852/2008

Ett kreditinstituts filial i Finland kan höra till den insättningsgarantifond som avses i 95 § i kreditinstitutslagen för att komplettera sin hemstats skydd i fråga om insättarnas tillgodohavanden, om filialen tar emot inlåning från allmänheten och skyddet i dess hemstat inte kan anses vara lika täckande som insättningsgarantifondens skydd enligt ovan nämnda lag. Det sammanlagda beloppet av skyddet i det utländska kreditinstitutets hemstat och insättningsgarantifondens skydd kan dock vara högst 50 000 euro. Utan hinder av vad som i detta moment föreskrivs om ersättningens maximibelopp ska medel som avses i 105 § 3 mom. i kreditinstitutslagen ersättas till sitt fulla belopp.

Tillgångarna i insättningsgarantifonden kan, i fråga om ett utländskt kreditinstitut som avses i 9 § och som försatts i likvidation eller konkurs, användas endast för betalning av sådana i 105 och 106 § i kreditinstitutslagen avsedda fordringar tillhörande insättarna som finns på konton som bjuds ut till allmänheten av en filial i Finland som är medlem av insättningsgarantifonden, förutsatt att de inte kan betalas med tillgångarna i ett kreditinstitut som befinner sig i likvidation eller med konkursboets medel, dock per insättare högst den andel av fordringarna som inte överstiger 50 000 euro. Fordringarna kan betalas redan under konkursen eller likvidationen. Utan hinder av vad som ovan i detta moment föreskrivs om ersättningens maximibelopp ska de medel som avses i 105 § 3 mom. i kreditinstitutslagen ersättas till sitt fulla belopp. Fordringarna betalas till insättarna i euro.