Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1687/2009

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg

Typ av författning
Lag
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 203/2009 (Publicerad 31.12.2009)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Lagens tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om fartygsbemanning, fartygspersonalens behörighet och vakthållning.

Denna lag innehåller också de bestämmelser om nationellt genomförande som förutsätts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95, nedan ISM-förordningen.

2 §Definitioner

I denna lag och i de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den avses med

1)

SOLAS-konventionen 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981) jämte ändringar,

2)

STCW-konventionen 1978 års internationella konvention angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (FördrS 22/1984) jämte ändringar,

3)

direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk,

4)

fiskefartygsdirektivet rådets direktiv 97/70/EG om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en längd av 24 meter och däröver, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 99/19/EG och 2002/35/EG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG,

5)

ISM-koden de internationella organisationsregler för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening som ingår som bilaga till ISM-förordningen,

6)

sjöarbetskonventionen den konvention om arbete till sjöss som antogs vid 94:e Internationella sjöarbetskonferensen 2006,

7)

fartyg färdmedel och anordningar som har kontakt med vattnet och är avsedda för färd på vatten,

8)

fartygspersonal alla som arbetar ombord på ett fartyg,

9)

redare den som äger eller hyr hela fartyget och som ensam eller tillsammans med andra personer utövar faktisk beslutanderätt i fartygssäkerhetsfrågorna; i denna lag jämställs med redaren en sådan person som enligt avtal eller på något annat sätt faktiskt har hand om frågor med anknytning till fartygets fartygssäkerhet,

10)

passagerare alla personer med undantag av fartygets befälhavare och besättningsmedlemmarna eller andra personer som i någon egenskap är anställda eller sysselsatta ombord på ett fartyg för det fartygets behov eller barn under ett år,

11)

fartygs längd 96 procent av hela längden i vattenlinjen på 85 procent av minsta malldjupet, mätt från kölens överkant, eller längden från förstävens förkant till roderhjärtstockens mittpunkt i samma vattenlinje, om detta mått är större; för fartyg konstruerade med styrlastighet ska längden mätas i en vattenlinje som är parallell med konstruktionsvattenlinjen; i fråga om fartyg med en längd under 12 meter är längden dock lika med fartygets största längd,

12)

bruttodräktighet den i fartygets mätbrev angivna bruttodräktighet som har fastställts enligt formeln i bilaga I till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention (FördrS 31/1982); bruttodräktigheten för en fast kombination som består av skjutbogserare och pråm är den sammanlagda bruttodräktigheten för dessa,

13)

fritidsbåt varje båt avsedd för sport- och fritidsändamål, oavsett typ eller framdrivningsmaskineri, med en skrovlängd på 2,5―24 meter, mätt enligt tillämpliga harmoniserade standarder; med fritidsbåt avses inte ett fartyg som hyrs ut bemannat,

14)

nöjesfartyg varje fartyg avsett för sport- och fritidsändamål vars skrovlängd är över 24 meter, mätt enligt tillämpliga harmoniserade standarder, och vars bruttodräktighet är under 500,

15)

vägfärja med fordonsdäck försedda fartyg som rör sig styrda av en lina eller någon annan av Trafiksäkerhetsverket godkänt ersättade anordningen och som förmedlar landsvägstrafik över vattendrag,

16)

hyresbåt fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om säkerhet och utsläppskrav i fråga om vissa fritidsbåtar (621/2005) och som hyrs ut för fritidsbruk bemannade eller obemannade och som i annan än reguljär trafik medför högst tolv passagerare; med hyresbåt avses inte vattenskoter,

17)

fiskefartyg fartyg som är utrustade eller används för att fånga fisk eller andra i vatten levande naturresurser i kommersiellt syfte,

18)

passagerarfartyg ett fartyg som medför fler än tolv passagerare,

19)

ro-ro-passagerarfartyg fartyg som medför fler än tolv passagerare och som har ro-ro-lastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori enligt definitionen i regel II-2/A/2 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (2009/45/EG) om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg,

20)

pråm fartyg som saknar eget framdrivningsmaskineri,

21)

lastfartyg andra än i 13-20 punkten definierade fartyg,

22)

tankfartyg lastfartyg vars lastrum har byggts eller lämpar sig huvudsakligen för transport av flytande last i bulk,

23)

reguljär trafik trafik enligt på förhand fastställda tidtabeller eller rutter,

24)

internationell fart trafik mellan utländska hamnar eller mellan Finland och utländska hamnar; den internationella farten delas in i fyra fartområden som följer:

a)

östersjötrafik är trafik utanför området för inrikes fart på Östersjön inklusive Finska viken och Bottniska viken med latitudparallellen genom Skagen, 57° 44,8' nordlig bredd, som gräns mellan Danmark och Sverige mot Nordsjön,

b)

närtrafik är trafik utanför området för östersjötrafik på Nordsjön och därmed förbundna vatten, dock inte längre bort än 12° västlig längd i väster eller 48° nordlig bredd i söder eller 64° nordlig bredd i norr,

c)

europatrafik är trafik utanför området för närtrafik, dock inte i västligare än 12° västlig längd, sydligare än 30° nordlig bredd eller östligare än 45° östlig längd,

d)

fjärrtrafik är trafik utanför området för närtrafik och utanför området för europatrafik.

25)

inrikes fart trafik mellan finska hamnar; med inrikes fart jämställs fart via Saima kanal och därtill direkt anslutna ryska vattenområden till Viborg samt fart mellan Vihrevoj och Viborg; inrikes farten delas in i tre fartområden som följer:

a)

fartområdeI omfattar åar, älvar, kanaler, hamnar, sjöar samt sådana områden i den inre skärgården som inte direkt är utsatta för sjögång från öppna havet och dessutom korta oskyddade farledsavsnitt i den inre skärgården,

b)

fartområdeII omfattar den yttre skärgården och sådana skärgårdsområden som är direkt utsatta för sjögång från öppna havet,

c)

fartområdeIII omfattar öppna havsområden i inrikes fart,

26)

klassificering av passagerarfartyg passagerarfartygsklasser för passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet beroende på vilket havsområde de trafikerar:

a)

passagerarfartyg i klass A ett passagerarfartyg som används på inrikes resor och som får användas också utanför det område som trafikeras av fartyg i klasserna B, C och D,

b)

passagerarfartyg i klass B ett passagerarfartyg som används på sådana inrikes resor, också inom det område som trafikeras av fartyg i klasserna C och D, under vilka fartyget aldrig befinner sig mer än 20 sjömil, vid medelvattenstånd, från en strandlinje där nödställda kan ta sig i land,

c)

passagerarfartyg i klass C ett passagerarfartyg som används på sådana inrikes resor, också inom det område som trafikeras av fartyg i klass D, på havsområden där sannolikheten för en signifikant våghöjd som överstiger 2,5 meter är mindre än 10 procent under en ettårsperiod för åretrunttrafik eller under en särskild begränsad period av året för trafik uteslutande under en sådan period, och där fartyget aldrig befinner sig mer än 15 sjömil från en skyddad plats eller mer än 5 sjömil, vid medelvattenstånd, från en strandlinje där nödställda kan ta sig i land,

d)

passagerarfartyg i klass D ett passagerarfartyg som används på sådana inrikes resor endast på havsområden där sannolikheten för en signifikant våghöjd som överstiger 1,5 meter är mindre än 10 procent under en ettårsperiod för åretrunttrafik eller under en särskild begränsad period av året för trafik uteslutande under en sådan period, och där fartyget aldrig befinner sig mer än 6 sjömil från en skyddad plats eller mer än 3 sjömil, vid medelvattenstånd, från en strandlinje där nödställda kan ta sig i land,

27)

fiskefartygs klasser klasserna I, II och III så att fartyg med en längd som underskrider 15 meter hör till klass I, fartyg med en längd av minst 15 meter men under 24 meter hör till klass II samt fartyg med en längd av minst 24 meter till klass III,

28)

fångstområde I sjöarna samt den inre och yttre skärgården fram till den yttre gränsen av Finlands inre territorialvatten, fångstområde II havsområdena i Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken norr om breddgraden 59 00 N, och fångstområde III de övriga havsområdena i Östersjön, varvid gränsen mot Nordsjön går mellan Danmark och Sverige vid Skagens breddgrad 57 44,8 N,

29)

utbildning en sådan examen, delexamen eller studiehelhet som ingår i ett examens- och utbildningssystem som undervisningsministeriet fattat beslut om och som ministeriet, när det fastställt respektive yrkeshögskolas utbildningsprogram, eller Utbildningsstyrelsen i sina examensgrunder eller riksomfattande grunder för läroplanen fastställt som utbildningskrav för de behörighetsbrev som nämns i denna lag eller en av Trafiksäkerhetsverket av särskilda skäl godkänd annan utbildning,

30)

sjötjänst tjänstgöring inom besättningen på andra fartyg än fritidsbåtar, nöjesfartyg eller pråmar; när den sjötjänst som krävs för erhållande av behörighetsbrev bestäms ska en tidsperiod av 30 dagar ombord på ett fartyg anses motsvara en månad.

3 §Hänvisningar till annan lagstiftning

I lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995) föreskrivs om tillsynen över efterlevnaden av lagstiftning och andra bestämmelser om fartygssäkerhet.

Bestämmelser om vilo- och arbetstider finns i sjöarbetstidslagen (296/1976), lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart (248/1982) och semesterlagen för sjömän (433/1984).

2 kap.Fartygsbemanning, fartygspersonalens behörighet och vakthållning

4 §Kapitlets tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på finska fartyg och fartygspersonal som arbetar ombord på finska fartyg samt på finska fartygs redare.

Detta kapitel tillämpas på finska fiskefartyg som har en längd av minst 10 meter. Inom fartområde I i inrikes fart tillämpas detta kapitel dock endast på fiskefartyg som har en längd av minst 12 meter. Detta kapitel tillämpas dessutom på utländska fiskefartyg i fiskefartygs klass III som används för fångst på Finlands territorialvatten eller lossar fångsten i en finsk hamn.

Detta kapitel tillämpas dock inte på

1)

försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets fartyg som inte i regel används i allmän trafik för transport av passagerare eller gods,

2)

fritidsbåtar,

3)

vägfärjor,

4)

fartyg med en längd av högst 10 meter vilka används inom industrianläggningars klart åtskilda uppdämningsbassänger,

5)

fartyg med en längd av högst 10 meter vilka inte används i allmän trafik för transport av passagerare, för reguljär transport av last eller för bogsering,

6)

fartyg som används för sådan frivillig sjöräddning som inte är kommersiell verksamhet om besättningen utbildats för efterspanings- och räddningsuppdrag inom sjöräddningstjänsten.

5 §Betryggande bemanning

Ett fartyg ska bemannas så att inte fartyget, fartygspersonalen, passagerarna, lasten, annan egendom eller miljön onödigtvis utsätts för risker.

Fartygspersonalen ska i fråga om antal och behörighet vara sådan att vakthållnings och säkerhetsrelaterade sysslor ombord på fartyget kan skötas.

Fartyg där fartygspersonalen bor ombord ska dessutom ha behövlig ekonomipersonal.

6 §Fastställande av bemanningen och bemanningscertifikat

Bemanningen för ett fartyg ska fastställas innan det sätts i trafik som finskt fartyg eller tas i bruk som finskt fiskefartyg.

Fartygets redare ska hos Trafiksäkerhetsverket skriftligen ansöka om fastställande av bemanningen i god tid innan fartyget sätts i trafik eller tas i bruk som fiskefartyg. Sökanden ska tillsammans med sin ansökan sända in alla uppgifter som behövs för fastställandet av bemanningen samt ett förslag till bemanning av fartyget.

Innan bemanningen fastställs ska Trafiksäkerhetsverket i fråga om andra än fiskefartyg, nöjesfartyg och hyresbåtar begära utlåtandet av arbetarskyddsmyndigheten och vederbörande arbetsmarknadsorganisationer inom sjöfarten om ansökan om fastställande av bemanningen.

Trafiksäkerhetsverket fastställer fartygets bemanning och utfärdar ett bemanningscertifikat, av vilket framgår fartygets minimibemanning samt fartygspersonalens sammansättning och de uppgiftsrelaterade behörighetsvillkoren på olika fartområden eller fångstområden. Bemanningscertifikatet gäller för viss tid eller tills vidare.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de omständigheter som ska läggas fram i ansökan om fastställande av bemanningen och om bemanningscertifikatets giltighetstid.

7 §Omständigheter som ska beaktas när bemanningscertifikat utfärdas

När Trafiksäkerhetsverket utfärdar ett bemanningscertifikat ska det ta hänsyn till betryggande vakthållning och i anslutning till detta bestämmelserna om arbets- och vilotider i sjöarbetstidslagen och lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart, fartygets storlek och typ, laster som ska fraktas med fartyget, fartygets maskineffekt och maskineriets automationsgrad, den allmänna standarden på fartygets utrustning, servicen och underhållet, fartområdet och fångstområdet, antalet passagerare, kosthåll och renhållning samt den utbildning som ges ombord.

Vid beviljande av bemanningscertifikat ska Trafiksäkerhetsverket, utöver det som föreskrivs i 1 mom., beakta bestämmelserna i sjöarbetskonventionen.

Bemanningen ska vara tillräckligt stor för att fartygets räddnings- och brandbekämpningsutrustning och övriga säkerhetsutrustning ska kunna hanteras och för att de uppgifter som föreskrivs i fartygets larmlista ska kunna skötas.

I enlighet med sjöarbetskonventionen ska det finnas en legitimerad läkare ombord på ett fartyg som medför fler än 100 passagerare i internationell fart på en resa som varar längre än tre dagar.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de omständigheter som ska beaktas när bemanningscertifikat utfärdas.

8 §Förhandsutlåtande om bemanningen

Fartygets redare, ett fiskefartygs blivande ägare eller innehavare eller vederbörande riksomfattande arbetsmarknadsorganisation inom sjöfarten kan skriftligen begära att Trafiksäkerhetsverket avger ett förhandsutlåtande om bemanningen.

I ansökan om förhandsutlåtande ska ingå samma uppgifter som i ansökan om fastställande av bemanningen och läggas fram ett förslag till bemanning av fartyget. I ansökan ska anges i vilken fråga förhandsutlåtande söks.

Innan förhandsutlåtande avges ska Trafiksäkerhetsverket i fråga om andra än fiskefartyg, nöjesfartyg och hyresbåtar begära utlåteandet av arbetarskyddsmyndigheten och vederbörande arbetsmarknadsorganisationer inom sjöfarten om ansökan om förhandsutlåtande.

Trafiksäkerhetsverket ska iaktta förhandsutlåtandet när det fastställer bemanningen av fartyget, om de omständigheter som ligger till grund för ansökan har kvarstått oförändrade.

9 §Redarens och befälhavarens skyldigheter

Redaren ska se till att fartyget har ett bemanningscertifikat och att fartyget är bemannat enligt gällande bemanningscertifikat.

Fartygets befälhavare ska se till att fartyget är bemannat på betryggande sätt med hänsyn till rådande förhållanden. Fartyget ska i alla händelser ha minst en sådan bemanning som motsvarar kraven i gällande bemanningscertifikat.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om redarens och befälhavarens skyldigheter när det gäller omständigheter i anslutning till bemanningen.

10 §Skydd för fartygets befälhavare och maskinchefen

Om befälhavaren med stöd av sin yrkeskompetens och erfarenhet anser att fartyget inte uppfyller de krav som uppställts för bemanningen i 9 § 1 eller 2 mom., får han eller hon inte hindras att kräva behövliga ändringar och ingen får heller vidta åtgärder mot honom eller henne med anledning av detta. Detsamma gäller maskinchefen i frågor som berör maskineriet och brandsäkerheten.

11 §Ändring av bemanningen

Om fartygets konstruktion, utrustning, användning, fartområden eller fångstområden eller uppgifterna om redaren eller fartyget ändras, ska redaren utan dröjsmål skriftligen underrätta Trafiksäkerhetsverket om detta.

Vid behov fastställer Trafiksäkerhetsverket en ny bemanning för fartyget enligt 6 § och utfärdar ett nytt bemanningscertifikat.

12 §Avvikelser från bemanningscertifikatet

Om det inte i en hamn där ett fartyg ligger kan fås behörig fartygspersonal utan oskäligt dröjsmål eller oskäliga kostnader, kan Trafiksäkerhetsverket för viss tid eller för en viss resa bevilja fartyget rätt att göra avvikelser från den fastställda bemanningen, förutsatt att fartygssäkerheten inte äventyras.

Bemanningen ska kompletteras i enlighet med den fastställda bemanningen så snart det är möjligt.

13 §Avsteg från den i bemanningscertifikatet bestämda behörigheten

Av tvingande skäl kan Trafiksäkerhetsverket på skriftlig ansökan av redaren i fråga om behörighetsbrev för däcks- och maskinbefälet bevilja dispens för en person att arbeta på ett fartyg i en befattning för vilken han eller hon inte har behörighet. Villkoret är att personen har tillräcklig behörighet för att på ett betryggande sätt ha hand om befattningen. Trafiksäkerhetsverket kan bevilja dispens, om förfarandet inte medför fara för liv, egendom eller miljön. Innan Trafiksäkerhetsverket beviljar dispens ska det höra vederbörande riksomfattande arbetsmarknadsorganisation inom sjöfarten. En dispens får inte gälla längre än sex månader åt gången.

I annan än inrikes fart kan dock dispens för befälhavares eller maskinchefs befattning beviljas endast av synnerligen tvingande skäl och även då endast för så kort tid som det är nödvändigt.

Dispens kan beviljas endast för en uppgift med följande högre behörighetsbrev. Om en person saknar behörighetsbrev, kan han eller hon beviljas dispens för en uppgift med lägsta behörighetsbrev, om han eller hon på basis av sin utbildning och erfarenhet uppenbart förmår sköta befattningen.

14 §Avvikelser i fråga om fartområden

Om ett annat fartyg än ett fiskefartyg går i trafik inom ett begränsat område utomlands, kan Trafiksäkerhetsverket på skriftlig ansökan med beaktande av trafikens art i enskilda fall besluta att sådan trafik i fråga om bemanningen och fartygspersonalens behörighet ska jämställas med därmed jämförbar inrikestrafik. Avvikelserna får medges under förutsättning att säkerhetsnivån inte blir lägre.

15 §Behörighetsbrev

De som arbetar ombord på ett fartyg ska ha den behörighet som anges i denna lag och i de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Över påvisad behörighet utfärdas ett behörighetsbrev.

Maskinbefäl ska på motorfartyg ha ett sådant behörighetsbrev som krävs för motorfartyg och på ångfartyg ett sådant behörighetsbrev som krävs för ångfartyg.

Radiooperatörer ska ha en med stöd av lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar (1015/2001) avlagd och giltig behörighetsexamen som berättigar till användning av radiostationen i fråga. Kommunikationsverket utfärdar behörighetsbrev som berättigar till användning av radiostation i enlighet med Internationella teleunionens (ITU) radioreglemente.

Trafiksäkerhetsverket fastställer närmare de områden och förhållanden under vilka det krävs behörighetsbrev som berättigar till användning av radiostation och godkänner de fartygsspecifika behörighetsvillkoren.

Nöjesfartygs befälhavare ska ha ett internationellt behörighetsbrev för förare av fritidsbåt.

Förare av hyresbåt som hyrs ut bemannad ska ha ett förarbrev för hyresbåt. Om föraren av en hyresbåt som hyrs ut bemannad framför hyresbåten i internationell fart, ska han eller hon förutom ett förarbrev för hyresbåt också ha ett internationellt behörighetsbrev för förare av fritidsbåt.

När ett finskt fartyg har bortfraktats åt en utlänning för att användas i trafik mellan Europeiska gemenskapens medlemsstater och de stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet på sådana villkor att den utländska befraktaren kan bestämma om fartygets användning för sjöfart, ska fartygets befälhavare inneha ett behörighetsbrev eller kompetensbevis enligt denna lag och den övriga fartygspersonalen ett sådant behörighetsbrev eller kompetensbevis som deras respektive uppgifter förutsätter.

16 §Ansökan om behörighetsbrev

Behörighetsbrev ska sökas skriftligen hos Trafiksäkerhetsverket. Sökanden ska till stöd för sin ansökan lägga fram de uppgifter och utredningar som behövs för utfärdande av behörighetsbrev.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de omständigheter som ska läggas fram i ansökan om behörighetsbrev.

17 §Utfärdande av behörighetsbrev

Trafiksäkerhetsverket utfärdar behörighetsbreven. För utfärdandet av behörighetsbrev förutsätts det att sökandens ålder, hälsotillstånd, kunskaper, färdigheter, utbildning och erfarenheter uppfyller de behörighetsvillkor som krävs för behörighetsbrevet.

Uppgifter om utfärdade och återkallade behörighetsbrev förs in i sjömansregistret. Närmare bestämmelser om sjömansregistret finns i lagen om registrering av fartygspersonal (1360/2006).

För genomförande av STCW-konventionen, direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk, fiskefartygsdirektivet och Internationella teleunionens (ITU) radioreglemente utfärdas genom förordning av statsrådet närmare bestämmelser om behörighetsbreven och behörighetsvillkoren.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de behövliga nationella behörighetsbreven och behörighetsvillkoren.

Trafiksäkerhetsverket fastställer formulären för behörighetsbreven.

18 §Specialbehörigheter, nödsituations- och sjukvårdsutbildning samt alternativa behörighetsbrev

Av medlemmarna av fartygspersonalen kan utöver det som annars krävs för tjänstgöringen också krävas specialbehörigheter enligt fartygets egenskaper.

De medlemmar av fartygspersonalen som tilldelats uppgifter som ingår i fartygets larmlista ska ha grundläggande nödsituationsutbildning i enlighet med de uppgifter som tilldelats dem och brandutbildning enligt de tilldelade uppgifterna.

De som arbetar ombord på fiskefartyg ska ha säkerhetsutbildning.

För genomförande av STCW-konventionen och direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk utfärdas genom förordning av statsrådet närmare bestämmelser om alternativa behörighetsbrev, specialbehörigheterna för fartygspersonal samt om nödsituations-, brand- och sjukvårdsutbildningen.

19 §Giltighetstid för och förnyande av behörighetsbrev

Behörighetsbreven gäller för viss tid eller tills vidare. För genomförande av STCW-konventionen, direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk och fiskefartygsdirektivet utfärdas genom förordning av statsrådet närmare bestämmelser om behörighetsbrevens giltighetstider. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om giltighetstider för de nationella behörighetsbreven.

När behörighetsbrev eller certifikat över specialbehörighet förnyas ska innehavaren av behörighetsbrevet eller certifikatet över specialbehörighet lägga fram utredning om att han eller hon har bibehållit sin yrkeskompetens. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om förnyande av behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet samt om utredning om bevarad yrkeskompetens.

20 §Återkallande av behörighetsbrev och kompetensbevis

Trafiksäkerhetsverket ska för viss tid eller helt och hållet återkalla ett behörighetsbrev eller kompetensbevis som det har utfärdat, om innehavaren

1)

i väsentlig grad eller upprepade gånger har brutit mot bestämmelserna eller föreskrifterna om sjöfart,

2)

genom sin verksamhet i övrigt har visat allmän likgiltighet för bestämmelserna eller föreskrifterna,

3)

vid skötseln av sina uppgifter har gjort sig skyldig till fylleri i sjötrafik som avses i 23 kap. 5 § i strafflagen (39/1889), eller

4)

inte längre uppfyller villkoren för erhållande av behörighetsbrevet eller kompetensbeviset.

Trafiksäkerhetsverket kan för viss tid eller helt återkalla ett behörighetsbrev eller kompetensbevis som det har utfärdat, om innehavaren på något annat än i 1 mom. 1 punkten avsett sätt bryter mot bestämmelserna eller föreskrifterna om sjöfart eller på något annat sätt genom sin verksamhet äventyrar fartygstrafikens säkerhet.

Gränsbevakningsväsendet, polisen eller tullen kan för högst sex månader frånta innehavaren ett behörighetsbrev eller kompetensbevis som Trafiksäkerhetsverket utfärdat, om det finns sannolika skäl att misstänka att personen vid skötseln av sina uppgifter har gjort sig skyldig till fylleri i sjötrafik som avses i 23 kap. 5 § i strafflagen.

Ett återkallande av behörighetsbrev eller kompetensbevis enligt 1 mom. 1 och 2 punkten och 2 mom. utfärdas för viss tid avvägd enligt hur allvarlig förseelsen är, dock för högst tolv månader, eller helt och hållet. Ett återkallande av behörighetsbrev eller kompetensbevis enligt 1 mom. 3 punkten gäller till dess domstolen med stöd av 20 kap. 10 § i sjölagen (674/1994) har avgjort frågan om förlust av behörighetsbrev.

Trafiksäkerhetsverkets beslut om återkallande av behörighetsbrev eller kompetensbevis träder i kraft omedelbart. Behörighetsbrevet eller kompetensbeviset ska då omedelbart överlåtas till Trafiksäkerhetsverket.

Innan Trafiksäkerhetsverket fattar ett i 1 och 2 mom. avsett beslut, ska det ge den person vars behörighetsbrev eller kompetensbevis det överväger att återkalla tillfälle att bli hörd, om det inte är fråga om ett sådant brådskande fall där hörande i väsentlig grad skulle äventyra sjöfartens säkerhet. Om det är fråga om ett brådskande fall, kan Trafiksäkerhetsverket omedelbart omhänderta behörighetsbrevet eller kompetensbeviset.

21 §Erkännande av behörighetsbrev som utfärdats av en behörig myndighet i en annan stat

Trafiksäkerhetsverket utfärdar på skriftlig ansökan ett sådant i 15 § avsett kompetensbevis som visar att verket erkänner ett behörighetsbrev som utfärdats av en behörig myndighet i en annan stat. Med beviset bekräftas att innehavaren av behörighetsbrevet kan arbeta ombord på ett finskt fartyg som befälhavare, överstyrman, vaktstyrman, maskinchef, första maskinmästare eller vaktmaskinmästare.

Kompetensbevis för befattningen som fartygets befälhavare, överstyrman, maskinchef och första maskinmästare kan dock beviljas endast under förutsättning att personen känner till sjöfartslagstiftningen i Finland till den del den har betydelse för befattningen.

Uppgifter om utfärdade och återkallade kompetensbevis förs in i sjömansregistret. Närmare bestämmelser om sjömansregistret finns i lagen om registrering av fartygspersonal.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser för genomförande av direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk, om erkännande av behörighetsbevis som utfärdats av en behörig myndighet i en annan stat och om återkallande av erkännandet.

22 §Förvaring och uppvisande av certifikat och handlingar

Bemanningscertifikatet ska finnas i original ombord på fartyget och som kopia hos rederiet.

Ett behörighetsbrev och ett kompetensbevis ska förvaras i original ombord på det fartyg där innehavaren av dokument arbetar. Innehavaren ska visa upp behörighetsbrevet och kompetensbeviset om en behörig myndighet kräver det.

23 §Arrangemang i fråga om vakthållning och de principer som ska iakttas vid vakthållning

Redaren, fartygets befälhavare, maskinchefen och hela vaktpersonalen ska se till att betryggande och i förhållande till rådande omständigheter och den planerade rutten för fartyget tillräcklig vakt hålls på fartyget.

Vaktarrangemangen ombord på ett fartyg ska ordnas så att trötthet inte nedsätter vaktpersonalens prestationsförmåga. Fartygspersonalens uppgifter ska ordnas så att den som är vakt när resan inleds liksom också de som sköter följande vakter är tillräckligt utvilade när de inleder sitt vaktpass och också i övrigt är i ett sådant skick som förutsätts för uppdraget.

För genomförande av STCW-konventionen meddelar Trafiksäkerhetsverket närmare föreskrifter om vakthållning och ruttplanering. Trafiksäkerhetsverket meddelar också närmare föreskrifter om vakthållning och ruttplanering som gäller andra fartyg än sådana som omfattas av tillämpningsområdet för STCW-konventionen.

24 §Befälhavarens minimiålder

Den som är befälhavare på ett passagerarfartyg eller lastfartyg i internationell fart ska ha fyllt 20 år. Befälhavaren på ett passagerarfartyg eller lastfartyg i inrikes fart ska ha fyllt 18 år.

25 §Fartygets arbetsspråk

I skeppsdagboken ska antecknas vilket arbetsspråk som används ombord på fartyget. Varje medlem av fartygspersonalen ska tillräckligt bra förstå det arbetsspråk som används på fartyget och på vilket föreskrifter och anvisningar om säkerheten meddelas. Säkerhetsanvisningarna ska vara på fartygets arbetsspråk.

När bemanningen för ett passagerarfartyg, ro-ro-passagerarfartyg och tankfartyg fastställs ska fartygets arbetsspråk antecknas i bemanningscertifikatet.

Det ska finnas beredskap att på fartygets kommandobrygga använda engelska så som anges i kapitel V om säker navigering i bilagan till SOLAS-konventionen.

Redaren och fartygets befälhavare ansvarar för att bestämmelserna om fartygets arbetsspråk iakttas.

26 §Kommunikationsfärdigheter och klädsel för fartygspersonal med säkerhetsrelaterade sysslor ombord på passagerarfartyg och förmedling av instruktioner i nödsituationer

De medlemmar av fartygspersonalen som getts i uppdrag att bistå passagerare i nödsituationer ska ha tillräckliga språkkunskaper så att det i trafiken mellan Finland och utlandet kan ges instruktioner i nödsituationer och så att passagerarna kan informeras på finska, svenska och engelska samt i mån av möjlighet på det lands språk till vilket fartyget färdas samt vid behov med uppsatta anslag och handsignaler.

För genomförande av direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk kan Trafiksäkerhetsverket meddela närmare allmänna föreskrifter eller ruttspecifika föreskrifter om de instruktioner i nödsituationer och språkkunskaper som avses i 1 mom.

De som tilldelats säkerhetsuppgifter på passagerarfartyg ska under arbetstid använda sådan klädsel att passagerarna lätt kan identifiera dem som medlemmar av fartygspersonalen.

Ett passagerarfartygs befälhavare ansvarar för att de medlemmar av fartygspersonalen som utför säkerhetsrelaterade uppgifter på passagerarfartyget har tillräckliga språkkunskaper och rätt klädsel.

3 kap.Bestämmelser om genomförande av ISM-förordningen

27 §Tillsyn över företagen

I enlighet med ISM-förordningen ska Trafiksäkerhetsverket övervaka att finska företag som har fartyg i trafik som omfattas av tillämpningsområdet för ISM-förordningen följer bestämmelserna i ISM-förordningen.

28 §Certifiering och återkallande av certifiering

I enlighet med ISM-förordningen ska Trafiksäkerhetsverket för ett företag som har ett finskt fartyg i trafik som omfattas av förordningen utfärda ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation för fartyget i fråga eller ett interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation samt för ett finskt fartyg som omfattas av förordningen ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation eller ett interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation.

Trafiksäkerhetsverket ska i enlighet med ISM-förordningen återkalla de handlingar som avses i 1 mom.

Trafiksäkerhetsverket kan begära att en annan myndighet i en fördragsslutande stat som omfattas av ISM-koden ska utfärda de dokument och certifikat som avses i 1 mom. På begäran av en annan fördragsslutande stat kan Trafiksäkerhetsverket på motsvarande sätt utfärda handlingarna och certifikaten.

29 §Certifieringarnas giltighet

Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation och certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation gäller i högst fem år.

Ett interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation gäller i tolv månader och ett interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation i högst sex månader.

För giltigheten för dokumenten och certifikaten enligt 1 och 2 mom. förutsätts det att företagen och fartygen blir föremål för verifieringar som utförs enligt ISM-förordningen.

30 §Utförande av verifieringar

Trafiksäkerhetsverket eller en av Trafiksäkerhetsverket bemyndigad erkänd organisation utför de verifieringar av dokumenten, certifikaten och verksamheten som avses i ISM-förordningen.

31 §Avvikelser

Trafiksäkerhetsverket får medge avvikelser enligt artikel 7 i ISM-förordningen.

Om en avvikelse som avses i 1 mom. medges, ska Trafiksäkerhetsverket meddela föreskrifter för att säkerställa att målen med ISM-koden uppnås på sådant sätt att motsvarande säkerhetsnivå bevaras.

4 kap.Särskilda bestämmelser

32 §Tillsyn

Trafiksäkerhetsverket utöver tillsyn över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Polisen, tullverket, arbetarskyddsförvaltningen och Trafikverket ska ge Trafiksäkerhetsverket handräckning för fullgörande av de uppgifter som anges i denna lag. Bestämmelser om handräckning av Gränsbevakningsväsendet finns i gränsbevakningslagen (578/2005).

33 §Föreskrifter om gränserna för fartområden för inrikes fart

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om gränserna för de fartområden för inrikes fart som anges i 2 § 25 punkten.

34 §Ersättning för kostnaderna till Trafiksäkerhetsverket

Bestämmelserna om de avgifter som enligt denna lag ska tas ut för Trafiksäkerhetsverkets prestationer finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Närmare bestämmelser om avgifterna utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

5 kap.Straff

35 §Äventyrande av trafiksäkerheten

Bestämmelser om straff för äventyrande av trafiksäkerheten och grovt äventyrande av trafiksäkerheten finns i 23 kap. 1 och 2 § i strafflagen.

36 §Fylleri i sjötrafik, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet

Bestämmelser om straff för fylleri i sjötrafik, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet finns i 23 kap. 5, 8 och 10 § i strafflagen.

37 §Underlåtenhet att se till att fartyget är sjövärdigt

Bestämmelser om straff för underlåtenhet att se till att fartyget är sjövärdigt finns i 20 kap. 1 § i sjölagen.

38 §Försummelse av förpliktelserna beträffande skeppshandlingar

Bestämmelser om straff för försummelse av förpliktelserna beträffande skeppshandlingarna finns i 20 kap. 3 § i sjölagen.

39 §Sjöfartsförseelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1)

försummar skyldigheten enligt 6 § 2 mom. att ansöka om fastställelse av bemanningen,

2)

försummar skyldigheten enligt 9 § 1 och 2 mom. att se till att fartyget har ett tillbörligt bemanningscertifikat och att fartyget är bemannat enligt det gällande bemanningscertifikatet och på ett med hänsyn till rådande förhållanden betryggande sätt,

3)

försummar skyldigheten enligt 11 § 1 mom. att underrätta,

4)

bryter mot bestämmelserna om behörighetsvillkor i 15 §,

5)

bryter mot skyldigheten enligt 22 § att bevara och förete bemanningscertifikat, behörighetsbrev och kompetensbevis,

6)

bryter mot skyldigheten enligt 23 § att se till att betryggande vakt hålls på fartyget,

7)

bryter mot bestämmelserna om befälhavarens minimiålderskrav i 24 §,

8)

bryter mot bestämmelserna om fartygets arbetsspråk i 25 §,

9)

bryter mot bestämmelsen om språkkunskaper i 26 § 1 mom. eller försummar skyldigheten enligt 26 § 3 mom. i fråga om klädsel, eller

10)

bryter mot skyldigheten enligt artikel 5 i ISM-förordningen att följa bestämmelserna i del A i ISM-koden om säkerhetsorganisationssystem för fartyg, program för säkerhet och miljöskydd, företagets ansvar, utsedda personers ansvar, befälhavarens ansvar, beredskap för nödsituationer, anmälningsskyldighet, underhåll, handlingar, verifieringar och certifikat,

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för sjöfartsförseelse dömas till böter.

40 §Åtgärdseftergift

Om en sjöfartsförseelse är ringa eller de administrativa påföljder som gärningen medför för gärningsmannen kan anses vara tillräckliga med hänsyn till hur allvarlig gärningen är, behöver åtal för förseelsen inte väckas eller straff inte dömas ut.

Om en förseelse uppenbart är sådan som anges i 1 mom. kan Trafiksäkerhetsverket utan att vidta andra åtgärder ge den skyldige en anmärkning.

6 kap.Ändringssökande och verkställighet

41 §Rättelseyrkande och ändringssökande

Rättelse i ett beslut som Trafiksäkerhetsverket har meddelat med stöd av denna lag får sökas skriftligt inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär. Rättelseyrkandet ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket, som ska behandla det i brådskande ordning.

I ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ändring i en avgift som Trafiksäkerhetsverket fastställt enligt denna lag får sökas så som föreskrivs i 11 b § i lagen om grunderna för avgifter till staten.

42 §Verkställighet

Framställande av rättelseyrkande eller anförande av besvär utgör inte hinder för verkställande av beslut som meddelats med stöd av denna lag, om inte den myndighet som behandlar rättelseyrkandet eller besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

43 §Behörig domstol

I andra än i 41 § avsedda mål som ska handläggas enligt denna lag bestäms den behöriga domstolen enligt 21 kap. i sjölagen.

7 kap.Ikraftträdande

44 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Lagens 7 § 2 och 4 mom. träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms särskilt genom förordning av statsrådet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

45 §Övergångsbestämmelse

Hyresbåtar som genomgått första besiktning före den 1 januari 2006 får vara hyresbåtar på de villkor som anges i denna lag, trots att de inte uppfyller kraven i lagen om säkerhet och utsläppskrav i fråga om vissa fritidsbåtar.

RP 250/2009

KoUB 26/2009

RSv 228/2009

Helsingfors den 29 december 2009

Republikens President TARJA HALONENTrafikminister Anu Vehviläinen

Till början av sidan