörighet som av tjänsteinnehavare och befattningshavare.

Av en överlärare krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.

Trots 1 mom. kan av särskilda skäl den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och den som inte avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en lektorstjänst eller lektorsbefattning, om den som utnämns är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet.

Av en överlärare och lektor fordras dessutom behörighet som lärare vid yrkeshögskola eller inom yrkesorienterad utbildning och minst tre års lärarerfarenhet vid en yrkeshögskola eller en yrkesläroanstalt.

Av en timlärare fordras i mån av möjlighet motsvarande behörighet som av tjänsteinnehavare och befattningshavare.

En lärare har förutom sitt undervisnings- och handledningsarbete samt de övriga uppgifterna i samband med dem till uppgift att

Ansökan om tillstånd för yrkeshögskola ska innehålla uppgifter om

Till ansökan om tillstånd ska det dessutom fogas

Om de uppgifter baserade på bokslutsuppgifter som ingår i utredningen enligt 1 mom. 5 punkten har beräknats genom kalkyler, ska uppgifterna vara verifierade av en revisor.

Om den sökande inte tidigare har varit huvudman för en yrkeshögskola och inte heller någon av sökandens ägar- eller bakgrundsorganisationer har varit det, ska vid ansökan om tillstånd utöver det som krävs enligt 1—3 mom. också redogöras för

Ansökan ska lämnas till undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet kan också kräva andra kompletterande utredningar som behövs för beslutsfattandet.