673/2010

I denna förordning föreskrivs om djurskydd vid hönshållning.

Utöver vad som föreskrivs i denna förordning finns bestämmelser om hönshållning i djurskyddsförordningen (396/1996).

I denna förordning avses med

Förvaringsutrymmen för höns ska i fråga om material, konstruktion och andra egenskaper vara sådana att risken för att hönsen ska skada sig är så liten som möjligt. De inre ytorna av stallar och burar avsedda för inhysning av höns samt utrustning och anordningar avsedda för hönshållning ska lätt kunna hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. I ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra medel användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos höns.

Golvet eller botten i förvaringsutrymmet för höns ska vara tillverkat av ett material som passar hönsen samt sådant att de inte orsakar fåglarna skada. Golvet eller botten ska vara sådant att det ger tillräckligt stöd åt de framåtpekande klorna på varje fot. Om hönsen hålls på nätgolv, ska nättråden vara minst två millimeter tjock.

Djurstallar, burar, utrustning och anordningar ska hållas rena och i gott skick så att de inte skadar fåglarna eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Döda hönor ska avlägsnas dagligen från förvaringsutrymmet. Alla utrymmen, all utrustning och alla redskap som värphönsen kommer i beröring med ska i sin helhet rengöras och desinfekteras regelbundet, samt alltid när utrymmet töms och innan en ny grupp höns tas in. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall.

Inhysningssystem i två eller flera våningar ska vara sådana att varje våningsplan kan inspekteras direkt och utan besvär och att hönorna kan tas ut från varje våning på ett lämpligt sätt. Våningar som placeras på varandra ska byggas och placeras så att hönornas spillning inte faller ner på lägre plan. Buröppningen ska till storlek, konstruktion och form vara sådan att hönan kan tas ut ur buren utan att den orsakas onödigt lidande eller risk för skador.

Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, strömningshastighet, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Temperaturen ska vara lämplig för de höns som hålls i djurstallet.

Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på maskinell ventilation, ska det även vid eventuella fel i anordningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I en maskinell ventilationsanordning ska det vid behov finnas ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet.

Om det för belysningen i djurstallet i huvudsak används lampor, ska det ordnas en lämplig vilotid för hönsen genom att ljusstyrkan minskas tillräckligt. När belysningen i huvudsak är naturlig ska fönstren placeras så att ljuset fördelas jämnt mellan alla delar av djurstallet. I hönshus för värphöns ska belysningsrytmen vara sådan att en tillräckligt lång enhetlig period av mörker ingår i dygnet.

Bullernivån ska hållas så låg som möjligt i hönshus. Ständigt eller plötsligt buller ska undvikas och hönsen får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel (dB(A)).

Om det används strö i förvaringsutrymmet för höns, måste det hållas lagom torrt.

Anordningar och redskap som är avsedda för hållande samt vattning och utfodring av höns får inte medföra risk för att hönsen skadar sig. Ventilationssystem och utfodringsanläggningar samt övriga anordningar och redskap ska vara sådana att de orsakar så lite buller som möjligt.

Fodertråg, foderkoppar och annan utfodringsutrustning ska placeras så att fåglarna får tillräckligt med foder.

Förvaringsutrymmet för höns ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenkoppar, vattentråg, vattennipplar och andra drickanordningar ska placeras så att de är inom räckhåll för alla höns.

Om hönsen har möjlighet att röra sig ute, ska den väg som leder ut från djurstallet vara trygg för hönsen. Inhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt och tryggt för hönsen. Stängslen ska hållas i gott skick så att de hindrar att hönsen skadar sig.

Inhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med beaktande av antalet hönor och bottnens beskaffenhet. Inhägnadens botten ska vara sådan att den kan hållas torr. I inhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada fåglarna. Hönsen ska vid behov ha lämpliga väderskydd i inhägnaden.

Hönsens välbefinnande ska kontrolleras minst en gång om dagen. Nykläckta, sjuka eller skadade fåglar samt fåglar med avvikande beteende ska ses till minst två gånger om dagen. Höns ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän kontroll. Om det vid kontrollen observeras något som avviker från det normala ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen.

När höns fångas eller tas ut ur buren ska särskild försiktighet iakttas vid hantering av hönsen. Innan hönsen fångas eller tas ut ska alla hinder i form av anordningar och redskap som kan skada hönsen avlägsnas.

Hönsen ska tas ut ur buren ett i sänder och hanteras så att de samtidigt stöds under bröstet och vingarna är skyddade. Vid hantering av hönor som slutat värpa ska särskild försiktighet fästas vid att de inte orsakas benbrott eller andra skador.

Foder som ges till höns ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. Vid utfodring av broilrar ska särskild uppmärksamhet fästas vid näringens sammansättning så att uppkomsten av ledskador och skador på benstommen hindras.

Hönsen ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder och ständig tillgång till dricksvatten. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas.

Anläggningar och utrustning avsedda för utfodring och vattning av höns ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.

Burarean i en bur för en fullvuxen höna ska vara minst 1 000 kvadratcentimeter. Om en bur ska inhysa två hönor, ska det finnas minst 600 kvadratcentimeter per höna. Om en bur ska inhysa tre eller flera hönor, ska det finnas minst 550 kvadratcentimeter per höna. Högst sju hönor får hållas i samma bur.

Höjden på burar som är avsedda för fullvuxna höns ska vara minst 40 centimeter på ett område som utgör minst 65 procent av burens area, och i övriga delar ska höjden vara minst 38 centimeter. Burgolvets lutning får inte överstiga 14 procent eller 8 grader.

Fodertråget ska ha minst 12 centimeter trågkant per fullvuxen höna. Det ska finnas minst två vattennipplar eller vattenbehållare eller ett oavbrutet vattentråg per bur, om det hålls fler än en höna i buren. Vattentråget ska då ha minst 10 centimeter trågkant per höna.

Burarna ska vara utrustade med en klonötare av lämpligt slag.

I denna paragraf avsedda nya burar eller burar som tagits ur bruk får inte tas i bruk.

För varje höna som hålls i bur ska det finnas minst 750 kvadratcentimeter burarea per höna, varav 600 kvadratcentimeter ska vara tillgänglig area. Burens höjd på andra ställen än ovanför den tillgängliga arean ska vara minst 20 centimeter. Burens totala area ska dock vara minst 2 000 kvadratcentimeter.

Fodertråget ska ha minst 12 centimeter trågkant per fullvuxen höna. Det ska i buren finnas ett lämpligt vattningssystem som är avpassat till hönsgruppens storlek. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska minst två nipplar eller koppar vara inom räckhåll för varje höna.

Hönsen ska ha tillgång till ett rede, strö som de kan picka och sprätta i samt lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 centimeter per höna. Sittpinnarna ska vara av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär.

Burarna ska vara utrustade med en klonötare av lämpligt slag.

Mellan burraderna ska det finnas ett mellanrum på minst 90 centimeter. Avståndet mellan den nedersta burraden och golvet ska vara minst 35 centimeter.

I ett golvhönseri får det finnas högst nio höns per kvadratmeter tillgänglig area.

Vid utfodrings- och dricksplatser ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om dryck eller foder. Om fodertråg används, ska det finnas minst 10 centimeter per fullvuxet höns vid fodertrågets kant. Om runda fodertråg används, ska det finnas minst 4 centimeter trågkant per höna.

Om oavbrutna vattentråg används, ska det finnas minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om runda vattentråg används, ska det finnas minst 1 centimeter trågkant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna.

Hönorna ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i.

Hönorna ska ha lämpliga platser där de kan värpa. Det ska finnas minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns.

I hönseriet ska det finnas lämpliga sittpinnar som ger varje höna minst 15 centimeter. Sittpinnarna ska vara av ett material som är lämpligt för hönorna, utan vassa kanter och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär.

När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri ska det finnas en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean ska täckas med strö.

Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna ska vara minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg.

I sådana hönserier där det är möjligt för hönsen att röra sig fritt mellan olika plan får det finnas högst fyra våningsplan. Den fria höjden mellan våningsplanen ska vara minst 45 centimeter.

Om hönsen har möjlighet till utevistelse, ska det finnas flera öppningar som ska vara minst 35 centimeter höga och 40 centimeter breda. Öppningarna ska placeras utefter hela byggnadens längd, och deras sammanlagda bredd ska vara minst 2 meter för varje grupp på 1 000 höns. I inhägnaden ska det finnas möjlighet att söka skydd mot ogynnsamma väderförhållanden och rovdjur. Vid behov ska det finnas lämpliga vattentråg i inhägnaden.

I ett hönseri med värphönsmödrar ska det finnas minst ett rede per fyra eller fem mödrar. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst en kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 100 höns.

Förvaringsutrymmet för kycklingar samt vattnings- och utfodringssystemen ska överensstämma med kraven i bilagan.

I förvaringsutrymmet för broilrar ska det finnas strö eller något annat lämpligt torrströ.

Broilrarna ska ha ständig tillgång till dricksvatten. Höjden på utfodrings- och vattningskärlen ska justeras allt efter som fåglarna växer, så att alla broilrar kan äta och dricka utan svårigheter.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2010.

Genom denna förordning upphävs 20 § i djurskyddsförordningen (396/1996), sådan denna paragraf lyder i förordningarna 425/2002 och 860/2004, samt jord- och skogsbruksministeriets förordning om djurskyddskrav vid hönshållning (635/2000).

Höns som värper ägg avsedda som livsmedel får inte från och med den 1 januari 2012 hållas i sådana oinredda burar som avses i 10 §.

I ett golvhönseri som har varit i bruk den 3 augusti 1999 och där den tillgängliga arean är lika stor som den tillgängliga golvytan får det med avvikelse från 12 § 1 mom. till och med den 31 december 2011 finnas 12 hönor per kvadratmeter tillgänglig area.