478/2013

Detta kapitel innehåller bestämmelser om grunderna för och förfarandena vid reformen av kommunstrukturen under åren 2013—2016. Bestämmelser om ekonomiskt stöd till kommunerna i anslutning till genomförandet av kommunstrukturreformen finns i 9 kap.

Syftet med kommunstrukturreformen är att utveckla kommunstrukturen i enlighet med de mål som anges i 2 § och i synnerhet att stärka kommunernas förutsättningar att ordna service på lika villkor, att förenhetliga samhällsstrukturen och att stärka den kommunala självstyrelsen. Syftet är dessutom att stärka kommunernas förmåga att i huvudsak själva svara för serviceproduktionen samt deras förmåga att utnyttja marknaden.

En kommun ska tillsammans med andra kommuner i enlighet med utredningskriterierna i 4 c–4 f § utreda en kommunsammanslagning som uppfyller förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen enligt 4 §.

Även om kommunen inte enligt 1 mom. är skyldig att utreda en sammanslagning av kommuner, ska den delta i en sammanslagningsutredning, om en sådan i 2 § avsedd funktionell helhet som uppfyller utredningskriterierna inte kan uppnås på något annat sätt.

Om en kommun som skulle bilda en funktionell helhet med en angränsande kommun håller på att bli utanför sammanslagningsutredningarna, ska dessa kommuner gemensamt utreda en sammanslagning av kommunerna eller den förstnämnda kommunen tas med i den utredning som den senare kommunen deltar i.

Målet för sammanslagningsutredningen är en framställning enligt 6 § om sammanslagning av kommuner och ett anknytande sammanslagningsavtal enligt 8 §. Utredningen ska alltid inbegripa åtminstone en plan för hur förvaltningen och servicen ska ordnas samt servicen produceras på utredningsområdet, en utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete, en redogörelse för den ekonomiska situationen, en bedömning av hur invånarnas möjligheter att delta och påverka samt närdemokrati ska förverkligas samt en detaljerad bedömning av fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning. I en utredning som gäller en tvåspråkig kommun och en kommun inom samernas hembygdsområde ska det bedömas hur de språkliga rättigheterna tillgodoses. Beslut om utredningen fattas i kommunernas fullmäktige.

En kommun med mindre än 20 000 invånare ska tillsammans med andra kommuner utreda en sammanslagning enligt servicekriteriet i ett område

En kommun ska utreda en sammanslagning av kommuner, om

En kommun har dock utredningsskyldighet enligt samhällsstrukturkriteriet , om en enhetlig central tätort i kommunen eller i en angränsande kommun sträcker sig över kommungränsen eller en närliggande tätort som ansluter sig till den centrala tätorten sträcker sig över kommungränsen, eller om tillväxttrycket på den centrala tätorten i en annan kommun i betydande utsträckning berör en närliggande tätort inom kommunens område.

Om kommunerna enligt pendlingskriteriet eller samhällsstrukturkriteriet utgör ett enhetligt område, ska de gemensamt utreda en sammanslagning av kommunerna.

Kommunerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Hyvinge, Borgnäs, Tusby, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Mäntsälä, Sibbo och Vichtis ska med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 d § utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och dess tillväxttryck och som bildar en funktionell helhet samt är motiverade med avseende på områdets helhet.

På de kommuner som nämns i 1 mom. tillämpas inte vad som i 4 g § föreskrivs om avvikelse från utredningsområdet. De ska delta i sammanslagningsutredningar med andra kommuner, om det behövs för att bilda en funktionell helhet.

I en sammanslagningsutredning, i vilken en kommun som nämns i 1 mom. deltar, ska utöver det som föreskrivs i 4 b § 4 mom. bedömas förhållandet mellan en kommunsammanslagning och behovet av en metropolförvaltning särskilt utifrån en enhetlig samhällsstruktur, kollektivtrafiken och den sociala bostadsproduktionen.

En kommun ska utreda en sammanslagning av kommuner enligt det ekonomiska kriteriet , om de ekonomiska nyckeltal som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i kommunens finansiering uppfyller minst ett av följande villkor:

Avvikelse från ett utredningsområde som följer av utredningskriterierna i 4 c § och 4 d § 3 mom. kan göras, om utredningsområdet har tillräckliga förutsättningar att svara för ordnandet och produktionen av lagstadgad service, och

Avvikelse från utredningsområdet får dock inte göras på de grunder som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten, om avvikelsen hindrar andra kommuner från att bilda en funktionell helhet.

Med särskilt gles bosättning i 1 mom. 2 punkten avses en kommun vars fjärrortstal enligt 8 § i lagen om statsandel för kommunal basservice är 1,00 eller större.

Varje kommun ska senast den 30 november 2013 anmäla till ministeriet med vilken eller vilka kommuner den utreder en kommunsammanslagning i enlighet med 4 b §.

Närmare bestämmelser om innehållet i den anmälan som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Kommunerna ska göra en sammanslagningsutredning enligt 4 b § och med stöd av den en eventuell sammanslagningsframställning senast sex månader från det att detta moment har trätt i kraft.

Ministeriet kan på ansökan av en kommun förlänga den tidsfrist som avses i 3 mom. på grundval av att sammanslagningsutredningen är omfattande eller på annat sätt särskilt krävande. Ändring i ministeriets beslut får sökas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ministeriet kan medge avvikelse från ett utredningsområde som följer av det servicekriterium som avses i 4 c §. Ministeriet kan fatta beslut om avvikelse från utredningsområdet efter ansökan från en kommun eller flera kommuner gemensamt eller på initiativ av ministeriet. Beslutet kan fattas på initiativ av ministeriet endast om kommunernas ansökningar avviker från varandra, eller om en del av kommunerna i området har ansökt om avvikelse och det för att bilda ett utredningsområde som uppfyller servicekriteriet krävs att också en sådan kommun som inte ansökt om avvikelse deltar.

Om en kommun ansöker om avvikelse från ett utredningsområde som avses i 4 d § 3 mom., kan ministeriet bestämma att det på området ska genomföras en särskild kommunindelningsutredning enligt 4 kap. Då fattas inget separat beslut om avvikelse från utredningsområdet. Vid en särskild kommunindelningsutredning kan alternativa funktionella helheter utredas.

Innan ministeriet fattar ett beslut enligt 1 mom. ska det förhandla med de kommuner som beslutet gäller.

Ministeriets beslut enligt 1 mom. får överklagas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Beslutet får verkställas innan det har vunnit laga kraft. Beslutet får dock inte börja verkställas, om högsta förvaltningsdomstolen förbjuder verkställigheten.

Ministeriet kan, utöver vad som föreskrivs i 4 i § 2 mom. och 4 kap., vid behov bestämma att det ska genomföras en särskild kommunindelningsutredning på ett område som uppfyller förutsättningarna i 4 §, om inte kommunen senast sex månader efter det att denna paragraf har trätt i kraft har gjort en sammanslagningsframställning.

Den sammanslagningsutredning som avses i 4 b § bereds i samarbete med företrädare för personalen i kommunerna.

Bestämmelser om personalens deltagande i beredningen av en framställning som gäller ändring i kommunindelningen finns i 7 och 12 §. Bestämmelser om personalens ställning vid ändringar i kommunindelningen finns i 29 §.

Kommunerna upprättar ett avtal om sammanslagningen av kommunerna där de ska komma överens om åtminstone

Om en sammanslagning gäller en tvåspråkig kommun, ska kommunerna i sammanslagningsavtalet komma överens om enligt vilka principer servicen och förvaltningen i den nya kommunen ska ordnas för att de finskspråkiga och de svenskspråkiga invånarnas språkliga rättigheter ska tryggas.

Om avsikten är att i samband med sammanslagningen av kommunerna ge den nya kommunen ett namn som inte tidigare har varit namnet på någon kommun, ska utlåtande om namnet inhämtas hos Institutet för de inhemska språken innan sammanslagningsavtalet godkänns. Utlåtandet ska fogas till sammanslagningsavtalet.

En framställning om att en del av en kommun ska överföras till en annan kommun kan göras av fullmäktige i en kommun som berörs av ändringen, av kommunernas fullmäktige gemensamt, av en kommunmedlem eller av ministeriet. Kommunens eller kommunernas framställning ska lämnas till ministeriet.

En särskild kommunindelningsutredning för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning och som omfattats av ett sådant förfarande som avses i 63 a § i lagen om statsandel för kommunal basservice kan även inledas på förslag av den utvärderingsgrupp som avses i 2 mom. i den paragrafen.

Vid en särskild kommunindelningsutredning för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning ska kommunindelningsutredaren för fullmäktige i de kommuner som deltar lägga fram ett förslag till en kommunsammanslagning samt till ett avtal om kommunsammanslagning.

Kommunindelningsutredarens förslag till kommunsammanslagning kan gälla

Utöver det som nämns i 2 mom. kan utredarens förslag gälla överföring av en del av kommunen till en annan kommun.

Om fullmäktige i alla de kommuner som berörs av en ändring godkänner utredarens förslag, gör kommunerna en gemensam framställning till ministeriet om en ändring i kommunindelningen i enlighet med utredarens förslag. I annat fall lämnar utredaren sin framställning om ändring i kommunindelningen till ministeriet.

Statsrådet kan besluta om en sammanslagning av kommuner på gemensam framställning från fullmäktige i de kommuner som går samman. Kommunernas framställning om sammanslagning av kommunerna kan förkastas om ändringen i kommunindelningen uppenbarligen skulle strida mot förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen enligt 4 §.

Statsrådet kan på den framställning av kommunindelningsutredaren som avses i 16 a § besluta om en ändring i kommunindelningen för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning trots motstånd från fullmäktige i den eller de kommuner som berörs av ändringen, om ändringen är nödvändig för att trygga den lagstadgade servicen för invånarna i den kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning och förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen enligt 4 § uppfylls.

Vid ändringar i kommunindelningen som träder i kraft vid ingången av åren 2014—2017 och där personalen övergår i anställning hos en sådan ny eller annan kommun som avses i 3 § har arbetsgivaren inte rätt att säga upp ett anställningsförhållande av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker enligt 7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller 37 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003). En arbetstagare eller tjänsteinnehavare kan dock sägas upp om han eller hon vägrar att ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst enligt 7 kap. 4 § i arbetsavtalslagen eller 37 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare, som arbetsgivaren erbjuder honom eller henne. Detta förbud gäller samtliga kommuner som berörs av ändringen i kommunindelningen och gäller i fem år från det att ändringen i kommunindelningen har trätt i kraft.

Till en kommun betalas understöd för kostnaderna för en sammanslagningsutredning som genomförs på ett utredningsområde som följer av utredningskriterierna i 4 c—4 e § eller på ett område som med stöd av ett beslut av ministeriet enligt 4 i § 1 mom. avviker från dessa.

Till en kommun betalas understöd för utredning av hur ekonomin kan saneras i den nya kommunen, om en kommun som uppfyller det ekonomiska kriteriet enligt 4 f § deltar i sammanslagningsutredningen.

Beslut om understöd enligt 1 och 2 mom. fattas av ministeriet. På understödet tillämpas vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Kostnaderna för en särskild kommunindelningsutredning som ministeriet bestämmer om betalas i enlighet med 16 § 6 mom. av statens medel.

När kommuner går samman betalas ett sammanslagningsunderstöd till den nya kommun som bildas. För att sammanslagningsunderstöd ska erhållas krävs det

För att sammanslagningsunderstöd ska betalas krävs det dessutom att kommunsammanslagningen träder i kraft senast 2017 och att kommunerna har gjort en sammanslagningsframställning enligt 6 § senast vid den tidpunkt som avses i 4 h § 3 eller 4 mom.

För att sammanslagningsunderstöd ska betalas för kommunsammanslagningar som träder i kraft åren 2014 och 2015 förutsätts att framställningen om kommunsammanslagning har gjorts före den tidpunkt som avses i 5 § 3 mom.

Sammanslagningsunderstödet består av en grunddel, som bestäms enligt antalet kommuner som sammanslås och deras invånarantal, samt en tilläggsdel.

Sammanslagningsunderstödet betalas under tre år. Av understödet betalas 40 procent det år då ändringen träder i kraft och 30 procent under vart och ett av de följande två åren.

Sammanslagningsunderstödet ska användas till nödvändiga kostnader för sammanslagningen, utvecklande av servicesystemet i den nya kommunen och förbättrande av servicens produktivitet eller för att stärka ekonomin i den nya kommunen. Före utgången av året efter det sista året sammanslagningsunderstödet betalas ut ska kommunen lämna ministeriet en redogörelse för användningen av sammanslagningsunderstödet, inklusive ett uttalande av revisorn. På återkrav av sammanslagningsunderstöd tillämpas statsunderstödslagen.

Ändras kommunindelningen under betalningsperioden för sammanslagningsunderstödet så att kommunerna skulle vara berättigade till nytt understöd, beräknas understödet som om även en tidigare genomförd ändring i kommunindelningen skulle ha genomförts samtidigt som den senast genomförda ändringen. Skillnaden mellan det understöd som betalas på grundval av en tidigare genomförd ändring och det omräknade understödet betalas det år då den senast genomförda ändringen i kommunindelningen träder i kraft och de två följande åren på det sätt som bestäms i 2 mom.

Ministeriet betalar ut understödet årligen före utgången av juni månad. Om flera kommuner än en får understöd fördelas understödet mellan kommunerna i förhållande till antalet invånare som överförs till respektive kommun. Respektive kommuns andel beräknas på det eurobelopp som kommunen skulle ha betalats i sammanslagningsunderstöd, om den kommun som upplöses skulle ha anslutits helt och hållet till kommunen i fråga. Som kommunens invånarantal används invånarantalet enligt 80 § 6 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) vid ingången av året före det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Sammanslagningsunderstödets grunddel bestäms utifrån antalet kommuner som deltar i sammanslagningen och deras invånarantal som följer:

Sammanslagningsunderstödets tilläggsdel betalas vid en sådan ändring i kommunindelningen i vilken en eller flera kommuner som uppfyller det ekonomiska kriteriet enligt 4 f § deltar. Tilläggsdelen är 150 euro per invånare i den kommun som uppfyller det nämnda kriteriet och högst en miljon euro per sammanslagning.

Om en sammanslagning av kommuner som träder i kraft under åren 2014—2017 minskar statsandelarna till den nya kommunen jämfört med de sammanräknade statsandelarna till de kommuner som går samman, beviljar ministeriet på grund av minskningen den nya kommunen ersättning för minskningen av statsandelarna under det år då sammanslagningen av kommunerna träder i kraft och de därpå följande åren fram till utgången av 2019. För att ersättning ska betalas vid kommunsammanslagningar som träder i kraft åren 2014 och 2015 förutsätts att kommunerna har gjort en sammanslagningsframställning enligt 6 § före den tidpunkt som avses i 5 § 3 mom.

För att ersättning enligt 1 mom. ska betalas vid kommunsammanslagningar som träder i kraft åren 2016 och 2017 förutsätts att kommunerna har gjort en sammanslagningsutredning enligt 6 § senast vid den tidpunkt som avses i 4 h § 3 eller 4 mom.

Beloppet av den årliga ersättningen fås genom att de statsandelar och hemkommunsersättningar som ska betalas till den nya kommunen för det år då kommunsammanslagningen träder i kraft jämförs med de motsvarande statsandelar och hemkommunsersättningar som det år då sammanslagningen träder i kraft skulle ha betalats till de kommuner som går samman, om kommunerna inte hade gått samman. Ersättningen ska räknas ut med beaktande av utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna, statsandelen för driftskostnaderna och annan finansiering, som det finns bestämmelser om i lagen om statsandel för kommunal basservice, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Ministeriet räknar ut ersättningsbeloppet utifrån uppgifter som lämnats av de ministerier som svarar för att statsandelar beviljas enligt dessa lagar.

Om flera kommuner än en får ersättning, fördelas ersättningen mellan kommunerna i förhållande till antalet invånare som överförs till respektive kommun. Respektive kommuns andel beräknas på det eurobelopp som kommunen skulle ha betalats i ersättning, om den kommun som upplöses skulle ha anslutits helt och hållet till kommunen i fråga. Som kommunens invånarantal används invånarantalet enligt 80 § 6 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster vid ingången av året före det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Ministeriet betalar ersättningarna i samband med sammanslagningsunderstödet. Om det inte betalas något sammanslagningsunderstöd till kommunen, betalar ministeriet ut ersättningarna före utgången av juni månad varje år.

Om statsrådet beslutar om sammanslagning av kommuner med stöd av 18 § 2 eller 3 mom. får ändring i beslutet genom besvär sökas av en kommun som berörs av ändringen eller en medlem i kommunen.

Om sammanlagt mera än 200 miljoner euro under vardera perioden åren 2012—2015 och 2016—2019 betalas i sådant sammanslagningsunderstöd som avses i 42 § eller i sammanslagningsunderstöd med anledning av en kommunsammanslagning som trätt i kraft före 2014, minskas statsandelen enligt lagen om statsandel för kommunal basservice med en andel som motsvarar överskridningen. Minskningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner.