243/2010

Utöver vad som annars bestäms om planering och uppförande av byggnader ska denna förordning iakttas i fråga om nybyggnadsprojekt och med nybyggande jämförbara utvidgningar samt i omfattande ombyggnadsprojekt som beviljas stöd enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) och lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000).

I denna förordning avses med:

Definitioner för svin, galt, gylta, sugga, grisande sugga, sinsugga, smågris, gris i avvänjning, gödsvin och slaktsvin finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om djurskyddskrav vid svinhållning 14/VLA/2002.

Vid planering av svinstall tillämpas de bestämmelser och allmänna anvisningar som ingår i Finlands byggbestämmelsesamling, de djurskyddsbestämmelser om svinhållning som ingår i den finska lagstiftningen om djurskydd samt miljöförvaltningens miljöskyddskrav med nedan följande kompletteringar.

Det ska för att få in dagsljus finnas ett eller flera fönster i alla avdelningar i svinstallet.

Svinen ska inte kunna komma åt fönstren.

Boxutrymmet ska planeras så att svinen har möjlighet att dela in det i ligg-, utfodrings- och gödselområden.

Svinen ska ha en torr, ren och jämn liggplats. Svinens liggområde ska ha fast underlag. Golv med fast underlag ska vara sådant, att strö kan användas på ett ändamålsenligt sätt och att urin och andra vätskor avlägsnas på ett lämpligt sätt eller sugs upp väl i ströet.

Då spaltgolvskonstruktion används ska balkens och spaltens bredd anpassas i enlighet med svinets ålder. Spaltgolv av betong ska uppfylla de krav som fastställs i tabell 1 i bilaga 1. Golv av galler och perforerade skivor i stål-, gjutjärns- eller plastkonstruktionen ska ha en spaltbredd eller håldiameter på högst 11 mm för smågrisar, 14 mm för grisar i avvänjning och för större än dessa grisar högst 18 mm. Balk- och spaltbredd för spaltgolv och dränerande golv liksom andra öppningars dimensioner ska utmärkas på ritningen.

Svinen ska obehindrat och i normal kroppsställning kunna inta vatten och foder. Drickplatserna ska planeras så att samtliga svin kan få vatten enligt eget behov.

I lösdrift eller gruppbox, ska finnas en drickplats eller en vattennippel per 10 svin och för varje svingrupp alltid minst två dricksplatser. Antalet drickplatser i gruppgrisningsbox ska vara ett drickskärl eller en dricksanordning per tio digivande suggor. I gruppgrisningsbox ska det för diande grisar finnas ett drickskärl eller -anordning per tjugo grisar.

Vid automatutfodring ska antalet utfodringsplatser per svin vara dimensionerat enligt anordningens kapacitet.

Om enbart automatisk utfodringsanordning används för utfodring av djuren ska det finnas ett alarmsystem i utfordringsanordningen.

I svinstall ska minst 5 % av ytbehovet för det totala djurantalet reserveras som sjukboxutrymme. Minimiarealen för sjukbox och erforderlig fodertrågslängd vid trågutfodring har bestämts i tabell 2 i bilaga 1. Sjukboxarna ska märkas ut i planritningen.

Karantänutrymme får inte ligga i direkt kontakt med gårdens övriga egentliga djurstall. Boxar och utrustning i karantänutrymmet ska dimensioneras enligt de krav som ställs utgående från svinens storlek. Utrymmets innerytor ska vara lätta att desinficera. Karantänutrymmet ska från andra utrymmen ha separat ventilation och utgödsling. Karantänutrymmet ska märkas ut i ritningarna.

I svinstall ska finnas en från det övriga djurstallet klart avskiljd lastningsplats. I stället för ett rum för lastning eller en lastningsvagn kan man använda en lastningsgång eller lastningsramp. Lastningsrampen ska vara konstruerad så, att svinen inte kan ta sig tillbaka till svinstallet.

Om djurtransportbilens förare kommer in i lastningsutrymmet ska utrymmet vara så stort att samtliga djur som ska lastas ryms där samtidigt.

Lastningsplatsen ska planeras med tanke på en enkel och smidig lastning som åsamkar svinen så litet stress och skador som möjligt.

Det ställe där djurtransportbilen placeras får inte finnas i närheten av svinstallets luftintag.

Lastningsutrymmets, -vagnens eller -gångens innerytor ska vara lätta att desinficera och lastningsutrymmet ska ha separat ventilation och utgödsling. Tvättvatten och gödsel som avlägsnas från lastningsutrymme får inte ledas till svinstallets gödselränna, utan ska ledas direkt till gödselkanal utanför svinstallet eller till gödselbehållaren. Det ska finnas skilda tvättlinjer och -slangar för högtryckstvätt i lastningsplatserna samt en förvaringsplats för tvätt- och desinficeringsmedel.

Området för utevistelse ska ha ett tätt underlag och smutsvattnet ska ledas till en uppsamlingsbrunn eller gödselstad. Utevistelseområdets ingärdning ska vara av hållbart material som inte skadar svinen och hindrar dem att rymma. Från utevistelseområdet ska finnas fri passage till ett väderskydd.

Minimiytan för svinplats i ett gödsvinstall och längdkravet på fodertråg i samband med trågutfodring finns bestämda i tabell 2 i bilaga 1. Boxens dimensioner, fodertråg och -anordningar, antal svin per box samt svinens maximivikt ska utmärkas i planritningen.

Dimensionen på boxar och häckar, fodertråg och -anordningar samt antalet suggor och andra svin i gruppboxar ska utmärkas i planritningen. Vid dimensioneringen av boxar och andra utrymmen ska följande krav iakttas:

Till golvet bakom häcken ska finnas en lucka genom vilken efterbörd, smutsat bomaterial och strö kan avlägsnas via gödselkanalen. Grisningshäckens bredd vid dess nedre kantnivå, 100 mm från golvytan, ska vara minst 850 mm och dess höjd minst 900 mm.

Denna förordning träder i kraft den 14 april 2010.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 2 november 2005 om byggnadstekniska och funktionella krav för svinstallsbyggande som understöds (848/2005) med senare gjorda ändringar.

På ansökningar om beviljande av stöd och därmed sammanhängande byggnadsplaner vilka är anhängiga när denna förordning träder i kraft och på byggnadsplaner som är under behandling för godkännande hos närings-, trafik- och miljöcentralen tillämpas de bestämmelser som varit i kraft när denna förordning träder i kraft.