Lag om ändring av lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Finlands författningssamling
- Författningstext
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft ( 1233/2006 ) det inledande stycket i 2 § 2 mom., den finska språkdräkten i 5 § 1 mom. 1 punkten, 5 § 1 mom. 2 punkten, 9 § 1 mom. och 9 a §, av dem 9 a § sådan den lyder i lag 1052/2010, samt
fogas till 5 § ett nytt 7 mom., till lagen en ny 5 a §, till 9 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1052/2010, nya 5 och 6 mom. och till lagen en ny 9 b § som följer:
2 §Tillämpningsområde
I fråga om byggande samt reparations-, service- och underhållsverksamhet som ansluter till byggande ( byggverksamhet ) tillämpas lagen på
5 §Beställarens utredningsskyldighet
Innan beställaren ingår ett avtal om anlitande av en hyrd arbetstagare eller arbete som baserar sig på ett underleverantörsavtal, skall beställaren av avtalsparten begära och denne till beställaren lämna
ett handelsregisterutdrag eller motsvarande uppgifter som erhållits från handelsregistret på något annat sätt,
I fråga om beställarens utredningsskyldighet i samband med byggverksamhet föreskrivs i 5 a §.
5 a §Beställarens utredningsskyldighet i samband med byggverksamhet
Vad som i 5 § föreskrivs om beställarens utredningsskyldighet tillämpas också på beställare med anknytning till byggverksamhet. En beställare med anknytning till byggverksamhet befrias dock inte från utredningsskyldigheten på grundval av 5 § 4 mom. 2 och 3 punkten och inte av orsaker som kan jämställas med dem som där anges. En beställare med anknytning till byggverksamhet ska utöver det som föreskrivs i 1 mom. i nämnda paragraf ha ett intyg över att avtalsparten har tecknat en försäkring som avses i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948).
9 §Försummelseavgift
Beställaren är skyldig att betala en försummelseavgift, om beställaren har
försummat utredningsskyldigheten enligt 5 eller 5 a §,
ingått avtal om arbete som avses i denna lag med en näringsidkare som meddelats näringsförbud i enlighet med lagen om näringsförbud (1059/1985) eller med ett företag vars bolagsman eller styrelseledamot eller vars verkställande direktör eller någon annan person i därmed jämförbar ställning inom bolaget har meddelats näringsförbud, eller
ingått ett i denna lag avsett avtal trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare.
Försummelseavgift ska inte påföras enligt 9 § 1 mom. 2 punkten, om beställaren har fullgjort sin utredningsskyldighet enligt 5 § men uppgifterna, intygen eller utredningarna inte har visat att den aktör som avses i 9 § 1 mom. 2 punkten har meddelats näringsförbud.
Bestämmelser om beställarens skyldighet att betala försummelseavgift enligt 1 mom. 2 och 3 punkten i samband med byggverksamhet finns i 9 a §.
9 a §Förhöjd försummelseavgift inom byggverksamhet
En beställare med anknytning till byggverksamhet är skyldig att betala en förhöjd försummelseavgift, om beställaren har agerat på ett sätt som avses i 9 § 1 mom. 2 eller 3 punkten.
Den förhöjda försummelseavgiften är minst 16 000 euro och högst 50 000 euro.
När storleken på den förhöjda försummelseavgiften bestäms ska värdet av avtalet mellan beställaren och dennes avtalspart och den nytta som uppnås, upprepning, planmässighet samt andra omständigheter beaktas.
Vad som i 9 § 4 och 5 mom. föreskrivs om försummelseavgift tillämpas också på förhöjd försummelseavgift.
9 b §Justering av försummelseavgiftens belopp
Maximi- och minimibeloppet av försummelseavgiften enligt 9 och 9 a § justeras vart tredje år genom förordning av statsrådet så att det motsvarar förändringen i penningvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 september 2012.
RP 18/2012
AjUB 3/2012
RSv 48/2012
Helsingfors den 10 augusti 2012
Republikens PresidentSAULI NIINISTÖArbetsministerLauri Ihalainen