754/2010

I ett förfarande enligt denna lag kan följande föreläggas som påföljd:

Ett ärende kan handläggas i ett förfarande enligt denna lag också när förseelsen kan medföra någon annan påföljd än vad som avses i 1 mom., om den som begått förseelsen inte ska föreläggas en sådan påföljd.

Mål som gäller tjänstebrott eller mål som avses 20 kap. i sjölagen (674/1994) eller i 2 § i militära rättegångslagen (326/1983) får inte handläggas i ett förfarande enligt denna lag.

I denna lag avses med

Ett bötesyrkande eller straffyrkande utfärdas av en polisman. Yrkandet kan utfärdas också på begäran av allmänna åklagaren. En ordningsbot föreläggs av en polisman eller allmänna åklagaren.

Strafföreläggande utfärdas av allmänna åklagaren. Bötesföreläggande utfärdas av en polisman. I ett bötesföreläggande kan som påföljd föreläggas ett bötesstraff på högst 20 dagsböter och en förverkandepåföljd för den som bryter mot

I fråga om en tullmans, gränsbevakningsmans och jakt- och fiskeövervakares behörighet att utfärda ett bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och straffyrkande föreskrivs särskilt.

Ett ärende kan handläggas i ett förfarande enligt denna lag, om den som misstänkts för förseelsen erkänner gärningen och godkänner den påföljd som föreläggs på grund av gärningen samt avstår från sin rätt till en muntlig behandling och samtycker till att ärendet avgörs i ett förfarande enligt denna lag ( den misstänktes samtycke ). I samband med förfrågan om den misstänktes samtycke ska han eller hon informeras om vad samtycket innebär.

Samtycket ges till den tjänsteman som utfärdar bötesyrkandet, bötesföreläggandet, ordningsbotsföreläggandet eller straffyrkandet eller till en annan tjänsteman som gör förundersökningen eller till allmänna åklagaren. Den tjänsteman som tar emot samtycket ska försöka säkerställa att den misstänkte förstår vad samtycket innebär innan det ges.

Förfrågan om den misstänktes samtycke ska göras också när det är fråga om en trafikförseelse som begåtts med ett motordrivet fordon, om identiteten på den som gjort sig skyldig till förseelsen omedelbart har kunnat fastställas men ordningsbot för förseelsen inte föreläggs omedelbart. Den misstänktes samtycke krävs inte, om ordningsbot föreläggs för en trafikförseelse som observerats utan att fordonet stoppas.

Som den misstänktes samtycke betraktas också att böterna eller ordningsboten helt eller delvis betalas inom 30 dagar från det att straffyrkandet delgavs.

Den misstänkte får återta sitt samtycke fram till det att ärendet har avgjorts. Återtagandet ska meddelas skriftligt till den i 3 § 2 mom. avsedda åklagarens kansli.

För handläggning av ett ärende i ett förfarande enligt denna lag krävs målsägandens samtycke. I samband med förfrågan om samtycke ska målsäganden informeras om vad samtycket innebär.

I fråga om målsägandens samtycke gäller vad som i 4 § 2 och 5 mom. föreskrivs om den misstänktes samtycke.

I fråga om rätten för en polisman, tullman, gränsbevakningsman och jakt- och fiskeövervakare att ge den som gör sig skyldig till en förseelse en anmärkning eller avstå från att göra en anmälan om förseelsen och om rätten för allmänna åklagaren att avstå från att väcka åtal gäller vad som särskilt föreskrivs om detta. I fråga om rätten för en polisman, tullman, gränsbevakningsman och jakt- och fiskeövervakare att avstå från att framställa yrkande på förverkande iakttas i tillämpliga delar 1 kap. 8 b § i lagen om rättegång i brottmål (689/1997).

Vid förundersökningen i samband med förfarandet för föreläggande av böter och ordningsbot ska målsäganden och den som misstänks för förseelsen höras.

För att utreda en förseelse som avses i denna lag görs det i enlighet med 44 § i förundersökningslagen (449/1987) en summarisk förundersökning, där endast de omständigheter utreds som är nödvändiga för att ett bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande eller straffyrkande ska kunna utfärdas.

Om målsäganden inte har samtyckt till att saken handläggs i ett förfarande enligt denna lag eller om den som misstänks för förseelsen inte har betalat böterna eller ordningsboten inom den tid som avses i 4 § 4 mom., ska en förundersökning för sakens fortsatta handläggning göras i den omfattning som förutsätts av åtalsprövningen.

Ett bötesyrkande, bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande ska ges skriftligen till den som misstänks för förseelsen och undertecknas av utfärdaren. Yrkandet eller föreläggandet kan undertecknas också elektroniskt.

I ett bötesyrkande och bötesföreläggande ska nämnas det bötesstraff och den förverkandepåföljd som yrkas eller föreläggs för förseelsen, i ett ordningsbotsföreläggande ordningsbotens belopp och förverkandepåföljden samt i ett bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande betalningstiden.

I ett bötesyrkande, bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande ska dessutom följande nämnas:

I ett bötesyrkande ska också nämnas möjligheten att ge allmänna åklagaren en utredning som gäller grunden för bestämmande av dagsbotens belopp och den tidsfrist på två veckor inom vilken det är möjligt att lämna utredningen. Om den som misstänks för förseelsen begär en ändring av grunden för bestämmande av dagsbotens belopp, ska detta antecknas i yrkandet.

I fråga om innehållet i ett straffyrkande gäller vad som föreskrivs i 8 § 1 och 3 mom.

I ett straffyrkande ska det bötesstraff nämnas som yrkas för förseelsen eller den yrkade ordningsbotens belopp och förverkandepåföljden. I yrkandet ska det också nämnas att betalning av böterna eller ordningsboten helt eller delvis inom den frist som avses i 4 § 4 mom. leder till att påföljden fastställs genom ett bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande eller strafföreläggande.

I samband med delgivningen av ett bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och straffyrkande ska de uppgifter ges som behövs för betalning av påföljden.

Ett bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och straffyrkande samt deras bilagor ska delges den som misstänks för förseelsen genast efter det att den förundersökning som avses i 7 § 2 mom. är slutförd eller, om detta inte är möjligt, så snart som möjligt därefter på det sätt som i 11 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om delgivning av stämning i brottmål. Om den som misstänks för förseelsen är en sådan tillräknelig omyndig som avses i första meningen i 12 kap. 2 § i nämnda lag, sker delgivning endast till honom eller henne.

Om det är fråga om en trafikförseelse som har begåtts med ett motordrivet fordon och identiteten på den som gjort sig skyldig till förseelsen omedelbart har kunnat fastställas, får ett ordningsbotsföreläggande och dess bilagor trots det som föreskrivs i 1 mom. sändas per post till den som har gjort sig skyldig till förseelsen, antingen på den adress som denne har uppgett eller på den adress som framgår av fordonstrafikregistret. Ordningsbotsföreläggandet ska då sändas utan dröjsmål och senast inom två veckor från dagen för förseelsen. Mottagaren anses ha fått del av ordningsbotsföreläggandet den sjunde dagen efter det att ordningsbotsföreläggandet postades. Postningsdagen ska antecknas på ordningsbotsföreläggandet.

Utöver det som föreskrivs någon annanstans i lag har de myndigheter som nämns i 3 § hand om delgivning enligt denna paragraf.

I fråga om verkan av delgivning på avbrytande av preskription av åtalsrätten föreskrivs särskilt.

En behörig tjänsteman ska utan dröjsmål efter det att den tid som avses i 4 § 4 mom. har löpt ut kontrollera om den som misstänks för förseelsen har betalat böterna eller ordningsboten helt eller delvis.

Om böterna eller ordningsboten har betalats helt eller delvis inom föreskriven tid, fastställs påföljden med ett bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande eller strafföreläggande. Ett föreläggande som har fastställts på detta sätt behöver inte delges den som misstänks för förseelsen.

Ett bötesyrkande ska efter delgivningen utan dröjsmål överlämnas till allmänna åklagaren för utfärdande av ett strafföreläggande. Samma överlämningsskyldighet gäller ett straffyrkande, om den som misstänks för förseelsen har betalat böterna på det sätt som avses i 4 § 4 mom.

Bestämmelserna i detta kapitel kan tillämpas på handläggningen av en ordningsbotsförseelse som har begåtts med ett motordrivet fordon och som observerats vid automatisk trafikövervakning eller annars utan att fordonet har stoppats, när förseelsen gäller

Ett ordningsbotsföreläggande ska utan utredning av identiteten på den som körde fordonet utfärdas för den fysiska person som vid tidpunkten för förseelsen var registrerad som ägare, innehavare eller tillfällig användare av det fordon som användes vid förseelsen.

Ett ordningsbotsföreläggande utfärdas för den som enligt 3 § 23 punkten i fordonslagen ansvarar för användningen av en bil, om det med beaktande av alla omständigheter kring förseelsen kan anses vara utrett att han eller hon vid tidpunkten för förseelsen körde den bil som användes vid förseelsen. I annat fall ska polisen höra sig för med den som ansvarar för användningen av bilen om vem som körde bilen i fråga.

Inom polisinrättningen ska det föras en särskild förteckning över när ett brev med en förfrågan till den som ansvarar för användningen av en bil har postats eller när en förfrågan som avses i 2 mom. i övrigt har gjorts. Om personen som ansvarar för användningen av bilen inte svarar på förfrågningen inom två veckor, ska bestämmelserna i 2 kap. tillämpas på den fortsatta handläggningen.

Ett ordningsbotsföreläggande utfärdas av en polisman så som avses i 8 § 1 mom.

Av ett ordningsbotsföreläggande ska utöver de uppgifter som avses i 8 § 2 och 3 mom. dessutom framgå

Ordningsbotsföreläggandet och dess bilagor sänds till mottagaren per post på den adress som framgår av fordonstrafikregistret. Ordningsbotsföreläggandet ska sändas utan dröjsmål och senast tre veckor från dagen för förseelsen. Om den som ansvarar för användningen av en bil i enlighet med 15 § 2 mom. uppger den skyldiges identitet, får ordningsbotsföreläggandet likväl sändas inom två veckor efter att polisen har fått uppgiften. Mottagaren anses ha fått del av föreläggandet den sjunde dagen efter det att föreläggandet postades. Postningsdagen ska antecknas på föreläggandet.

Om mottagaren av ett ordningsbotsföreläggande som har utfärdats i ett förfarande enligt detta kapitel bestrider att han eller hon är skyldig till den förseelse som avses i föreläggandet eller annars anser att föreläggandet saknar grund, ska mottagaren motsätta sig föreläggandet. Motsättandet behöver inte motiveras.

Den som motsätter sig ett ordningsbotsföreläggande ska inom 30 dagar från delfåendet meddela detta till kansliet vid eller förrättningsstället för den polisinrättning i häradet där ordningsboten har förelagts. Ordningsbotsföreläggandet ska bifogas meddelandet. Meddelandet kan ges på en blankett som finns för detta ändamål.

Meddelandet får också sändas till polisinrättningen per post, med telefax eller med bud.

Chefen för polisinrättningen övervakar utfärdandet av ordningsbotsförelägganden som utfärdas i ett förfarande enligt detta kapitel. Om ordningsbot har förelagts för en förseelse för vilken ordningsbot inte är en tillräcklig påföljd, ska han eller hon undanröja ordningsbotsföreläggandet och anmäla saken till allmänna åklagaren.

Chefen för polisinrättningen ska också undanröja ett ordningsbotsföreläggande, om den gärning som avses i föreläggandet inte är en ordningsbotsförseelse eller om ordningsbotsföreläggandet annars saknar grund.

Chefen för polisinrättningen ska för verkställighet överlämna ett ordningsbotsföreläggande som mottagaren inte har motsatt sig eller som inte har undanröjts.

Chefen för polisinrättningen undanröjer ett ordningsbotsföreläggande som mottagaren har motsatt sig. Förfarandet enligt detta kapitel förfaller då, och i fråga om den fortsatta handläggningen av ärendet gäller vad som föreskrivs i 2 kap., om inte något annat följer av 3 mom.

När mottagaren har motsatt sig ordningsbotsföreläggandet kan ett nytt föreläggande för samma gärning sändas per post på den adress som den som har gjort sig skyldig till förseelsen har uppgett, om den skyldiges identitet har kunnat fastställas genom ett erkännande som det inte finns anledning att betvivla. Mottagaren anses ha fått del av ordningsbotsföreläggandet den sjunde dagen efter det att föreläggandet postades. Postningsdagen ska antecknas på ordningsbotsföreläggandet.

Uppgifter som enligt 19 och 20 § ankommer på chefen för polisinrättningen kan i reglementet för polisinrättningen överföras på en annan tjänsteman vid polisinrättningen som hör till befälet.

Den som inte inom föreskriven tid har kunnat motsätta sig ett ordningsbotsföreläggande som har delgetts enligt 17 § ska på ansökan återställas försutten fatalietid. I ansökan om återställande av försutten fatalietid ska personen i fråga uppge varför han eller hon inte har kunnat motsätta sig föreläggandet inom föreskriven tid, och ansökan ska ges in till tingsrätten för den gärningsort för förseelsen som framgår av föreläggandet senast inom nio månader från dagen för förseelsen. Ordningsbotsföreläggandet eller betalningsuppmaningen ska bifogas ansökan. Vid behandlingen av ett ärende som gäller återställande av försutten fataljetid är tingsrätten domför med en lagfaren ledamot ensam.

Om en förseelse som avses i 14 § 1 eller 2 punkten med hänsyn till omständigheterna är ringa, kan den som har registrerats som ägare, innehavare eller tillfällig användare av det fordon som har använts vid förseelsen ges en skriftlig anmärkning, utan att några andra åtgärder vidtas. Anmärkningen ges av en polisman och sänds till den person som fått anmärkningen på den adress som framgår av fordonstrafikregistret.

Allmänna åklagaren ska utan dröjsmål granska ett bötesyrkande eller ett straffyrkande som kommit in för handläggning och utfärda ett strafföreläggande. Föreläggandet kan undertecknas också elektroniskt. Ett strafföreläggande som grundar sig på ett bötesyrkande får dock inte utfärdas förrän två veckor har förflutit från det att yrkandet delgavs.

Vid behov ska åklagaren utan dröjsmål vidta åtgärder för att utföra ytterligare undersökningar eller för att avhjälpa fel eller brister som finns i bötesyrkandet eller straffyrkandet.

Trots att den som misstänks för en förseelse har gett sitt samtycke, kan han eller hon ge allmänna åklagaren en skriftlig utredning som gäller grunden för bestämmande av dagsbotens belopp. Den som utfärdar ett strafföreläggande ska beakta sådan utredning som har getts innan föreläggandet utfärdas och som inverkar på dagsbotens belopp eller annars har betydelse med hänsyn till avgörandet av ärendet och dessutom beakta andra omständigheter som han eller hon känner till.

Allmänna åklagaren får inte utfärda ett strafföreläggande, om

Om allmänna åklagaren anser att ett strafföreläggande ska utfärdas så att det leder till ett strängare bötesstraff eller en strängare ordningsbot än vad som har angetts i bötesyrkandet eller straffyrkandet, ska det på begäran av åklagaren utfärdas ett nytt yrkande och det tidigare yrkandet återtas. Till begäran ska fogas behövliga uppgifter för utfärdande av ett sådant yrkande eller föreläggande som avses i 2 §. En ny begäran om ett sådant samtycke av målsäganden som avses i 5 § behöver inte göras.

Om åklagaren anser att det i ärendet ska tillämpas någon annan straffbestämmelse än den som framgår av yrkandet, ska han eller hon ge den som det yrkas straff för tillfälle att yttra sig om detta.

Allmänna åklagaren får i ett strafföreläggande på eget initiativ eller utifrån en utredning enligt 25 § bestämma ett lindrigare bötesstraff än vad som har anges i bötesyrkandet eller straffyrkandet, om åklagaren anser att förseelsen eller svarandens betalningsförmåga förutsätter det.

Om allmänna åklagaren anser att det för förseelsen i stället för det bötesstraff som yrkas i bötesyrkandet eller straffyrkandet ska föreläggas en ordningsbot, ska han eller hon utfärda ett ordningsbotsföreläggande.

Allmänna åklagaren får avstå från att utfärda ett strafföreläggande eller ordningsbotsföreläggande, om de lagbestämda förutsättningarna för åtalseftergift uppfylls.

Åklagaren ska väcka åtal i stället för att utfärda ett föreläggande, om det inte är fråga om en förseelse som avses i 1 § eller om förseelsens samband med en gärning som ska behandlas på samma gång förutsätter att åtal väcks också för förseelsen eller om det finns något annat vägande skäl till att väcka åtal.

Om allmänna åklagaren väcker åtal, ska han eller hon undanröja bötesyrkandet eller straffyrkandet.

Om allmänna åklagaren har beslutat att inte utfärda ett strafföreläggande eller ett ordningsbotsföreläggande och beslutet enligt ny utredning i ärendet har grundat sig på väsentligt bristfälliga eller oriktiga uppgifter, får åklagaren trots beslutet ta upp ärendet för nytt avgörande.

En överordnad åklagare har trots ett beslut som avses i 1 mom. rätt ta upp ett ärende för nytt avgörande så som särskilt föreskrivs om detta.

Om ett strafföreläggande i enlighet med 26 eller 27 § inte utfärdas, om ett lindrigare bötesstraff bestäms i enlighet med 28 § eller om det i enlighet med 29 § i stället för ett strafföreläggande föreläggs en ordningsbot, ska detta genast anmälas till den som ett yrkande på straff har riktats mot samt till Rättsregistercentralen som sörjer för verkställigheten av bötesstraff och ordningsbot.

Åklagaren kan också överföra ett ärende som han eller hon ska avgöra med stöd av andra bestämmelser än bestämmelserna i detta kapitel att handläggas i ett förfarande enligt denna lag, med iakttagande av vad som i 27 § föreskrivs om begäran och uppgifter som ska fogas till en sådan.

I bötesföreläggande, annat ordningsbotsföreläggande än vad som avses i 3 kap. och strafföreläggande får ändring sökas på det sätt som föreskrivs i denna lag.

När det är fråga om ändring som ska sökas hos tingsrätten prövas ärendet av tingsrätten för den gärningsort för förseelsen som framgår av föreläggandet. Tingsrätten är beslutför med en lagfaren ledamot ensam. Vid handläggningen av en ansökan om ändring ska bestämmelserna i 8 kap. i rättegångsbalken om behandling av ansökningsärenden iakttas i tillämpliga delar.

Besvär över ett föreläggande som avses i 34 § 1 mom. får anföras hos tingsrätten förutom på de grunder som föreskrivs i 31 kap. 1 § i rättegångsbalken också på den grund att föreläggandet grundar sig på oriktig tillämpning av lag eller att den som misstänks för förseelsen eller målsäganden inte har gett ett samtycke enligt 4 eller 5 § på giltigt sätt.

Besvär över bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande ska anföras inom 30 dagar från det att föreläggandet delgavs. Besvär över ett strafföreläggande ska anföras inom 60 dagar från det att samtycke gavs. Besvär över ett strafföreläggande får dock alltid anföras inom 30 dagar från det att föreläggandet utfärdades. Om bötesföreläggandet eller ordningsbotsföreläggande har utfärdats i enlighet med 12 § 2 mom., tillämpas det som föreskrivs om besvär över straffföreläggande.

I ett föreläggande som avses i 34 § 1 mom. får ändring sökas på de grunder som anges i 31 kap. i rättegångsbalken. Ändring kan också sökas på en grund som gäller samtycke som avses i 35 § i denna lag.

Extraordinärt ändringssökande prövas av tingsrätten. Högsta domstolen prövar dock ändringssökande som grundar sig på 31 kap. 8, 8 a, 9 eller 9 c § i rättegångsbalken.

Ansökan ska göras hos tingsrätten inom ett år från den dag då föreläggandet utfärdades. Ansökan får dock göras oberoende av fristen, om någon vid utfärdandet av föreläggandet har behandlats som en annan person eller under oriktigt namn.

Den tjänsteman som är behörig att utfärda ett bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande eller strafföreläggande ska genast rätta skriv- eller räknefel eller andra motsvarande uppenbara fel som han eller hon observerar i föreläggandet, om påföljden inte blir strängare med anledning av rättelsen.

Innan ett fel rättas ska den som har mottagit föreläggandet vid behov ges tillfälle att bli hörd.

Om en påföljd som har bestämts blir lindrigare till följd av rättelsen, ska ett meddelande om den nya påföljden sändas så som föreskrivs i 32 §.

Bestämmelser om verkställighet av en påföljd som har bestämts i ett förfarande enligt denna lag finns i lagen om verkställighet av böter (672/2002).

Ett bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och strafföreläggande verkställs som en dom som har vunnit laga kraft. Ett ordningsbotsföreläggande enligt 3 kap. blir dock verkställbart först efter att den frist på 30 dagar som avses i 18 § 2 mom. har gått ut, förutsatt ytterligare att mottagaren inte har mottsatt sig föreläggandet.

Böter eller ordningsbot som har bestämts genom ett bötes- eller ordningsbotsföreläggande utan att straffyrkande har utfärdats ska betalas inom 30 dagar från det att bötesföreläggandet eller ordningsbotsföreläggandet delgavs.

En ordningsbot som har förelagts i ett förfarande enligt 3 kap. ska betalas inom 30 dagar från delgivningen av ordningsbotsföreläggandet, om den som har mottagit ordningsbotsföreläggandet inte motsätter sig föreläggandet.

Genom förordning av justitieministeriet bestäms närmare om

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag.

Genom denna lag upphävs lagen om ordningsbotsförfarande (66/1983) och lagen om strafforderförfarande (692/1993).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Om ett straffanspråk eller ordningsbotsföreläggande har delgetts före denna lags ikraftträdande, tillämpas på handläggningen av ärendet de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.