1316/2010

Besvärsnämnden för olycksfallsärenden ( besvärsnämnden ) är första besvärsinstans i ärenden som avses i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) och i andra ärenden i enlighet med vad som föreskrivs särskilt.

Medlemmar i besvärsnämnden är ordföranden och minst

Besvärsnämndens ordförande innehar uppdraget som huvudsyssla och de övriga medlemmarna som bisyssla.

Ordföranden och vice ordförandena har en gemensam suppleant på vilken tillämpas det som i denna lag föreskrivs om vice ordförande och medlem. Var och en av de övriga medlemmarna har en personlig suppleant. På de personliga suppleanterna tillämpas det som i denna lag föreskrivs om besvärsnämndens medlemmar.

Ordföranden, vice ordförandena och de lagfarna medlemmarna ska ha avlagt högre högskoleexamen i juridik och vara väl förtrogna med olycksfallsförsäkringsfrågor. Ordföranden ska dessutom ha i praktiken visad ledarförmåga.

De medlemmar som är läkare ska vara legitimerade läkare.

Ordföranden leder besvärsnämnden och svarar för verksamheten, övervakar att lagtolkningen är enhetlig i nämndens avgöranden och svarar för besvärsnämndens förvaltningsärenden i enlighet med vad som närmare föreskrivs i arbetsordningen.

På framställning av social- och hälsovårdsministeriet förordnar statsrådet besvärsnämndens ordförande tills vidare och de övriga medlemmarna för fem år i sänder.

Av de medlemmar som har kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden ska minst tre förordnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och minst tre på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer. De medlemmar som har kännedom om lantbruksföretagarnas förhållanden ska förordnas på förslag av lantbruksföretagarnas mest representativa centralorganisationer.

I fråga om medlemmarnas rätt att kvarstå i sitt uppdrag gäller det som föreskrivs om innehavare av domartjänst.

Om en plats som medlem i besvärsnämnden blir ledig under mandatperioden, förordnas en efterträdare för återstoden av perioden.

När besvärsnämndens medlemmar tillträder sitt uppdrag ska de avlägga domared eller avge domarförsäkran i enlighet med vad som föreskrivs i 1 kap. 6 a och 7 § i rättegångsbalken, om de inte har gjort det tidigare.

Medlemmarna är skyldiga att avgå vid utgången av den månad under vilken de fyller 68 år.

Besvärsnämnden ska ha ett tillräckligt antal föredragande.

Föredragandena ska ha avlagt högre högskoleexamen i juridik. I arbetsordningen bestäms närmare om föredragandenas uppgifter.

I besvärsnämnden avgörs ärendena i sektioner. Rättskipningsärenden avgörs på föredragning i en sektion, i en endomarsammansättning, i en förstärkt sektion eller i plenum. Övriga ärenden avgörs i förvaltningssektionen, om den inte har hänskjutit ärendet till ordföranden eller till en vice ordförande.

Ordföranden eller en vice ordförande för besvärsnämnden är ordförande i en sektion som därtill består av en lagfaren medlem, en läkarmedlem och två medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden samt en medlem med kännedom om lantbruksföretagarnas förhållanden.

En sektion är beslutför när sektionens ordförande, en läkarmedlem och en lagfaren medlem samt dessutom medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden är närvarande. I ärenden som avses i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) och i lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991) ska sektionens ordförande, en läkarmedlem och en lagfaren medlem samt dessutom en medlem som förordnats utifrån lantbruksföretagarorganisationernas förslag vara närvarande.

En ytterligare förutsättning för sektionens beslutförhet är att högst hälften av de närvarande medlemmarna är medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden och medlemmar med kännedom om lantbruksföretagarnas verksamhet och att den ena av de i 1 mom. avsedda medlemmarna med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden är förordnad på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och den andra förordnad på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer.

En sektion är beslutför också när sektionens ordförande och minst två andra medlemmar är närvarande, förutsatt att de av sektionens medlemmar som inte är närvarande skriftligen har meddelat före sammanträdet att de förenar sig om föredragandens framställning och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

Besvärsnämndens ordförande eller en vice ordförande avgör på föredragning ärenden som gäller

Ett ärende som avses i 1 mom. får dock också avgöras i en sektion som avses i 8 § 2 mom., om ärendets art förutsätter detta.

Besvärsnämndens ordförande eller en sektion kan bestämma att ett ärende som handläggs i sektionen eller en fråga som hör till ärendet ska avgöras i en förstärkt sektion för att säkerställa en enhetlig tolkning. Ordförande i den förstärka sektionen är ordföranden för besvärsnämnden eller en vice ordförande. Medlemmar i den förstärkta sektionen är vice ordförandena och medlemmarna i den sektion som tidigare har handlagt ärendet och de övriga sektionernas lagfarna medlemmar. Om avgörandet av ett ärende i väsentlig grad beror på medicinska aspekter, ska sektionen inte bestå av lagfarna medlemmar utan av de övriga sektionernas läkarmedlemmar.

Den förstärkta sektionen är beslutför när ordföranden eller en vice ordförande samt minst fyra femtedelar av medlemmarna i den förstärkta sektionen är närvarande. På medlemmarna tillämpas då vad som bestäms i 9 § 2 mom.

Om ett ärende som ska avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse för tillämpningen av lag i andra liknande fall eller om avgörandet i en sektion skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan besvärsnämndens ordförande eller sektionen bestämma att ärendet ska behandlas i besvärsnämndens plenum. De ärenden som gäller besvärsnämndens arbetsordning ska likaså behandlas i plenum.

Plenum är beslutfört när ordföranden eller en vice ordförande och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. En ytterligare förutsättning för beslutförheten är att minst en medlem förordnad på förslag av arbetsgivarorganisationerna och en medlem förordnad på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens organisationer samt en medlem förordnad på förslag av lantbruksföretagarorganisationerna är närvarande. Vid behandlingen av ärenden som gäller sökande av ändring får högst hälften av de närvarande medlemmarna vara medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden och medlemmar med kännedom om lantbruksföretagarnas verksamhet. Om avgörandet av ett ärende i väsentlig grad beror på medicinska aspekter ska också en läkarmedlem vara närvarande.

Förvaltningsärendena behandlas i förvaltningssektionen. Ordförande i sektionen är besvärsnämndens ordförande och övriga medlemmar är besvärsnämndens vice ordförande och tre medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden, vilka utses så att de medlemmar som förordnats på förslag av arbetsgivarorganisationerna bland sig utser en medlem, de medlemmar som förordnats på förslag av arbetstagar- och tjänstemannaorganisationerna bland sig utser en medlem och de medlemmar som förordnats på förslag av lantbruksföretagarorganisationerna bland sig utser en medlem. Förvaltningssektionen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Ärendena behandlas i enlighet med vad som föreskrivs i besvärsnämndens arbetsordning.

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden tillämpas förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs särskilt.

Bestämmelserna i 38 § i förvaltningsprocesslagen om muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen på begäran av en enskild part gäller också muntlig förhandling i besvärsnämnden. Oberoende av vad som föreskrivs i 2 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen tillämpas i besvärsnämnden också de bestämmelser i 37 och 39―50 § i nämnda lag som gäller behandling och utredning av ärenden.

De kostnader för vilka det enligt 49 och 50 § i förvaltningsprocesslagen betalas ersättning av statens medel, ersätts, med undantag av ersättning till ett vittne som åberopats av staten, av besvärsnämndens medel.

Bestämmelserna om extraordinärt ändringssökande i 11 kap. i förvaltningsprocesslagen tillämpas inte på ärenden som hör till besvärsnämndens behörighet.

Besvärsnämnden kan undanröja ett lagakraftvunnet beslut av en försäkringsanstalt och förordna att ärendet ska behandlas på nytt i enlighet med vad som särskilt bestäms genom lag.

Besvärsnämnden kan lämna en skriftlig eller muntlig utredning obeaktad, om utredningen kommer in till besvärsnämnden först den dag då ärendet avgörs eller därefter.

Ett beslut av besvärsnämnden delges så att det sänds per post till mottagaren under den adress som mottagaren har uppgett.

Ett beslut av besvärsnämnden är avgiftsfritt.

I fråga om offentlighet vid rättegång i besvärsnämnden och nämndens sammansättning vid avgörande i ett ärende som gäller offentlighet vid rättegång tillämpas lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar.

Besvärsnämndens verksamhet finansieras med justitieförvaltningsavgifter som tas ut hos de försäkringsanstalter som bedriver lagstadgad olycksfallsförsäkringsverksamhet. De sammanlagda avgifterna motsvarar de totala kostnader som besvärsnämnden orsakas av skötseln av de lagstadgade uppgifter som gäller sökande av ändring.

Finansinspektionen fastställer årligen besvärsnämndens budget på framställning av nämndens förvaltningssektion. Budgeten ska uppta kostnaderna för nämndens verksamhet. Förändringarna i de årliga kostnaderna ska motsvara förändringarna i den allmänna kostnadsnivån samt i antalet ärenden och i besvärsnämndens verksamhet. Finansinspektionen kan på framställning av förvaltningssektionen av särskilda skäl under räkenskapsåret fastställa en tilläggsbudget med anledning av tilläggskostnaderna.

Justitieförvaltningsavgiften för försäkringsanstalterna bestäms så att kostnaderna för besvärsnämndens verksamhet enligt den budget som avses i 2 mom. fördelas mellan försäkringsanstalterna i förhållande till försäkringspremieinkomsten under det år som föregår kvalifikationsåret enligt resultaträkningen för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen i respektive försäkringsanstalt samt den kalkylerade premieinkomsten för Statskontoret och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Justitieförvaltningsavgiftens belopp fastställs av Finansinspektionen på framställning av besvärsnämndens förvaltningssektion. Besvärsnämnden ansvarar för debiteringen och indrivningen av justitieförvaltningsavgiften. Närmare bestämmelser om verkställigheten av avgiften får utfärdas genom förordning av statsrådet.

På revision av besvärsnämnden tillämpas det som i revisionslagen (459/2007) föreskrivs om revisors oberoende ställning, jäv och tystnadsplikt samt om entledigande av revisor och revisors avgång. Besvärsnämndens plenum väljer årligen en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska vara av Centralhandelskammaren godkända revisorer (CGR). Besvärsnämnden fastställer i plenum bokslutet samt beviljar förvaltningssektionen ansvarsfrihet. Besvärsnämnden ska delge Finansinspektionen det fastställda bokslutet. Om bokslutet visar underskott eller överskott i förhållande till den fastställda budgeten, ska skillnaden beaktas i grunderna för den justitieförvaltningsavgift som bestäms för det följande året.

En försäkringsanstalt kan på det sätt som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen (878/2008) anföra besvär över Finansinspektionens beslut om fastställande av justitieförvaltningsavgift.

I fråga om en justitieförvaltningsavgifts direkta utsökbarhet utan utsökningsgrund föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Om avgiften inte betalas senast på förfallodagen, tas på det obetalda kapitalet ut en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen (633/1982). I stället för dröjsmålsränta kan besvärsnämnden ta ut en förseningsavgift på fem euro, om dröjsmålsräntan understiger detta belopp.

Närmare bestämmelser om arbetet i besvärsnämnden finns i arbetsordningen som fastställs i besvärsnämndens plenum.