468/2010

Den som får deltidspension är skyldig att underrätta den kommunala pensionsanstalten om

Om arbetstagarens inkomst av deltidsarbete eller tiden för frånvaro från arbetet tillfälligt förändras så att villkoren i 14 § 1 mom. 3 och 4 punkten för deltidsarbete inte uppfylls, avbryts utbetalningen av deltidspensionen efter meddelande från pensionstagaren eller på den kommunala pensionsanstaltens initiativ. Utbetalningen avbryts från ingången av följande möjliga betalningsperiod, förutsatt att orsaken till betalningsavbrottet fortfarande föreligger. Utbetald deltidspension återkrävs enligt 130 § för den tid under vilken villkoren för erhållande av deltidspension inte uppfyllts.

Innan den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds ska arbetstagaren ha en rehabiliteringsplan. Den kommunala pensionsanstalten kan stödja utarbetandet av planen.

Innan den kommunala pensionsanstalten fattar beslut om invalidpension ska den försäkra sig om att arbetstagarens möjligheter till rehabilitering har klarlagts.

När rehabiliteringsstöd beviljas ska den kommunala pensionsanstalten försäkra sig om att en vård- eller rehabiliteringsplan har utarbetats för arbetstagaren. Rehabiliteringsstöd kan beviljas en arbetsoförmögen arbetstagare även för den tid vård- eller rehabiliteringsplanen håller på att tas fram.

Den som får invalidpension är skyldig att underrätta den kommunala pensionsanstalten om att han eller hon återfått arbetsförmågan, om att han eller hon börjar förvärvsarbeta och om att rehabiliteringen avbrutits.

Om den kommunala pensionsanstalten har grundad anledning att anta att invalidpensionstagaren åter är arbetsförmögen, är pensionstagaren, om den kommunala pensionsanstalten så bestämmer, skyldig att för utredning av om arbetsoförmågan fortgår låta undersöka sig hos en av den kommunala pensionsanstalten angiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av den kommunala pensionsanstalten. Den kommunala pensionsanstalten ska då ersätta skäliga kostnader för undersökningen och eventuella resor.

Om invalidpensionstagarens arbetsförmåga förändras, ses rätten till invalidpension över på hans eller hennes ansökan eller på den kommunala pensionsanstaltens initiativ.

Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas, om pensionstagaren

Pensionen kan dras in eller justeras eller utbetalningen av den kan avbrytas retroaktivt för högst ett år. Denna tid beräknas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagaren ansökt om justering eller den kommunala pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder. Om utbetalningen av invalidpension har avbrutits, justeras eller indras dock pensionen från tidpunkten för avbrytandet.

Avslås en ansökan om invalidpension eller arbetspensionsrehabilitering, ska den kommunala pensionsanstalten i samarbete med dem som tillhandahåller rehabiliteringstjänster se till att arbetstagaren ges information om andra rehabiliteringsmöjligheter och hänvisas till annan rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. Den kommunala pensionsanstalten ska dessutom iaktta lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003).

Pensionen justeras från den tidpunkt vid vilken en förmån som avses i 1 mom. beviljas eller från den tidpunkt vid vilken beloppet av förmånen eller en pension enligt denna lag ändras. Om pensionstagaren beviljas en i 73 § 3 mom. avsedd förmån från utlandet eller beloppet av en sådan förmån ändras, justeras pensionsbeloppet från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den kommunala pensionsanstalten får kännedom om att en sådan förmån beviljas eller ändras.

Om den kommunala pensionsanstalten meddelar beloppet av den efterlevande makens kalkylerade pension till en annan pensionsanstalt för fastställande av efterlevandepensionen enligt en annan arbetspensionslag, har den efterlevande maken rätt att av den kommunala pensionsanstalten på begäran få ett beslut om beloppet av den kalkylerade pensionen.

Den som får efterlevandepension är skyldig att underrätta den kommunala pensionsanstalten om att han eller hon har ingått äktenskap.

Om ett barn som får barnpension ges som adoptivbarn till någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta den kommunala pensionsanstalten om adoptionen.

Grunden för beloppet är den månadspension som senast har utbetalats eller, om den kommunala pensionsanstalten är sista pensionsanstalt, det sammanlagda beloppet av de pensioner den kommunala pensionsanstalten betalat per månad.

Pension ska sökas hos den kommunala pensionsanstalten på en för ändamålet fastställd blankett. Till ansökan ska fogas den utredning som behövs för att pensionsärendet ska kunna avgöras.

Den som ansöker om invalidpension ska lämna ett läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd till den kommunala pensionsanstalten. Utlåtandet ska innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Den kommunala pensionsanstalten kan dock också godkänna ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Om sökanden vårdas på sjukhus eller om det finns något annat särskilt skäl till det, kan den kommunala pensionsanstalten inhämta ett läkarutlåtande också på egen bekostnad.

Den som ansöker om invalidpension är, om den kommunala pensionsanstalten så bestämmer, skyldig att för utredning av hur mycket arbetsförmågan är nedsatt låta sig undersökas hos en av den kommunala pensionsanstalten namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av den kommunala pensionsanstalten. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av den utredning som den kommunala pensionsanstalten har tillgång till.

Den kommunala pensionsanstalten ska ersätta kostnaderna för den undersökning som avses i 2 mom., till vilka räknas också skäliga resekostnader och ett skäligt dagtraktamente för en resa som i enlighet med vad som bestämts i fråga om undersökningen har gjorts till en annan ort.

Om en arbetstagare på grund av ålder, skada eller sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om pension eller i övrigt sköta sina pensionsärenden och arbetstagaren saknar en intressebevakare, kan en av den kommunala pensionsanstalten godkänd nära anhörig till arbetstagaren eller någon annan som huvudsakligen har skött arbetstagaren, på arbetstagarens vägnar ansöka om pension och även i övrigt föra arbetstagarens talan i ärenden som gäller pension enligt denna lag.

En pensionsansökan anses vara gjord den dag den kommit in till den kommunala pensionsanstalten, Statskontoret, en pensionsanstalt som avses i en arbetspensionslag eller Pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen har bemyndigat för ändamålet.

Statskontorets och den kommunala pensionsanstaltens beslut som grundar sig på denna lag delges genom att beslutet sänds per brev till mottagaren under den adress han eller hon uppgett eller delges elektroniskt på det sätt som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). För maskinellt undertecknande av beslut gäller bestämmelserna i den lagen.

En eller flera legitimerade läkare ska delta i den kommunala pensionsanstaltens beredning av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering och andra ärenden som inbegriper medicinska frågor. En läkare vid den kommunala pensionsanstalten kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) föreskrivs om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden.

Den kommunala pensionsanstalten kan meddela förhandsbeslut om

Ändring i ett beslut av den kommunala pensionsanstalten genom vilket pensionsanstalten har vägrat att meddela ett förhandsbeslut om pensionsrätt enligt 1 mom. får inte sökas genom besvär.

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller hon uppfyller de i 35 § 4 mom. nämnda villkoren för delinvalidpension. Förhandsbeslutet ges av den kommunala pensionsanstalten, när den skulle ha varit behörig att avgöra en pensionsansökan om arbetstagaren hade ansökt om pension i stället för om förhandsbeslut.

Ett bifallande förhandsbeslut är bindande för den kommunala pensionsanstalten, om en på beslutet grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetstagaren och arbetsgivaren avtalad längre tid från det att förhandsbeslutet vann laga kraft.

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut om huruvida han eller hon uppfyller de i 24 § föreskrivna villkoren för arbetspensionsrehabilitering. Ett bifallande förhandsbeslut är bindande för den kommunala pensionsanstalten, om arbetstagaren lämnar in en rehabiliteringsplan till den kommunala pensionsanstalten inom nio månader från det att förhandsbeslutet har vunnit laga kraft.

Den kommunala pensionsanstalten kan på förhand ge en arbetstagare besked om arbetstagarens sannolika pensionsålder enligt denna lag, beloppet av den pension som tjänats in enligt denna lag eller om någon annan sådan omständighet i anslutning till pensionsrätten enligt denna lag som grundar sig på arbetstagarens anställning fram till tidpunkten för lämnandet av uppgifterna. Ett besked som lämnats på förhand är bindande för den kommunala pensionsanstalten också när de fakta som ligger till grund för beskedet visar sig vara felaktiga eller beskedet är felaktigt på grund av fel i den kommunala pensionsanstaltens verksamhet, om felet är obetydligt och det inte beror på pensionstagaren.

Om en arbetstagare har omfattats av pensionsskydd såväl enligt denna lag som enligt en annan pensionslag för den offentliga sektorn eller en pensionslag för den privata sektorn och om hans eller hennes anställning vid pensionsfallet eller sista anställning före pensionsfallet omfattades av denna lag, ska den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt

Om det för arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet eller senast därförinnan har ordnats pensionsskydd i en annan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn eller i en pensionsanstalt inom den privata sektorn, ska den i egenskap av sista pensionsanstalt sköta de uppgifter som avses i 1 mom. även i fråga om pensionsskyddet enligt denna lag.

Om återstående tid beaktas när pensionen fastställs, sköts de uppgifter som avses i 109 § i egenskap av sista pensionsanstalt av den pensionsanstalt inom den offentliga eller privata sektorn där pensionsskyddet för arbetstagaren hade ordnats vid utgången av kalenderåret före pensionsfallsåret eller före den tidpunkten senast hade ordnats.

Vad som i 1 mom. och 109 § bestäms om sista pensionsanstalt tillämpas inte på invalidpension, om pensionsskyddet för arbetstagaren vid utgången av kalenderåret före pensionsfallsåret eller före den tidpunkten senast hade ordnats i den kommunala pensionsanstalten eller i en annan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn och arbetstagaren har inkomster enligt lagen om pension för arbetstagare och enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006) till ett belopp av sammanlagt minst 12 566,70 euro under de två sista kalenderåren före pensionsfallsåret. Vad som i 1 mom. och i 109 § bestäms om sista pensionsanstalt tillämpas inte heller på invalidpension, om arbetstagaren har en sådan fortgående anställning enligt denna lag som har börjat under pensionsfallsåret och pensionsskyddet för arbetstagaren vid utgången av kalenderåret före pensionsfallsåret eller före den tidpunkten senast hade ordnats i en pensionsanstalt inom den privata sektorn eller annan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn än i den kommunala pensionsanstalten.

Om deltidspension beviljas samtidigt såväl enligt denna lag som enligt andra pensionslagar för den offentliga sektorn eller pensionslagar för den privata sektorn, beviljas pensionen av pensionsanstalterna var för sig.

När den kommunala pensionsanstalten är sista pensionsanstalt ska den före sitt beslut begära att pensionsanstalten inom den privata sektorn ger en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga, om pensionsbeloppet från pensionsanstalten inom den privata sektorn överstiger 688,02 euro per månad och den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt avgör arbetstagarens rätt till invalidpension enligt 35 § 1 mom. 1 punkten.

Om den kommunala pensionsanstalten och pensionsanstalten inom den privata sektorn är av olika åsikt om bedömningen av arbetstagarens arbetsförmåga, avgör de pensionsärendet var för sig.

Har den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt betalat ut pension enligt andra arbetspensionslagar, eller har en annan pensionsanstalt inom den offentliga eller den privata sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt betalat ut pension enligt denna lag, ska Statskontoret debitera eller gottgöra denna pensionsanstalt dessa pensionskostnader inklusive ränta senast under det kalenderår som följer på utbetalningsåret. Förskott kan tas ut eller betalas för ändamålet, och förskottet räknas ut och betalas av Statskontoret.

Pensionen betalas månatligen vid en av den kommunala pensionsanstalten bestämd tidpunkt genom ett penninginstitut som pensionstagaren uppgett och som är verksamt i Finland. Pensionen kan även betalas till pensionstagarens konto utomlands.

Om den kommunala pensionsanstalten har skäl att misstänka att pensionstagaren inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pension, kan den kommunala pensionsanstalten avbryta utbetalningen av pensionen. En förutsättning är att den kommunala pensionsanstalten har begärt en utredning av pensionstagaren om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet eller pensionsrätten, men pensionstagaren inte presenterar någon sådan utredning inom en skälig tid som den kommunala pensionsanstalten anger. Utbetalningen av pension avbryts eller pensionsbeloppet sänks från ingången av den kalendermånad som följer närmast på den under vilken orsaken till avbrottet eller sänkningen uppkommit.

Kan någon utredning om pensionstagarens död inte läggas fram, men det är sannolikt att han eller hon har avlidit genom drunkning, till följd av någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, kan den kommunala pensionsanstalten dra in pensionen från den dag då pensionstagaren försvunnit.

Om beloppet av en ålderspension, familjepension eller full invalidpension före avdraget för en primär förmån enligt 73, 74 och 85 § understiger 20 euro per månad, kan den kommunala pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp. Engångsbeloppet räknas ut enligt de koefficienter för engångsbelopp som avses i 114 § 6 mom. i lagen om pension för arbetstagare och i fråga om vilka bestämmelser utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Är beloppet av den pension som avses i 1 mom. minst 20 euro, men högst 50 euro per månad, kan den kommunala pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp, om pensionstagaren har underrättats om att pensionen betalas ut som ett engångsbelopp och om pensionstagaren inte har motsatt sig detta inom en skälig tid som den kommunala pensionsanstalten anger.

Om den kommunala pensionsanstalten betalar pension utifrån en beslutssammanställning som nämns i 109 §, avses med pensionsbeloppet enligt 1 och 2 mom. i denna paragraf det sammanlagda beloppet av de pensioner som ingår i beslutssammanställningen.

Försenas utbetalningen av pension som avses i denna lag, ska den kommunala pensionsanstalten betala den försenade pensionen förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen per år följer den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). Skyldigheten att betala pensionen förhöjd gäller också de pensioner som den kommunala pensionsanstalten betalar i egenskap av sista pensionsanstalt.

Förhöjning av pension räknas ut för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre månader förflutit från utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren ansökt om pension samt lämnat in en sådan utredning om pensionens grund som skäligen kan krävas av honom eller henne med beaktande även av den kommunala pensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Dröjsmålsförhöjningen räknas från förfallodagen för en sådan pensionspost som senare ska betalas med stöd av samma beslut.

Om ändring har sökts i den kommunala pensionsanstaltens beslut, kan besvärsinstansen bestämma att förhöjningen ska uträknas från en senare tidpunkt. Detta förutsätter att den kommunala pensionsanstalten visar att det under tiden för ändringssökandet har inträffat en väsentlig förändring i arbetstagarens förhållanden.

Försenas utbetalningen av pension av en orsak som beror på pensionstagaren, är den kommunala pensionsanstalten inte skyldig att betala pensionen förhöjd för längre tid än från den dag då den kommunala pensionsanstalten har fått kännedom om att hindret inte längre föreligger. Om utbetalningen av pensionen fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller ett avbrott i betalningsförmedlingen eller något annat liknande allmänt hinder, är den kommunala pensionsanstalten inte skyldig att betala pensionen förhöjd för den dröjsmålstid som ett sådant hinder orsakat.

Har den kommunala pensionsanstalten beviljat en arbetstagare invalidpension retroaktivt och har arbetsgivaren för samma tid betalat arbetstagaren lön för sjukdomstid, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som utbetalats i lön för samma tid. Den kompletteringsdagpenning som betalas av en sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor (1164/1992) motsvarar lön som arbetsgivaren betalar, och pensionen betalas på ansökan till sjukkassan på samma sätt som till arbetsgivaren.

Har den kommunala pensionsanstalten beviljat en arbetstagare invalidpension retroaktivt eller ålderspension i de fall som avses i 3 mom. och har arbetsgivaren för samma tid betalat honom eller henne lön för uppsägningstid i stället för lön för sjukdomstid, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som betalats i lön för samma tid.

Har en arbetstagare fått arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa för samma tid för vilken arbetstagaren beviljas pension retroaktivt, ska den kommunala pensionsanstalten på yrkande av arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten till den del pensionen till sitt belopp motsvarar den arbetslöshetsdagpenning eller det arbetsmarknadsstöd som har betalats för samma tid.

Om en arbetstagare tillfälligt har fått pension som utbetalats av Folkpensionsanstalten enligt 72 § i folkpensionslagen eller ovan nämnda pension och bostadsbidrag enligt 8 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) för samma tid för vilken arbetstagaren med anledning av ändringssökande beviljas pension enligt denna lag retroaktivt, ska den kommunala pensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten på dess yrkande till den del pensionen till sitt belopp motsvarar den förmån som Folkpensionsanstalten har betalat för samma tid till ett för stort belopp.

Den kommunala pensionsanstalten kan betala en pension som den beviljat retroaktivt till Folkpensionsanstalten på det sätt som avses i 2 mom. även då den kommunala pensionsanstalten fortsätter att betala ut rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av ändringssökande, beviljar förmånstagaren familjepension enligt denna lag, i enlighet med 173 § rättar ett tidigare beslut, i övrigt justerar beloppet av en beviljad pension eller, efter ett beslut om rättelse, beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd.

Har en arbetstagare fått studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas annan pension än delinvalidpension, ska den kommunala pensionsanstalten på yrkande av Folkpensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen till sitt belopp motsvarar det studiestöd som har betalats för samma tid.

Har en arbetstagare fått utkomststöd enligt 23 § i lagen om utkomststöd (1412/1997) i förskott, ska den kommunala pensionsanstalten till det organ som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982) på dess yrkande betala den för samma tid retroaktivt beviljade pensionen till den del pensionen till sitt belopp motsvarar det förskott som har betalats på utkomststödet.

Om en kommun eller samkommun har ordnat vård eller omvårdnad på institution eller familjevård för en pensionsberättigad, ska den kommunala pensionsanstalten på yrkande av kommunen eller samkommunen betala kommunen eller samkommunen den pension som den pensionsberättigade har rätt till för tiden i vård eller omvårdnad på institution eller i familjevård för att användas på det sätt som föreskrivs i 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

I de fall som avses i 120―123 § betalas pensionen till arbetsgivaren, sjukkassan, sjukförsäkringsfonden, Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassan, kommunen, samkommunen eller ett organ som avses i socialvårdslagen endast under förutsättning att anspråket på betalning har framställts hos den kommunala pensionsanstalten minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.

Den kommunala pensionsanstalten kan med pensionstagarens samtycke besluta att pension enligt denna lag ska betalas till ett i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen avsett organ i den kommun där pensionstagaren är bosatt för att användas till vård av pensionstagaren och av en person vars uppehälle pensionstagaren enligt 2 § i lagen om utkomststöd är skyldig att dra försorg om. Detta förutsätter att betalning av pensionen till pensionstagaren själv inte kan anses ändamålsenligt på grund av hans eller hennes livsstil eller sjukdom eller av någon annan särskild orsak och en intressebevakare inte har förordnats för honom eller henne.

Har en arbetstagare rätt att få på bestämmelserna i lagen om olycksfallsförsäkring grundad dagpenning eller olycksfallspension, på lagen om skada, ådragen i militärtjänst grundad livränta eller på bestämmelserna i trafikförsäkringslagen grundad fortlöpande ersättning för egen skada, eller ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, kan pension enligt denna lag, utan hinder av 73 §, betalas till fullt belopp till dess beloppet av dagpenningen, olycksfallspensionen, livräntan, ersättningen eller ersättningen för inkomstbortfall är slutligt fastställt. Arbetstagarens rätt till nämnd dagpenning, olycksfallspension, livränta, ersättning eller ersättning för inkomstbortfall övergår på den kommunala pensionsanstalten till den del den kommunala pensionsanstalten har betalat pension för samma tid.

Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt på familjepension enligt lagen om olycksfallsförsäkring, på försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst och på fortlöpande ersättning med stöd av trafikförsäkringslagen, om en sådan pension eller ersättning betalas till en förmånstagare efter en arbetstagare och den kommunala pensionsanstalten till fullt belopp har betalat ut den familjepension som den har beviljat.

Om pension har betalats till ett större belopp än vad mottagaren har rätt till, ska den pension som betalats utan grund återkrävas.

Den kommunala pensionsanstalten kan helt eller delvis avstå från att återkräva en pension som betalats utan grund, om detta anses skäligt och betalningen av pensionen inte kan anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande. Den kommunala pensionsanstalten kan avstå från att återkräva en pension som betalats utan grund även när det belopp som ska återkrävas är ringa.

Den kommunala pensionsanstalten kan också återkräva pension som den betalat utan grund genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall ska betalas ut får dock inte utan pensionstagarens medgivande dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår efter det att förskott på skatt enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) har innehållits.

Om den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt genomför återkravet genom kvittning, ska såsom den pensionspost som avses i 1 mom. betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt ska betala.

Pensionsskyddet enligt denna lag finansieras med medel ur statsbudgeten. Bestämmelser om överföring av de medel till den kommunala pensionsanstalten som behövs för betalningen av pensioner finns i 137 b § 1 mom. i lagen om kommunala pensioner (549/2003). För att trygga betalningen av framtida pensioner, familjepensioner och andra med dem jämförbara förmåner som baserar sig på anställning som omfattas av lagen och för att utjämna de utgifter som dessa medför för staten finns statens pensionsfond, som står utanför statsbudgeten och om vilken det föreskrivs genom lag.

Statens ämbetsverk och inrättningar, statliga affärsverk samt sammanslutningar och inrättningar vilkas anställda omfattas av pensionsskyddet enligt denna lag betalar arbetsgivarens pensionsavgift, som består av en ålders-, invalid-, arbetslöshets- och familjepensionsdel och av en omkostnadsdel som verkställigheten av pensionsskyddet föranleder. Arbetsgivarens pensionsavgift betalas till Statskontoret, som intäktsför avgifterna till statens pensionsfond. Från den summa som betalas till statens pensionsfond dras dock av det belopp som Statskontoret och den kommunala pensionsanstalten behöver för verkställandet av pensionsskyddet. Statskontoret betalar ersättning enligt 137 b § i lagen om kommunala pensioner till den kommunala pensionsanstalten av arbetsgivarens pensionsavgift.

Närmare bestämmelser om grunderna för arbetsgivarens pensionsavgift och om beloppet och fastställandet av den omkostnadsdel som Statskontoret och den kommunala pensionsanstalten får för verkställandet av pensionsskyddet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den kommunala pensionsanstalten sköter verkställigheten av statens pensionsskydd. Den kommunala pensionsanstalten sköter också om utbetalningen av extra pensioner som betalas med statsmedel.

Statskontoret sörjer dock för de uppgifter i anslutning till finansiering av pensionsskyddet som föreskrivs för det i 9 kap. och för förandet av register enligt 148 § 4 mom.

Statskontoret kan avtala om det samarbete som skötseln av de uppgifter som föreskrivits för det i 143 § kräver och om ersättning för kostnader som samarbetet orsakar med den kommunala pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen samt övriga pensions- och försäkringsanstalter.

I anslutning till den kommunala pensionsanstalten finns statens delegation för ärenden gällande arbetsoförmåga och rehabilitering, som har till uppgift att följa och styra såväl bedömningen av arbetsförmåga som den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Delegationen har en ordförande och fem andra medlemmar. Finansministeriet förordnar medlemmarna för tre år i sänder. Av medlemmarna ska en representera finansministeriet, en den kommunala pensionsanstalten och en Statskontoret. Av medlemmarna förordnas tre bland personer som föreslagits av de mest representativa organisationerna på centralnivå för statens tjänstemän och arbetstagare. Finansministeriet förordnar en av medlemmarna till ordförande.

Statskontoret och den kommunala pensionsanstalten ska på en arbetstagares begäran ge honom eller henne de uppgifter som de har om arbetstagarens rätt till pension. I fråga om en parts rätt att få information, rätt att ta del av en handling som gäller parten själv samt rätt att kontrollera sådana uppgifter om sig själv som förts in i ett register föreskrivs dessutom i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan offentlighetslagen, och i personuppgiftslagen (523/1999).

Den kommunala pensionsanstalten ska genom information på pensionsansökningsblanketten eller på något annat motsvarande sätt på förhand upplysa en pensionssökande om var uppgifter om honom eller henne kan inhämtas och för vilket ändamål uppgifterna i regel kan lämnas ut.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har en arbetsgivare rätt att för sin bokföring och sin löneadministration samt för att kunna kontrollera pensionsavgifterna få nödvändiga uppgifter av Statskontoret och den kommunala pensionsanstalten om pensioner som beviljats enligt denna lag och andra nödvändiga uppgifter som behövs för ovan nämnda ändamål. Den arbetsgivare från vars tjänst en arbetstagare avgår med pension har också rätt att få uppgifter om vilket slags pension den kommunala pensionsanstalten beviljat samt tidpunkten för pensionens början och slut för att kunna avsluta anställningen.

Om det för att avgöra ett anhängigt pensions- eller rehabiliteringsärende eller av någon annan orsak vid fullgörandet av uppgifter enligt denna lag behövs uppgifter om arbetstagarens arbete och arbetsförhållanden eller om andra motsvarande omständigheter, är arbetsgivaren skyldig att lämna dessa uppgifter till den kommunala pensionsanstalten och till en besvärsinstans som avses i denna lag.

Utöver vad som föreskrivs i denna lag om pensionstagarens underrättelseskyldighet kan den kommunala pensionsanstalten kräva en utredning av pensionstagaren om omständigheter som påverkar pensionsbeloppet och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att förändringar har skett i dessa omständigheter.

Statskontoret, den kommunala pensionsanstalten och en besvärsinstans enligt denna lag har, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att av en arbetsgivare, en försäkrings- och pensionsanstalt som verkställer lagstadgad försäkring och av myndigheter och andra organ på vilka offentlighetslagen tillämpas få de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett anhängigt pensions- eller förmånsärende eller som annars är nödvändiga vid fullgörandet av uppgifter som föreskrivs i denna lag, i EG:s förordning om social trygghet eller förordningen om dess tillämpning eller i en överenskommelse om social trygghet.

Den kommunala pensionsanstalten och en besvärsinstans enligt denna lag har dessutom rätt att av läkare och andra yrkesutbildade personer som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och av sådana verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården som avses i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) samt av den som verkställer rehabilitering och av andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården, socialserviceproducenter eller vårdinrättningar på begäran få av dem uppgjorda utlåtanden och sådana övriga uppgifter om den pensionssökandes journalhandlingar, rehabilitering, hälsotillstånd, vård och arbetsförmåga som är nödvändiga för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 mom., om sökanden inte själv lämnar dessa uppgifter.

Statskontoret har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av den kommunala pensionsanstalten få de uppgifter om pensionsskyddet och bestämmandet av det för personer som omfattas av statens pensionssystem som är nödvändiga vid fullgörandet av de uppgifter som i 143 § föreskrivs för Statskontoret.

De uppgifter som avses i denna paragraf får sökas också med hjälp av teknisk anslutning utan samtycke av den vars intressen tystnadsplikten är avsedd att skydda.

Statskontoret har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som avses i 148 § 1 mom.

Statskontoret, den kommunala pensionsanstalten och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som de enligt denna lag har rätt att få. Om uppgifterna behövs i en viss form och detta förorsakar den som lämnar ut uppgifterna betydande merkostnader, ska kostnaderna dock ersättas.

Utöver det som bestäms i offentlighetslagen har den kommunala pensionsanstalten, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att till ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa och en pensionsstiftelse lämna ut arbetstagarnas namn, adresser och personbeteckningar, uppgifter om pensionsbeloppen och de faktorer som påverkar pensionsbeloppet samt övriga uppgifter som är nödvändiga för skötseln eller ordnandet av i 204 § i lagen om pension för arbetstagare avsett frivilligt grupptilläggspensionsskydd i anslutning till pensionsskydd enligt nämnda lag.

Arbetstagarnas livförsäkringspool, som med fullmakt av livförsäkrings- och olycksfallsförsäkringsbolagen sköter ersättningsverksamheten i fråga om arbetstagarnas grupplivförsäkring, och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt har, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att av Statskontoret och den kommunala pensionsanstalten få namn på samt personbeteckning och dödsdatum för avlidna arbetstagare som haft en anställning som omfattas av denna lag, deras förmånstagares namn och personbeteckningar samt andra motsvarande uppgifter som behövs för att avgöra huruvida förutsättningarna för beviljande av ett försäkringsbelopp från grupplivförsäkringen uppfylls eller inte.

Också Statskontoret och den kommunala pensionsanstalten har, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att få de i 1 mom. avsedda uppgifterna för att behandla ekonomiskt stöd som motsvarar grupplivförsäkring.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har den kommunala pensionsanstalten och Statskontoret för utredande av brott och missbruk rätt att lämna ut uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag till ett ministerium, Skatteförvaltningen och sådana anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade systemet för social trygghet och som administrerar sociala trygghetsförmåner som påverkas av en pension enligt denna lag.

Den kommunala pensionsanstalten har en sådan rätt som avses i 1 mom. att lämna ut uppgifter som nämns i 2 mom. och Statskontoret har rätt att lämna ut uppgifter som nämns i 2 mom. 3 punkten även till polis- och åklagarmyndigheterna till den del uppgifterna är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal.

Utöver det som bestäms i offentlighetslagen har Statskontoret och den kommunala pensionsanstalten, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att lämna ut uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag enligt följande:

Utöver det som bestäms i offentlighetslagen har den kommunala pensionsanstalten, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att lämna ut de uppgifter om pension och pensionsrätt vilka erhållits från Pensionsskyddscentralen eller en pensionsanstalt som sköter verkställigheten av arbetspensionslagarna och de uppgifter om försäkring vilka erhållits från Statskontoret till Folkpensionsanstalten eller någon annan mottagare som har rätt att få dessa uppgifter med stöd av lag.

Statskontoret har i 1 mom. nämnd rätt att lämna ut uppgifter som det med stöd av 148 § 1 mom. har fått av en arbetsgivare samt uppgifter som det med stöd av 150 § har fått till sådana pensionsanstalter som sköter verkställigheten av arbetspensionslagarna och som med stöd av lag har rätt att få dessa uppgifter av dem som lämnat nämnda uppgifter eller av Pensionsskyddscentralen.

Statskontoret ska innan det lämnar ut sådana uppgifter som avses i 2 mom. komma överens med den kommunala pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och de berörda pensionsanstalterna om vilka av ovan nämnda uppgifter som kan lämnas vidare och till vem de kan lämnas.

När Statskontoret eller den kommunala pensionsanstalten lämnar uppgifter vidare enligt de grunder som föreskrivs i detta kapitel ansvarar de för att innehållet i de uppgifter som lämnas ut motsvarar de uppgifter som erhållits av den som lämnat uppgifterna.

Statskontoret har, utöver det som i 29 § 3 mom. i offentlighetslagen bestäms om utlämnande av uppgifter genom en teknisk anslutning, rätt att öppna en teknisk anslutning

Statskontoret har också rätt att för den kommunala pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och andra pensionsanstalter öppna en teknisk anslutning för lämnande av uppgifter till arbetstagaren om hans eller hennes pensionsskydd enligt denna lag.

Ändring i ett beslut av Statskontoret får sökas genom besvär så som föreskrivs i detta kapitel. Ändring i ett beslut som den kommunala pensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag får sökas genom besvär så som föreskrivs i lagen om kommunala pensioner.

Ansökan om undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut som den kommunala pensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag görs i enlighet med 162 § i lagen om kommunala pensioner.

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003).

I ett beslut som Statskontoret har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden så som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat i ett besvärsärende får en part och Statskontoret söka ändring genom skriftliga besvär hos försäkringsdomstolen så som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen.

Om en arbetstagare har arbetat i två eller flera EU- eller EES-länder och arbetstagaren ansöker om folkpension, har han eller hon rätt att på begäran få ett beslut om det belopp av den teoretiska pensionen som den kommunala pensionsanstalten meddelar Folkpensionsanstalten för beräkning av hans eller hennes folkpension.