Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1108/2009

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om Brottspåföljdsmyndigheten

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 160/2009 (Publicerad 22.12.2009)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 27 november 2009 om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009):

1 §Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs om Brottspåföljdsmyndighetens uppgifter och organisation samt om handläggning och avgörande av ärenden vid Brottspåföljdsmyndigheten.

2 §Organisation

Till Brottspåföljdsmyndigheten hör en centralförvaltningsenhet, tre brottspåföljdsregioner och en hälsovårdsenhet.

Centralförvaltningsenheten har enheter så som det föreskrivs i myndighetens arbetsordning. Centralförvaltningsenheten är verksam i Helsingfors.

Inom en brottspåföljdsregion finns ett bedömningscentrum, enheter för samhällspåföljder och fängelser samt vid behov andra enheter som svarar för straffverkställighet och verkställighet av häktning.

Vid hälsovårdsenheten finns sjukhus och polikliniker som kan ha verksamhetsställen vid olika enheter inom en brottspåföljdsregion samt vid behov övriga verksamhetsenheter. Den huvudsakliga verksamhetsorten för hälsovårdsenheten är Tavastehus.

3 §Brottspåföljdsregioner

Brottspåföljdsregionerna är

1)

Södra Finlands brottspåföljdsregion med landskapen Nyland och Östra Nyland som verksamhetsområde och med Helsingfors som huvudsaklig verksamhetsort,

2)

Västra Finlands brottspåföljdsregion med landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Södra Österbotten, Österbotten, Birkaland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland samt Åland som verksamhetsområde och med Tammerfors som huvudsaklig verksamhetsort,

3)

Östra och Norra Finlands brottspåföljdsregion med landskapen Mellersta Finland, Södra Savolax, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Karelen, Norra Savolax, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland som verksamhetsområde och med Kuopio som huvudsaklig verksamhetsort.

4 §Inrättande och nedläggning av enheter

Beslut om att inrätta och lägga ned ett fängelse fattas av justitieministeriet. Generaldirektören beslutar om inrättande och nedläggning av ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder, ett sjukhus och en poliklinik inom hälsovårdsenheten. Regiondirektören beslutar om inrättande och nedläggning av en annan enhet inom en brottspåföljdsregion och ledande överläkaren beslutar om inrättande och nedläggning av andra verksamhetsenheter inom hälsovårdsenheten.

5 §Ledning

Myndigheten leds av en generaldirektör.

En brottspåföljdsregion leds av en regiondirektör. Ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse leds av en direktör.

Hälsovårdsenheten leds av en ledande överläkare. Ett sjukhus och en poliklinik leds av en överläkare.

6 §Avgörande av ärenden

Bestämmelser om generaldirektörens, regiondirektörens och enhetschefens beslutanderätt finns i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009).

Generaldirektören kan i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en annan tjänsteman vid myndigheten. Regiondirektören, en direktör, ledande överläkaren och en överläkare som leder ett sjukhus eller en poliklinik kan förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en tjänsteman som är underställd honom eller henne.

7 §Centrum för brottspåföljder

För ordnande av samarbete kan det av enheter för samhällspåföljder, fängelser och andra enheter inom en brottspåföljdsregion bildas ett eller flera centrum för brottspåföljder. Generaldirektören för myndigheten beslutar om bildande av ett centrum för brottspåföljder.

Direktör för centrumet är den direktör för en enhet för samhällspåföljder eller ett fängelse som utsetts till uppdraget. Direktören avgör ärenden som enligt arbetsordningen ankommer på honom eller henne.

8 §Avgörande av ärenden på föredragning

De ärenden som ska beslutas vid myndigheten avgörs på föredragning, om inte något annat bestäms i arbetsordningen.

9 §Företrädande hos myndigheter

Generaldirektören eller en av honom eller henne befullmäktigad tjänsteman företräder myndigheten hos domstolar och andra myndigheter. I ärenden som gäller en brottspåföljdsregion företräds myndigheten dock av regiondirektören eller en av direktören befullmäktigad tjänsteman och i ärenden som gäller ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder eller ett fängelse av direktören för enheten. Ledande överläkaren eller en av honom eller henne befullmäktigad tjänsteman företräder hälsovårdsenheten samt överläkaren eller en av honom eller henne befullmäktigad tjänsteman sjukhuset och polikliniken hos domstolar och andra myndigheter.

10 §Personal

Vid centralförvaltningsenheten finns utöver en generaldirektörstjänst tjänster samt personal i arbetsavtalsförhållande för ledningen, styrningen och utvecklandet av myndigheten och för centralförvaltningen i övrigt. Generaldirektören beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av tjänster vid centralförvaltningsenheten.

Inom en brottspåföljdsregion finns en regiondirektörstjänst och tjänster som direktör för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse samt andra tjänster och personal i arbetsavtalsförhållande. Generaldirektören beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av regiondirektörstjänst samt tjänster som direktör för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse. Regiondirektören beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av övriga tjänster.

Vid hälsovårdsenheten finns det en tjänst som ledande överläkare och tjänster som överläkare samt andra tjänster och personal i arbetsavtalsförhållande. Generaldirektören beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av tjänsten som ledande överläkare. Ledande överläkaren beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av övriga tjänster.

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som bestämts i arbetsordningen beslutar om överföring och ändring av tjänster mellan brottspåföljdsregioner och mellan hälsovårdsenheten och brottspåföljdsregionerna.

11 §Tjänstemän som utövar beslutanderätt enligt 1 kap. 8 § i fängelselagen

Tjänstemän som avses i 1 kap. 8 § 1 mom. 4–8 punkten i fängelselagen (767/2005) är

1)

verkställighetschefen i egenskap av verkställighetsansvarig,

2)

biträdande direktören i egenskap av sysselsättningsansvarig eller den tjänsteman som enligt arbetsordningen är vikarie för direktören,

3)

biträdande direktören i egenskap av säkerhetsansvarig eller den tjänsteman som enligt arbetsordningen är vikarie för direktören,

4)

brottspåföljdschefen i egenskap av tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning,

5)

specialhandledare, handledare, brottspåföljdsanställd, arbetsledare och väktare i egenskap av tjänstemän i styrnings- och övervakningsuppgifter.

12 §Beslutanderätt i verkställigheten av samhällspåföljder

Den beslutanderätt som myndigheten har i verkställigheten av samhällspåföljder utövas av de tjänstemän som anges i arbetsordningen.

13 §Särskilda behörighetsvillkor för tjänstemännen

Om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag är behörighetsvillkoren för

1)

generaldirektören högre högskoleexamen och förtrogenhet med det straffrättsliga påföljdssystemet samt i praktiken visad ledarförmåga och ledningserfarenhet,

2)

en direktör vid centralförvaltningsenheten och en enhetschef högre högskoleexamen samt i praktiken visad ledarförmåga och ledningserfarenhet,

3)

en regiondirektör samt en direktör för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse högre högskoleexamen samt i praktiken visad ledarförmåga och ledningserfarenhet,

4)

en biträdande direktör högskoleexamen,

5)

en studiehandledare högre högskoleexamen,

6)

en brottspåföljdschef, en specialhandledare och en brottspåföljdsanställd högskoleexamen,

7)

en väktare yrkesexamen för fångvårdsbranschen eller lämplig högskoleexamen.

Avvikelser från behörighetsvillkoren för väktare enligt 1 mom. 7 punkten kan i fråga om tidsbestämda, sammanlagt högst två år långa tjänsteförhållanden göras för att säkerställa systemet med arbetspraktik, trygga tillgången på säsongarbetskraft eller av någon annan motsvarande orsak. Av en väktare krävs också i dessa fall att han eller hon har sådan skicklighet och förmåga som förutsätts för att uppgiften ska kunna skötas med framgång. I den tid om två år som nämns ovan beaktas inte inlärning i arbetet och arbetspraktik i anslutning till en examen inom brottspåföljdsområdet som avläggs inom ramen för ett tjänsteförhållande för viss tid som väktare.

14 §Särskilda behörighetsvillkor för tjänstemännen vid hälsovårdsenheten

Behörighetsvillkor för tjänster vid hälsovårdsenheten är rätt att tjänstgöra som legitimerad yrkesutbildad person eller yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning enligt 2 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994).

Dessutom krävs av

1)

ledande överläkaren specialistläkarexamen och administrativ erfarenhet samt i praktiken visad ledarförmåga och ledningserfarenhet,

2)

den överläkare som leder ett sjukhus och den överläkare som leder en poliklinik lämplig specialistläkarexamen och administrativ erfarenhet samt i praktiken visad ledarförmåga,

3)

en överläkare och en avdelningsöverläkare lämplig specialistläkarexamen eller rätt att utöva läkaryrket och tillräcklig erfarenhet av kliniskt läkararbete,

4)

en övertandläkare specialisttandläkarexamen samt administrativ erfarenhet och i praktiken visad ledarförmåga,

5)

en hälsovårdsinspektör högre högskoleexamen och yrkesexamen inom hälsovård,

6)

en överskötare magisterexamen i hälsovetenskaper eller kandidatexamen i hälsovård samt sjukskötarexamen,

7)

en avdelningsskötare magisterexamen i hälsovetenskaper eller kandidatexamen i hälsovård och sjukskötarexamen eller specialexamen för sjukskötare eller sjukskötarexamen och tillräcklig utbildning inom administration och arbetsledning.

15 §Behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper

Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper för tjänster som kräver högskoleexamen finns i 6 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003).

Behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper är för

1)

planeringschefer, överinspektörer, specialsakkunniga och specialplanerare goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska,

2)

informatörer och redaktörer utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska,

3)

tjänstemän som enligt lag, förordning eller arbetsordningen har till uppgift att föredra eller fatta beslut som gäller individens rättigheter eller skyldigheter eller som har rätt att på grundval av självständig prövning använda maktmedel goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska.

För tjänstemän som arbetar i en tvåspråkig enhet inom myndigheten är behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska.

16 §Utnämningsbehörighet

Statsrådet utnämner generaldirektören.

Generaldirektören utnämner regiondirektören, ledande överläkaren och tjänstemännen vid centralförvaltningsenheten samt anställer personal i arbetsavtalsförhållande vid centralförvaltningsenheten. Generaldirektören kan delegera behörigheten att utnämna tjänstemännen och att anställa personal i arbetsavtalsförhållande vid centralförvaltningsenheten till en tjänsteman som är hans eller hennes vikarie.

Regiondirektören och direktören för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse utnämner de tjänstemän och anställer den personal i arbetsavtalsförhållande som är underställd honom eller henne.

Ledande överläkaren utnämner de tjänstemän och anställer den personal i arbetsavtalsförhållande som är underställd honom eller henne och utnämner överläkaren som leder ett sjukhus eller en poliklinik. Den överläkare som leder ett sjukhus eller en poliklinik utnämner de tjänstemän och anställer den personal i arbetsavtalsförhållande som är underställd honom eller henne.

17 §Utnämnande till ett tjänsteförhållande för viss tid

Om utnämnande till ett tjänsteförhållande för viss tid på högst ett år beslutar den myndighet som är behörig att bevilja tjänstledighet och om utnämnande till ett tjänsteförhållande för viss tid på över ett år den myndighet som är behörig att utnämna tjänstemannen till tjänsten i fråga.

18 §Utnämning av en pastor

Bestämmelser om utnämning av en pastor som hör till den evangelisk-lutherska kyrkan till tjänster vid myndigheten finns i kyrkolagen (1054/1993). Då myndighetens gemensamma pastorstjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid tillsätts ger regiondirektören för den behöriga brottspåföljdsregionen ett utlåtande om sökandena till den utnämnande myndigheten.

Centralförvaltningsenheten beslutar om tillsättandet av myndighetens gemensamma pastorstjänst som är en pastorstjänst inom den ortodoxa kyrkan. Pastorn utses av biskopen i stiftet sedan biskopen inhämtat utlåtande om sökandena av regiondirektören för den behöriga brottspåföljdsregionen. En pastor inom den ortodoxa kyrkan utnämns för viss tid av biskopen inom stiftet i fråga.

Vid inrättande, överföring, indragning eller ändring av en pastorstjänst ska regiondirektören inhämta det behöriga domkapitlets utlåtande.

19 §Beviljande av tjänstledighet

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som anges i arbetsordningen beviljar andra tjänstemän vid centralförvaltningsenheten än generaldirektören tjänstledighet.

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som anges i arbetsordningen beviljar regiondirektören tjänstledighet. Regiondirektören eller någon annan tjänsteman som anges i arbetsordningen beviljar tjänstemän och direktörer som är direkt underställda regiondirektören tjänstledighet. Direktören för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse eller någon annan tjänsteman som anges i arbetsordningen beviljar tjänstemän som är underställda direktören tjänstledighet.

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som anges i arbetsordningen beviljar ledande överläkaren tjänstledighet. Ledande överläkaren eller någon annan tjänsteman som anges i arbetsordningen beviljar den överläkare som leder ett sjukhus eller en poliklinik tjänstledighet. Den överläkare som leder ett sjukhus eller en poliklinik eller någon annan tjänsteman som anges i arbetsordningen beviljar tjänstemän som är underställda den överläkare som leder ett sjukhus eller en poliklinik tjänstledighet.

20 §Särskilda bestämmelser om tillsättande av tjänster

När tjänster vid myndigheten tillsätts, ska särskild hänsyn tas till sökandens personliga lämplighet för uppgifter på brottspåföljdsområdet. Bestämmelser om den säkerhetsutredning som ska göras i fråga om den som söker till en tjänst eller ett uppdrag eller antas för utbildning finns i lagen om säkerhetsutredningar (177/2002).

Ett utlåtande av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan inhämtas om en sökande som är yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården.

När tjänster tillsätts ska uppmärksamhet fästas vid att tjänsteuppdrag som kräver användning av finska respektive svenska kan fördelas så att uppdragen utförs av dem som behärskar språket i fråga.

21 §Skötseln av uppgifter vid andra verksamhetsenheter

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som anges i arbetsordningen kan bestämma att en brottspåföljdsregion också ska sköta uppgifter som hör till andra brottspåföljdsregioner eller hälsovårdsenheten.

Regiondirektören eller ledande överläkaren vid hälsovårdsenheten kan bestämma att en tjänsteman som är underställd honom eller henne ska sköta sådana uppgifter som ankommer på en annan brottspåföljdsregion eller hälsovårdsenheten. Tjänstemannen i fråga och verksamhetsenheterna ska sinsemellan avtala om den uppgiftshelhet som sköts på detta sätt.

22 §Identitetskort

Den som hör till myndighetens personal ska ha ett identitetskort utfärdat av myndigheten. Närmare föreskrifter om identitetskortet och dess användning meddelas av centralförvaltningsenheten.

23 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

24 §Övergångsbestämmelser som gäller behörighetsvillkor

Den som när denna förordning träder i kraft har utnämnts till en tjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid som biträdande direktör, ledande socialarbetare, socialarbetare, kriminalvårdsarbetare, specialhandledare, ansvarig handledare eller handledare vid Kriminalvårdsväsendet eller som biträdande direktör eller specialhandledare vid Fångvårdsväsendet bevarar sin behörighet för motsvarande uppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. Den som när denna förordning träder i kraft har utnämnts till en tjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid som fångvårdschef eller innan denna förordning träder i kraft har avlagt fångvårdsexamen eller motsvarande tidigare examen är behörig för en tjänst som brottspåföljdschef.

Den som när denna förordning träder i kraft har utnämnts till en tjänst vid Brottspåföljdsverket, Kriminalvårdsväsendet eller Fångvårdsväsendet bevarar sin behörighet beträffande språkkunskaper till en sådan tjänst med motsvarande uppgifter som han eller hon är behörig för beträffande språkkunskaper när denna förordning träder i kraft.

Helsingfors den 17 december 2009

Justitieminister Tuija BraxRegeringssekreterare Anne Hartoneva

Till början av sidan