886/2009

Vad som stadgas ovan i denna paragraf tillämpas inte

Paragrafens 1 mom. tillämpas dock oberoende av försäljningsbeloppet, om säljaren har gjort en ansökan enligt 6 mom. till Skatteförvaltningen.

Skatteförvaltningen beslutar på ansökan av säljaren att sådan försäljning av varor som nämns i denna paragraf ska beskattas i den stat där transporten upphör i stället för i Finland, även om försäljningsbeloppet blir lägre än den undre gräns som nämns i 4 mom. Beslutet är i kraft under den tid säljaren uppgett i sin ansökan, dock minst två kalenderår.

Vad som stadgas ovan i denna paragraf tillämpas inte på

När bestämmelserna om försäljningslandet för en tjänst tillämpas ska

Försäljningslandet för en tjänst som överlåts till en näringsidkare som agerar i denna egenskap ska anses vara Finland, om tjänsten överlåts till köparens fasta driftställe här i landet, såvida inte något annat anges nedan. Överlåts en sådan tjänst inte till ett fast driftställe anses den ha sålts i Finland, om köparen har sin hemort här.

Försäljningslandet för tjänster som överlåts till andra än näringsidkare ska anses vara Finland, om de överlåts från ett fast driftställe i Finland, såvida inte något annat anges nedan. Överlåts en sådan tjänst inte från ett fast driftställe anses den ha sålts i Finland, om säljaren har sin hemort här.

Tjänster som avser en fastighet har sålts i Finland om fastigheten är belägen här.

Som tjänster som avser fastigheter anses bland annat expert- och fastighetsmäklartjänster, inkvarteringstjänster, beviljande av nyttjanderätt till fast egendom samt byggtjänster.

Persontransporttjänster ska anses vara sålda i Finland om de utförs här.

Varutransporttjänster som överlåts till andra än näringsidkare ska anses vara sålda i Finland, om de utförs här.

Gemenskapsinterna varutransporter som överlåts till andra än näringsidkare ska med avvikelse från 69 § anses vara sålda i Finland om transportens avgångsort är i Finland.

Med gemenskapsintern varutransport avses en transport av varor där avgångsorten och ankomstorten är belägna i två olika medlemsstater.

Med avgångsort avses den ort där varutransporten inleds, utan hänsyn till den sträcka som tillryggalagts till den plats där varorna befinner sig. Med ankomstort avses den ort där transporten av varorna avslutas.

Försäljningslandet för följande tjänster som överlåts till någon annan än en näringsidkare ska anses vara Finland, om de utförs här:

Försäljningslandet för korttidsuthyrning av transportmedel ska anses vara Finland, om transportmedlet överlåts till köparens förfogande här.

Försäljningslandet ska anses vara Finland om transportmedlet hyrs ut till någon annan än en näringsidkare, utom i fråga om korttidsuthyrning, om tjänsten överlåts till ett permanent driftställe som köparen har här i landet eller, när tjänsten inte överlåts till ett permanent driftställe, om köparen har sin hemort här.

När ett fartyg avsett för fritidsbruk överlåts till någon annan än en näringsidkare är försäljningslandet Finland, utom vid korttidsuthyrning, om fartyget överlåts till köparens förfogande här och det överlåts från säljarens här belägna hemort eller fasta driftställe.

Försäljningslandet är inte Finland när fartyg avsedda för fritidsbruk överlåts till andra än näringsidkare, utom i fråga om korttidsuthyrning, om ett sådant fartyg överlåts till köparens förfogande från säljarens hemort eller fasta driftställe i en annan stat och det överlåts i den staten.

Med korttidsuthyrning avses i denna paragraf att transportmedlet får innehas eller användas under en sammanhängande period om högst 30 dagar och, när det gäller fartyg, högst 90 dagar.

Försäljningslandet ska anses vara Finland när näringsidkare ges tillträde till kurser, vetenskaps-, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, mässor, utställningar och liknande arrangemang och för tjänster i omedelbar anknytning till tillträdet, om evenemangen äger rum här.

Tjänster som överlåts till någon annan än en näringsidkare och som gäller kurser, vetenskapliga tjänster, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, mässor, utställningar och andra liknande arrangemang och deras organisering ska anses ha sålts i Finland, om verksamheten äger rum här.

Restaurang- och cateringtjänster ska anses vara sålda i Finland när de utförs här, om inte något annat föreskrivs i 69 f §.

Försäljningslandet ska anses vara Finland när restaurang- och cateringtjänster som under en persontransport inom gemenskapen utförs ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg, om transportens avgångsort är belägen i Finland.

En resebyråtjänst enligt 80 § som överlåts till en näringsidkare ska anses vara såld i Finland, om den överlåts från ett fast driftställe som är beläget här. När en sådan tjänst inte överlåts från ett fast driftställe ska den anses vara såld i Finland, om säljaren har sin hemort här i landet.

Immaterieltjänster som överlåts till någon annan än en näringsidkare ska inte anses vara sålda i Finland, om de överlåts till ett permanent driftställe som köparen har utanför gemenskapen eller, när tjänsterna inte överlåts till ett permanent driftställe, om köparen har sin hemort utanför gemenskapen.

Tjänster som avses i 1 mom. är

Bestämmelserna i 69 h § 1 mom. tillämpas också på radio- och televisionssändningar, elektroniska tjänster och teletjänster som överlåts till andra än näringsidkare.

En i 1 mom. avsedd tjänst ska anses ha sålts i Finland också när

Med elektroniska tjänster avses följande tjänster som utförs på elektronisk väg:

En tjänst anses inte utgöra en elektronisk tjänst enbart av den orsaken att säljaren och köparen kommunicerar med varandra via e-post.

Med teletjänster avses tjänster för förmedling, sändning och mottagning av signaler, text- eller bildmeddelanden, ljudmeddelanden eller data via ledningar, radiovågor, optiskt eller med andra elektromagnetiska metoder och beviljande eller överföring av rätten att använda en sådan förmedlings-, sändnings- eller mottagningskapacitet, inbegripet tillhandahållande av tillgång till globala informationsnät.

Försäljningslandet för förmedlingstjänster som överlåts till andra än näringsidkare ska anses vara Finland, om den förmedlade tjänsten eller varan har sålts här.

Skatt betalas inte på följande slag av försäljning:

Köparen ska inte betala skatt för andra sådana tjänster som avses i 65 § än uthyrningstjänster, om han har betalat skatt för importen av den vara som ansluter sig till tjänsten.

Försäljningen av nya transportmedel som avses i 26 d § betraktas som gemenskapsintern försäljning även när det är fråga om en situation som avses i 3 mom. eller när köparen är en enskild person.

Vad som bestäms i 3 mom. tillämpas inte på en person som i Finland inte bedriver annan försäljning än sådan som berättigar till återbäring enligt 131 § och som inte vill använda sin rätt till återbäring. Vad som sägs i 3 mom. ska dock tillämpas, om det är fråga om försäljning av investeringsguld som avses i 43 b § eller försäljning som avses i 72 a § eller försäljning av tjänst som beskattas enligt en bestämmelse som motsvarar 65 § där köparen, då denne är en näringsidkare eller en juridisk person som finns upptagen i registret över mervärdesskattskyldiga men inte är näringsidkare, är skyldig att betala skatt i en annan medlemsstat enligt en bestämmelse som motsvarar 9 § 1 mom.

När ett sådant nytt transportmedel enligt 26 d § som förvärvats för något annat ändamål än ett sådant som berättigar till avdrag säljs så att säljaren, köparen eller någon annan för deras räkning transporterar transportmedlet från Finland till en annan medlemsstat, får säljaren i återbäring den skatt som inkluderats i förvärvet av transportmedlet. Återbäring betalas dock inte till den del som skatten överstiger den skatt som säljaren skulle vara skyldig att betala om försäljningen var skattepliktig.

Med skattskyldig som inte är etablerad inom gemenskapen avses en näringsidkare som inte har hemort eller fast driftställe inom gemenskapen och som inte med stöd av artikel 214 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, nedan mervärdesskattedirektivet , är skyldig att på annat sätt än för denna särskilda ordning registrera sig som skattskyldig inom gemenskapen.

Den särskilda ordningen tillämpas på all i 1 mom. avsedd försäljning när säljaren är en skattskyldig som använder ordningen. Detta tillämpas dock inte på försäljning till juridiska personer som finns i registret över mervärdesskattskyldiga men inte är näringsidkare.

Bestämmelserna i 9 § 1 mom. ska inte tillämpas på ovan i 1 mom. avsedd försäljning till juridiska personer som inte är näringsidkare och som inte finns i registret över mervärdesskattskyldiga, när säljaren är en skattskyldig som tillämpar den särskilda ordningen.

Med konsumtionsmedlemsstat avses den medlemsstat där elektroniska tjänster utförs enligt artikel 58 i mervärdesskattedirektivet.

Det i 133 h § 2 mom. 3 punkten avsedda sammanlagda beloppet av den skatt som ska redovisas för en skatteperiod ska betalas av en skattskyldig som avses i 133 h § 1 mom. senast den 20 dagen i den kalendermånad som följer efter skatteperioden. I samband med betalningen ska hänvisning göras till den skattedeklaration som utgör grund för betalningen. Skatten ska betalas till ett bankkonto i euro som Skatteförvaltningen bestämmer.

Under räkenskapsperioden får, i de situationer som avses i 15 § 1 mom. 1 punkten, skatt som enligt 135 § gäller den perioden hänföras till den kalendermånad under vilken köparen har debiterats för den levererade varan eller den utförda tjänsten. Om någon debitering inte sker, får skatten hänföras till den kalendermånad under vilken försäljningspriset eller en del av det har influtit.

En skattskyldig som bokföringslagen inte tillämpas på eller som enligt den lagen har rätt att upprätta ett bokslut enligt betalningsprincipen får i de situationer som nämns i 15 § 1 mom. 1 punkten hänföra skatt på försäljning till den kalendermånad under vilken försäljningspriset eller en del av det har influtit.

Med avvikelse från 136 och 137 § ska sådan skatt för försäljning av en tjänst enligt 65 § som köparen, då denne är en näringsidkare eller en juridisk person som finns upptagen i registret över mervärdesskattskyldiga men inte är näringsidkare, ska betala enligt 9 § 1 mom. hänföras till den kalendermånad under vilken skyldigheten att betala skatt har uppstått enligt 15 §.

Försäljning av en tjänst, som beskattas enligt en bestämmelse som motsvarar 65 §, som köparen, då denne är en näringsidkare eller en juridisk person som finns upptagen i registret över mervärdesskattskyldiga men inte är näringsidkare, ska betala skatt för i en annan medlemsstat enligt en bestämmelse som motsvarar 9 § 1 mom. ska hänföras till den kalendermånad under vilken skyldigheten att betala skatt skulle ha uppstått enligt 15 §, om försäljningen skulle ske i Finland.

Om en för stor eller för liten lättnad har betalts till en skattskyldig på grund av ett beslut av skattemyndigheten eller ett beslut med anledning av att ändring sökts som gäller beloppet av den skatt som den skattskyldige ska betala eller dra av för en räkenskapsperiod, ska lättnaden rättas. Rättelsen kan göras även om den tidsfrist som avses i 149 b § 4 mom. eller 149 c har gått ut.

Den skattskyldige ska för varje kalendermånad lämna in en sammandragsdeklaration

Års- och omsättningsrabatter, köp- och försäljningskrediteringar, överskottsåterbäringar och andra motsvarande korrigeringsposter, som beviljats köparen och som gäller sådan försäljning som uppgetts i sammandragsdeklarationen eller annan förändring i fråga om försäljningen uppges i sammandragsdeklarationen för den kalendermånad under vilken posten enligt god bokföringssed ska upptas i bokföringen.

Deklarationen ska avges senast den 20 dagen den månaden som följer på den berörda kalendermånaden.

De etablerings-, ändrings- eller nedläggningsanmälningar som avses i 161 § får också lämnas på elektronisk väg.

Sammandragsdeklarationer enligt 162 e § ska lämnas på elektronisk väg. Skatteförvaltningen får på begäran tillåta att en sådan deklaration lämnas i pappersform. Deklarationen får lämnas genom elektronisk filöverföring.

Skatteförvaltningen utfärdar närmare föreskrifter om hur elektroniska uppgifter ska lämnas.

Deklarationer enligt 162 e § och andra handlingar som får lämnas in till skattemyndigheten på elektronisk väg och som ska signeras ska certifieras på det sätt som anges i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009) med avancerad elektronisk signatur eller på något annat godtagbart sätt.

Rättelse kan göras inom tre år från utgången av den räkenskapsperiod som det beslut som ska rättas avser eller, om det beslut som ska rättas hänför sig till flera räkenskapsperioder, från utgången av den sista av dem eller inom 60 dagar från det att det beslut som ska rättas fattades eller, på yrkande som den skattskyldige har framställt inom nämnda tid, även senare.

Om beloppet av den skatt som en skattskyldig ska betala eller dra av för en skatteperiod, på grund av ett beslut av skattemyndigheten eller på grund av att ändring sökts, har ändrats på ett sätt som påverkar beloppet av den skatt som ska betalas eller dras av för en annan skatteperiod, ska beloppet av den skatt som ska betalas eller dras av för den sistnämnda perioden rättas i överensstämmelse med ändringen.

Om beloppet av den skatt som en skattskyldig ska betala eller dra av, på grund av ett beslut av skattemyndigheten eller på grund av att ändring sökts, har ändrats på ett sätt som påverkar beloppet av den skatt som en annan skattskyldig ska betala eller dra av, ska det sistnämnda skattebeloppet rättas i överensstämmelse med ändringen.

En i 2 mom. avsedd rättelse till den skattskyldiges fördel kräver ett yrkande från den skattskyldige. Den skattskyldige ska framföra sitt yrkande i enlighet med det förfarande som anges i 191 b §.

En rättelse som avses i 1 eller 2 mom. kan göras även om den tidsfrist som anges i 179 eller 191 b § har gått ut. Om ändringen av någon särskild orsak är oskälig behöver ingen rättelse göras.

Innan en rättelse görs ska den skattskyldige om möjligt beredas möjlighet att bli hörd i ärendet, om detta inte är uppenbart onödigt.