261/2008

I denna lag föreskrivs om den rätt till pension som arbetstagare i anställning hos evangelisk-lutherska kyrkan, en församling inom den eller en kyrklig samfällighet har samt om den rätt till familjepension som arbetstagarnas förmånstagare har.

I denna lag avses med

De inkomstgränser och belopp som anges i denna lag samt vid beräkning av pension inkomsten för varje år justeras med en koefficient som anges i 96, 97 och 100 § i lagen om pension för arbetstagare ( lönekoefficient ). Inkomstgränserna och beloppen motsvarar värdet ett (1,000) för lönekoefficienten år 2004.

Denna lag tillämpas på personer som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till evangelisk-lutherska kyrkan, en församling inom den eller en kyrklig samfällighet.

Föreningar, andra sammanslutningar, stiftelser eller anstalter kan med Kyrkans centralfond överenskomma om att denna lag ska tillämpas i fråga om en sådan präst eller lektor som är anställd hos dem och som domkapitlet har berättigat att vara verksam såsom präst eller lektor i anställning hos dem, eller i fråga om en sådan diakonissa som handhar en läraruppgift som huvudsyssla i en diakonissanstalt. Om inte annat följer av EG:s förordning om social trygghet eller överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland, kan likaså med Kyrkans centralfond överenskommas om de villkor på vilka denna lag ska tillämpas i fråga om en person som är anställd hos en mellankyrklig eller motsvarande organisation eller hos någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller dess församling i arbete bland finländska utvandrare eller som är eller under en tid av minst åtta år varit i missionsarbete utomlands.

Pensionsskyddet omfattar också sådana personer som utan att vara verksamma som företagare har ingått ett uppdrags- eller konsultavtal med en arbetsgivare som avses i 1 mom. eller avtalat om andra motsvarande arrangemang och vars verksamhet inte bedrivs i ett bolags eller någon annan sammanslutnings namn. Pensionsskyddet omfattar också förtroendevalda hos en sådan arbetsgivare som avses i 1 mom.

Denna lag gäller inte en anställning före den kalendermånad som följer efter den under vilken arbetstagaren fyller 18 år eller en anställning efter den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 68 år, och inte heller arbetstagare vars på anställning grundade pensionsskydd regleras särskilt.

Uppstår det oklarhet om huruvida denna lag ska tillämpas på en arbetstagare, avgörs saken av Kyrkans centralfond på ansökan av arbetsgivaren eller arbetstagaren. Kyrkans centralfond avgör saken också när det kan misstänkas vara fråga om kringgående av att pensionsskydd uppstår eller av skyldigheten att betala pensionsavgifter.

Pensionsskyddet sköts av Kyrkans centralfond i dennes egenskap av pensionsanstalt. Kyrkostyrelsen kan dock såsom styrelse för Kyrkans centralfond avtala med Statskontoret, den kommunala pensionsanstalten eller med Pensionsskyddscentralen om att dessa mot ersättning åtar sig att verkställa det i denna lag avsedda pensionsskyddet eller därtill anslutna uppgifter.

Kyrkostyrelsen kan också med Statskontoret, den kommunala pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen samt andra pensions- och försäkringsanstalter avtala om samarbete och om ersättning för de kostnader samarbetet orsakar.

Vid Kyrkans centralfond finns en delegation för ärenden som gäller arbetsoförmåga och rehabilitering, vars medlemmar utses av kyrkostyrelsen. Delegationen har till uppgift att styra och följa praxis vid bedömning av arbetsförmåga och i rehabiliteringsfrågor. Närmare föreskrifter om delegationen meddelas i en instruktion som fastställs av kyrkostyrelsen.

En arbetstagare har rätt till ålderspension, invalidpension, arbetslöshetspension och deltidspension samt rehabiliteringsförmåner enligt samma bestämmelser som en arbetstagare som är anställd hos staten, om inte något annat följer av denna lag.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på familjepension som betalas ut efter arbetstagarens död.

Vid beräkningen av den pensionsgrundande arbetsinkomsten anses sammanträdesarvoden inte utgöra arbetsinkomst. Naturaförmåner beaktas enligt det värde som bestämts i arbetstagarens förskottsinnehållning, men högst enligt de grunder Skattestyrelsen fastställt. Av en bostads areal beaktas högst 150 kvadratmeter.

En förtroendevald tjänar in pension för varje kalenderår för de ersättningar för inkomstbortfall och separata arvoden för viss tid som en sådan arbetsgivare som avses i 3 § 1 mom. betalat ut under respektive kalenderår.

Om en arbetstagare har rätt att få på lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) grundad dagpenning eller olycksfallspension, på lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) grundad livränta eller på trafikförsäkringslagen (279/1959) grundad fortlöpande ersättning för egen skada, eller ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991) eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), kan pension enligt denna lag betalas till fullt belopp till dess beloppet av dagpenningen, olycksfallspensionen, livräntan, ersättningen eller ersättningen för inkomstbortfall är slutligt avgjort. Arbetstagarens rätt till nämnda förmåner övergår på Kyrkans centralfond till den del centralfonden har betalat pension för samma tid.

Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt på familjepension enligt lagen om olycksfallsförsäkring, på försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst och på fortlöpande ersättning med stöd av trafikförsäkringslagen, om en sådan pension eller ersättning betalas till en förmånstagare efter en arbetstagares död och Kyrkans centralfond till fullt belopp har betalat ut den familjepension som den beviljat.

En pensionssökande och en förmånstagare är skyldig att lämna Kyrkans centralfond de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen och avgörandet av ett pensionsärende.

Den som får invalidpension är skyldig att underrätta Kyrkans centralfond om att han eller hon återfått arbetsförmågan, om att han eller hon börjar förvärvsarbeta och om att rehabiliteringen avbrutits.

Den som får arbetslöshetspension är skyldig att underrätta Kyrkans centralfond om

Den som får deltidspension är skyldig att underrätta Kyrkans centralfond om

Den som får efterlevandepension är skyldig att underrätta Kyrkans centralfond om att han eller hon har ingått äktenskap. Om ett barn som får barnpension adopteras till någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta Kyrkans centralfond om adoptionen.

Utöver vad som föreskrivs ovan om pensionstagarens underrättelseskyldighet kan Kyrkans centralfond kräva en utredning av pensionstagaren om omständigheter som påverkar pensionsbeloppet och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att förändringar har skett i dessa omständigheter.

Pension ska sökas hos Kyrkans centralfond på en för ändamålet fastställd blankett. Till ansökan ska fogas den utredning som behövs för att pensionsärendet ska kunna avgöras.

I fråga om de blanketter och intyg som behövs för ansökan om pension gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om dem med stöd av lagen om statens pensioner (1295/2006).

Den som ansöker om invalidpension ska tillställa Kyrkans centralfond ett läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd. Utlåtandet ska innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Kyrkans centralfond kan dock också godkänna ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Om sökanden vårdas på sjukhus eller särskilda skäl annars föreligger, kan Kyrkans centralfond inhämta läkarutlåtande också på egen bekostnad.

Den som ansöker om invalidpension är, om Kyrkans centralfond så bestämmer, skyldig att för utredning av hur mycket arbetsförmågan är nedsatt låta sig undersökas hos en av Kyrkans centralfond namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av Kyrkans centralfond. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av sådan utredning som Kyrkans centralfond har tillgång till.

Kyrkans centralfond ska ersätta kostnaderna för den undersökning som avses i 2 mom., till vilka även räknas skäliga resekostnader och ett skäligt dagtraktamente för en resa som enligt vad som bestämts har gjorts till en annan ort.

Om en arbetstagare på grund av ålder, handikapp, sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om pension eller i övrigt sköta sina pensionsärenden och arbetstagaren saknar en intressebevakare, kan en av Kyrkans centralfond godkänd nära anhörig till arbetstagaren eller någon annan som huvudsakligen har skött om arbetstagaren, på arbetstagarens vägnar ansöka om pension och även i övrigt föra arbetstagarens talan i ärenden som gäller pension.

En pensionsansökan anses vara gjord den dag den inkommit till Kyrkans centralfond, en pensionsanstalt som avses i en arbetspensionslag, Pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen har bemyndigat för ändamålet.

En eller flera legitimerade läkare ska delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering och andra ärenden som inbegriper medicinska frågor. En läkare vid Kyrkans centralfond kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden.

Kyrkans centralfond kan meddela förhandsbeslut om

Förhandsbeslutet ska tillämpas när pensionsbeslut meddelas den person som förhandsbeslutet gäller, förutsatt att pensionen beviljas med stöd av de bestämmelser som förhandsbeslutet grundar sig på. Avvikelse från förhandsbeslutet kan dock ske till sökandens förmån.

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller hon uppfyller villkoren för delinvalidpension. Förhandsbeslutet ges av Kyrkans centralfond, när den skulle ha varit behörig att avgöra en pensionsansökan om arbetstagaren hade ansökt om pension i stället för om förhandsbeslut.

Ett bifallande förhandsbeslut är bindande för Kyrkans centralfond, om en på beslutet grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetstagaren och arbetsgivaren avtalad längre tid från det att förhandsbeslutet vann laga kraft.

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår huruvida han eller hon uppfyller villkoren för arbetspensionsrehabilitering. Ett bifallande förhandsbeslut är bindande för Kyrkans centralfond, om arbetstagaren lämnar in en rehabiliteringsplan till Kyrkans centralfond inom nio månader från det att förhandsbeslutet har vunnit laga kraft.

Om en arbetstagare har omfattats av pensionsskydd såväl enligt denna lag som enligt en annan pensionslag för den offentliga sektorn eller en pensionslag för den privata sektorn och om hans eller hennes anställning vid pensionsfallet eller sista anställning före pensionsfallet var en sådan som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten, ska Kyrkans centralfond i egenskap av sista pensionsanstalt

Om det för arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet eller senast därförinnan hade ordnats pensionsskydd i en annan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn eller i en pensionsanstalt inom den privata sektorn, ska denna pensionsanstalt i egenskap av sista pensionsanstalt sköta de uppgifter som avses i 1 mom. även i fråga om pensionsskyddet enligt denna lag.

Om återstående tid beaktas när pensionen fastställs, sköts uppgifterna enligt 19 § i egenskap av sista pensionsanstalt av den pensionsanstalt inom den offentliga eller privata sektorn där pensionsskyddet för arbetstagaren hade ordnats vid utgången av kalenderåret före pensionsfallsåret eller senast därförinnan.

Vad som i 1 mom. och 19 § föreskrivs om sista pensionsanstalt tillämpas inte på invalidpension, om pensionsskyddet för arbetstagaren vid utgången av kalenderåret före pensionsfallsåret eller senast därförinnan hade ordnats i Kyrkans centralfond eller i en annan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn och arbetstagaren har inkomster enligt lagen om pension för arbetstagare och enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006) till ett belopp av sammanlagt minst 12 566,70 euro under de två sista kalenderåren före pensionsfallsåret. Vad som i 1 mom. och i 19 § föreskrivs om sista pensionsanstalt tillämpas inte heller på invalidpension, om arbetstagaren har en sådan fortgående anställning enligt denna lag som har börjat under pensionsfallsåret och pensionsskyddet för arbetstagaren vid utgången av kalenderåret före pensionsfallsåret eller senast därförinnan hade ordnats i en annan pensionsanstalt än i Kyrkans centralfond.

Om deltidspension beviljas samtidigt såväl enligt denna lag som enligt andra pensionslagar för den offentliga sektorn eller pensionslagar för den privata sektorn, beviljas pensionen av pensionsanstalterna var för sig.

När Kyrkans centralfond är sista pensionsanstalt ska den före sitt beslut begära att pensionsanstalten inom den privata sektorn ger en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga, om beloppet av den pension som pensionsanstalten inom den privata sektorn har beviljat överstiger 688,02 euro per månad och Kyrkans centralfond i egenskap av sista pensionsanstalt avgör arbetstagarens rätt till invalidpension enligt 35 § 1 mom. 1 punkten i lagen om statens pensioner. Om Kyrkans centralfond och pensionsanstalten inom den privata sektorn är av olika åsikt om bedömningen av arbetstagarens arbetsförmåga, avgör de pensionsärendet var för sig.

En pensionsanstalt som betalar ålders-, invalid- eller deltidspension till en pensionstagare betraktas som sista pensionsanstalt även när pensionstagaren beviljas ålderspension. En pensionsanstalt som betalar deltidspension eller invalidpension till en pensionstagare betraktas som sista pensionsanstalt också när pensionstagaren beviljas invalidpension, om inte annat följer av 20 § 2 mom. Vid behandling av ett ärende som gäller invalidpension som beviljas efter deltidspension bestäms den sista pensionsanstalten dock i enlighet med 19 och 20 §.

Har Kyrkans centralfond i egenskap av sista pensionsanstalt betalat ut pension eller familjepension enligt andra arbetspensionslagar, eller har en annan pensionsanstalt inom den offentliga eller privata sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt betalat ut pension enligt denna lag, ska Kyrkans centralfond av den andra pensionsanstalten ta ut eller hos denna gottgöra dessa pensionskostnader inklusive ränta senast under det kalenderår som följer på utbetalningsåret. Förskott kan också tas ut eller betalas för ändamålet.

Pensionskostnaderna tas ut och gottgörs enligt vad Kyrkans centralfond, Pensionsskyddscentralen och de övriga pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn närmare avtalar om saken.

Pensionsanstalterna kan komma överens om att bestämmelserna i detta kapitel om sista pensionsanstalt också iakttas i de situationer som avses i 20 § 2 och 3 mom. eller i andra situationer där de enligt lagen inte ska iakttas. Pensionssökanden ska då underrättas om vilken pensionsanstalt som sköter hans eller hennes pensionsärende.

Om det är oklart vilken pensionsanstalt som är behörig att handlägga en pensionsansökan, avgör Pensionsskyddscentralen ärendet på begäran av en pensionsanstalt.

I fråga om hur den behöriga pensionsanstalten enligt 19 och 22 § bestäms gäller dessutom i tillämpliga delar vad som föreskrivs om detta med stöd av lagen om statens pensioner.

Pensionsfonden inom Kyrkans centralfond har till uppgift att utjämna beloppet av de årliga pensionsavgifterna som uppbärs till Kyrkans centralfond och att trygga finansieringen av pensionerna i framtiden.

Till pensionsfonden överförs varje år den andel av de pensionsavgifter som tas ut hos arbetsgivarna och arbetstagarna jämte övriga intäkter som inte används till utbetalning av pensioner och andra kostnader i anslutning till pensionsverksamheten. Till kostnaderna för pensionsverksamheten räknas även den tillsynsavgift som fastställs med stöd av 1 § 1 mom. i lagen om bestridande av kostnaderna för försäkringsinspektionen (479/1944), justitieförvaltningsavgiften enligt 16 § i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) samt en kostnadsandel och verksamhetsbaserad serviceavgift enligt 5 § i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006).

För placeringen av pensionsfondens medel ansvarar kyrkostyrelsen och direktionen för pensionsfonden inom Kyrkans centralfond så som särskilt föreskrivs och bestäms. Försäkringsinspektionen utövar tillsyn över den placeringsverksamhet som pensionsfonden idkar.

Arbetsgivarna ska till Kyrkans centralfond betala en pensionsavgift för betalning av pensioner och familjepensioner. Pensionsavgiften beräknas, enligt de grunder som kyrkomötet fastställt, på den lön som under respektive finansår har betalats till en arbetstagare som omfattas av pensionsskyddet. Till lönen hänförs också fri bostad inklusive värme. Arbetsgivaren ska dessutom betala invalidpensionernas självriskandelar, vilka bestäms enligt de grunder som kyrkomötet fastställt.

Kyrkomötet fastställer de grunder enligt vilka en i 3 § 2 mom. angiven förening, annan sammanslutning, stiftelse eller anstalt är skyldig att delta i kostnaderna för pensionsskyddet enligt denna lag. Kyrkans centralfond beslutar om huruvida ersättning ska betalas till Kyrkans centralfond för pensionsskydd för den som är anställd hos en mellankyrklig eller motsvarande organisation eller hos en annan evangelisk-luthersk kyrka eller dess församling för arbete bland finländska utvandrare, samt om ersättningens storlek.

Arbetsgivaren ska redovisa pensionsavgiften till Kyrkans centralfond så som centralfonden bestämmer.

Arbetstagarna ska till Kyrkans centralfond betala arbetstagarens pensionsavgift. Arbetstagarens pensionsavgift är lika stor som arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, som regleras i 153 § i lagen om pension för arbetstagare.

Arbetsgivaren innehåller i samband med löneutbetalningen arbetstagarens pensionsavgift på de inkomster som ska beaktas i pensionen för en arbetstagare samt redovisar pensionsavgiften till Kyrkans centralfond så som centralfonden bestämmer.

Om arbetstagarens pensionsavgift på grund av ett uppenbart fel inte har innehållits i samband med en löneutbetalning, kan arbetsgivaren innehålla avgiften i samband med högst de två därpå följande löneutbetalningarna.

Om tillräcklig penninglön för innehållning av arbetstagarens pensionsavgift inte har betalats till en arbetstagare i samband med en löneutbetalning, men han eller hon ändå intjänar pensionsskydd, kan arbetsgivaren innehålla avgiften inom ett år i samband med följande löneutbetalningar.

För pensionsavgiften, som består av arbetsgivarens pensionsavgift enligt 26 § och arbetstagarens pensionsavgift enligt 27 §, svarar arbetsgivaren gentemot Kyrkans centralfond så som föreskrivs om arbetsgivarens pensionsavgift.

Arbetsgivaren ska på arbetstagarens yrkande till arbetstagaren återbetala en pensionsavgift som har innehållits utan grund.

Återbetalningen av en pensionsavgift som innehållits utan grund preskriberas fem år efter den dag då arbetsgivarens avgift betalades eller arbetstagarens avgift innehölls, om preskriptionen inte avbryts före det. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

Kyrkans centralfond ska påföra en pensionsavgift som baserar sig på denna lag inom fem år från avgiftens förfallodag.

Utökas en arbetstagares arbetsinkomst retroaktivt med till pension berättigande arbetsinkomster som är mer än fem år gamla, ska Kyrkans centralfond på basis av dessa arbetsinkomster påföra pensionsavgiften inom tio år från den dag då denna avgift för anställningen i fråga hade förfallit till betalning.

En arbetsgivare som har försummat att betala pensionsavgiften inom utsatt tid ska betala dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

En pensionsavgift som påförts av Kyrkans centralfond får inklusive dröjsmålsränta utmätas utan dom eller beslut på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Kyrkans centralfond ska på en arbetstagares begäran ge honom eller henne de uppgifter som centralfonden har om arbetstagarens rätt till pension. I fråga om en parts rätt att få information, rätt att ta del av en handling som gäller parten själv samt rätt att kontrollera sådana uppgifter om sig själv som förts in i ett register gäller i övrigt det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och personuppgiftslagen (523/1999).

Kyrkans centralfond ska genom information på pensionsansökningsblanketten eller på något annat motsvarande sätt på förhand upplysa en pensionssökande om var uppgifter om honom eller henne kan inhämtas och för vilket ändamål uppgifterna i regel kan lämnas ut.

En arbetsgivare har, utan hinder av sekretessplikten enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att för sin bokföring och för att kunna kontrollera invalidpensionernas självriskandel få nödvändiga uppgifter av Kyrkans centralfond om en förmån enligt denna lag som pensionstagaren beviljats samt andra nödvändiga uppgifter som behövs för ovan nämnda ändamål. Uppgifter kan lämnas till den arbetsgivare som åläggs pensionens självriskandel. Kyrkans centralfond har också rätt att meddela den arbetsgivare från vars tjänst en arbetstagare avgår med pension den beviljade pensionens slag samt tidpunkten för pensionens början och slut för att arbetsgivaren ska kunna avsluta anställningen.

Arbetsgivaren är skyldig att åtminstone en gång var fjärde månad meddela Kyrkans centralfond arbetstagarnas namn, personbeteckning, datum för inledande och avslutande av anställningar, uppgifter om löner och arvoden samt uppgifter om tjänstgöringstider och avbrott. Dessutom är arbetsgivaren skyldig att lämna Kyrkans centralfond uppgifter om löner och arvoden för de anställningar som fortgår vid kalenderårets slut samt övriga uppgifter som gäller arbetstagarnas pensionsrätt och arbetsgivarens betalningsskyldighet. Om arbetsgivaren underlåter att meddela Kyrkans centralfond de ovan avsedda uppgifterna eller meddelar dem senare än vad som förutsätts i de föreskrifter som Kyrkans centralfond utfärdat med stöd av 4 mom., kan det bestämmas att den pensionsavgift som avses i 26 § ska betalas med skälig förhöjning, dock till högst det dubbla beloppet.

Arbetsgivaren är skyldig att på begäran lämna Kyrkans centralfond och en besvärsinstans som avses i denna lag sådana uppgifter om arbete och arbetsförhållanden i fråga om arbetstagare som omfattas av denna lag samt övriga motsvarande uppgifter som kan erhållas av arbetsgivaren och som är nödvändiga för ordnandet av pensionsskyddet och för avgörandet av ett anhängigt pensions- eller förmånsärende eller som i övrigt är nödvändiga för verkställigheten av uppdrag enligt denna lag.

När arbetsgivaren ombeds att lämna uppgifter som behövs för behandlingen av en arbetstagares pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke lämnas endast sådana sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är nödvändiga för specifikation av de uppgifter som behövs vid beslutsfattandet i det ärende som är under behandling.

Kyrkans centralfond för register över de uppgifter som den får med stöd av denna paragraf och 36 § och som påverkar rätten till pension för arbetstagarna. Kyrkans centralfond har rätt att utfärda föreskrifter för arbetsgivarna om när och i vilken form uppgifterna ska lämnas till Kyrkans centralfond.

Kyrkans centralfond och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter

Pensionsanstalten och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att få uppgifter enligt 1 mom. avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en viss form och detta förorsakar den som utlämnar uppgifterna betydande merkostnader, ska kostnaderna dock ersättas.

Om en rättshandling för att uppkomsten av pensionsskydd ska kunna kringgås, en pensionsavgift ska kunna undvikas, pensionsskydd utan grund ska kunna ordnas eller av något annat liknande skäl har getts ett sådant innehåll som inte motsvarar sakens faktiska natur eller syfte, ska när pensionsskyddets uppkomst avgörs eller när pensionsavgiften fastställs eller när något annat pensionsärende behandlas, förfaras enligt sakens faktiska natur och syfte.

Om det uppenbara syftet med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetsgivarens ansvar för invalidpension, har Kyrkans centralfond rätt att fastställa pensionsavgiften enligt situationen före arrangemanget i fråga.

Kyrkans centralfond har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av i detta kapitel avsedda uppgifter som utlämnats av arbetsgivaren.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna har Kyrkans centralfond rätt att av de övriga pensionsanstalter som utför uppgifter enligt arbetspensionslagarna och av Pensionsskyddscentralen få sådana uppgifter som är nödvändiga för granskningen av uppgifter enligt 1 mom.

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Kyrkans centralfond, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att till ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa och en pensionsstiftelse lämna ut arbetstagares namn, adresser och personbeteckningar, uppgifter om pensionsbelopp och faktorer som påverkar pensionsbeloppet samt övriga uppgifter som behövs för skötseln eller ordnandet av i 204 § i lagen om pension för arbetstagare avsett frivilligt grupptilläggspensionsskydd.

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Kyrkans centralfond rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, lämna ut uppgifter enligt följande:

Kyrkans centralfond ska före utlämnandet av sådana uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten komma överens med Pensionsskyddscentralen och den berörda pensionsanstalten om vilka av de ovan nämnda uppgifterna som får vidareutlämnas och till vem de får vidareutlämnas.

Ett avtal som kyrkostyrelsen ingår med stöd av 5 § 1 mom. betraktas som ett uppdrag som avses i 26 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Innan uppgifter lämnas ut ska Kyrkans centralfond försäkra sig om att den som mottar uppgifterna har rätt enligt lag att få de utlämnade uppgifterna av den som ursprungligen lämnade dem.

Kyrkans centralfond ansvarar för att innehållet i de uppgifter som lämnas ut motsvarar de uppgifter som den fick av den som ursprungligen lämnade uppgifterna.

Kyrkans centralfond har, utöver det som bestäms i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att öppna en teknisk anslutning

Kyrkans centralfond har rätt att för en arbetsgivare öppna en teknisk anslutning för fullgörandet av den skyldighet att lämna uppgifter som avses i 35 §. Kyrkans centralfond har rätt att också för Pensionsskyddscentralen och andra pensionsanstalter öppna en teknisk anslutning för lämnande av uppgifter till förmånstagaren själv om hans eller hennes pensionsskydd enligt denna lag.

En teknisk anslutning kan dock öppnas för utlämnande av uppgifter som avses i 35 och 36 § endast om man har kommit överens om detta enligt 40 § 2 mom.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter sökas utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Innan en teknisk anslutning öppnas ska den som begär att få uppgifter lämna den som öppnar anslutningen en redogörelse för att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003).

I ett beslut som Kyrkans centralfond har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden så som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat får en part och Kyrkans centralfond söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen så som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Ändring i ett beslut av Kyrkans centralfond genom vilket centralfonden har vägrat att meddela ett förhandsbeslut om pensionsrätt enligt 16 § eller i ett beslut av Pensionsskyddscentralen enligt 24 § 2 mom. om vilken pensionsanstalt som är behörig att handlägga en pensionsansökan får inte sökas genom besvär.

På en beslutssammanställning som Kyrkans centralfond gett i egenskap av sista pensionsanstalt enligt 4 kap. tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om beslut. När Kyrkans centralfonds beslut ingår i en beslutssammanställning som en annan pensionsanstalt gett i egenskap av sista pensionsanstalt enligt 19 § får det överklagas och besvärsärendet behandlas enligt vad som föreskrivs i någon annan pensionslag för den offentliga sektorn eller pensionslag för den privata sektorn. Till den del besvären gäller pensionsskydd enligt denna lag ska en annan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn eller en pensionsanstalt inom den privata sektorn inhämta Kyrkans centralfonds utlåtande om besvären. Inget utlåtande begärs om besvären enbart gäller bedömning av arbetsförmågan.

En part som har varit försäkrad i två eller flera medlemsstater i Europeiska unionen och som är missnöjd med Kyrkans centralfonds beslut enligt denna lag får söka ändring i beslutet efter att ha fått det sammanfattande meddelande jämte beslut av samtliga medlemsstater i Europeiska unionen som avses i artikel 48 i rådets förordning (EEG) Nr 574/72 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda eller deras familjer flyttar inom gemenskapen. I ett beslut som Kyrkans centralfond meddelat om förutsättningarna för att få invalidpension får dock ändring sökas så som föreskrivs i denna lag.

Beslut av Kyrkans centralfond och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får delges så att det sänds till mottagaren per post eller så att beslutet delges elektroniskt på det sätt som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).

Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då mottagaren har fått del av beslut av Kyrkans centralfond eller besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Mottagaren anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att beslutet postades, om inte något annat visas.

En part ska lämna in en besvärsskrift som gäller ett beslut som meddelats av Kyrkans centralfond eller besvärsnämnden för arbetspensionsärenden till Kyrkans centralfond.

Har besvär inkommit till Kyrkans centralfond, besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen efter utgången av den tid som föreskrivs i 45 §, kan besvären ändå tas upp till behandling, om det finns vägande skäl till förseningen.

Kyrkans centralfond undersöker om den själv kan rätta sitt beslut. Om Kyrkans centralfond till alla delar godkänner de yrkanden som framställs i de besvär som anförts hos centralfonden, ska den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas på det sätt som föreskrivs i detta kapitel.

Om Kyrkans centralfond har gett en beslutssammanställning i egenskap av sista pensionsanstalt, ska den innan ärendet behandlas begära ett utlåtande av övriga pensionsanstalter till den del besvären gäller pensionsskydd som verkställs av dessa. Gäller besvären över beslutssammanställningen enbart bedömning av arbetsförmågan, begärs utlåtande bara av en pensionsanstalt inom den privata sektorn och av den bara när det gäller en situation som avses i 21 §.

Om samtliga pensionsanstalter vilkas beslut besvären gäller godkänner ändringssökandens yrkanden, ger Kyrkans centralfond en ny, rättad beslutssammanställning. I en rättad beslutssammanställning får ändring sökas enligt detta kapitel.

Om Kyrkans centralfond endast delvis rättar sitt tidigare beslut, ska den meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Gäller besvär över beslutssammanställningen enbart bedömning av arbetsförmågan och godkänner Kyrkans centralfond i egenskap av sista pensionsanstalt de yrkanden som framställs i den besvärsskrift som tillställts centralfonden, ska den ge en ny, rättad beslutssammanställning i ärendet. Om Kyrkans centralfond inte rättar beslutssammanställningen gäller det förfarande som föreskrivs i 49 § 1 och 2 mom. Om det gäller en situation som avses i 21 § och pensionsanstalten inom den privata sektorn inte godkänner ändringssökandens yrkanden, ska Kyrkans centralfond föra över besvärsärendet till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden till den del ärendet gäller beslutet av pensionsanstalten inom den privata sektorn. I fråga om sökande av ändring gäller då bestämmelserna i 9 kap. i lagen om pension för arbetstagare.

Godkänner Kyrkans centralfond inte ändringssökandens yrkanden till alla delar, ska den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande om besvären till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Gäller besvären ett beslut som meddelats av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, ska Kyrkans centralfond sända besvärsskriften och sitt utlåtande till försäkringsdomstolen inom den nämnda tiden.

Godkänner Kyrkans centralfond de yrkanden som framställts i besvärsskriften helt eller delvis efter det att besvärsskriften har inlämnats till besvärsinstansen, kan Kyrkans centralfond meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. Besvärsinstansen ska utan dröjsmål underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas. Kyrkans centralfond kan avvika från tidsfristen i 1 mom., om inhämtandet av tilläggsutredning som krävs för behandling av besvären förutsätter detta. Ändringssökanden ska då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet ska dock sändas till besvärsinstansen senast 60 dagar från besvärstidens utgång.

Har Kyrkans centralfond gett en beslutssammanställning i egenskap av sista pensionsanstalt och begärt ett utlåtande av övriga pensionsanstalter, och rättar den inte sitt beslut i enlighet med ändringssökandens yrkande, ska Kyrkans centralfond inom 60 dagar från besvärstidens utgång tillställa den besvärsinstans som avses i 1 mom. besvärsskriften samt de utlåtanden som getts med anledning av denna.

Ett beslut som Kyrkans centralfond meddelat ska, även om ändring har sökts, iakttas till dess ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ett lagakraftvunnet beslut av Kyrkans centralfond och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.

Kyrkans centralfond ska pröva ett ärende som avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut på nytt, om nya upplysningar framkommer i ärendet. Kyrkans centralfond kan då utan hinder av det tidigare lagakraftvunna beslutet bevilja en förvägrad pension eller förmån eller bevilja en pension eller förmån till ett större belopp. Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar besvärsärenden. I fråga om sökande av ändring gäller bestämmelserna i 43―47 §.

Om ett lagakraftvunnet beslut som Kyrkans centralfond meddelat med stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på yrkande av en part eller Kyrkans centralfond undanröja beslutet och förordna ny behandling av ärendet. Ansökan om undanröjande av ett beslut ska göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut även undanröjas på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden. Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat med stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Kyrkans centralfond undanröja beslutet och förordna ny behandling av ärendet. Försäkringsdomstolen ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. På ovan nämnda grunder kan försäkringsdomstolen också undanröja ett beslut som domstolen själv har meddelat och förordna ny behandling av ärendet.

Om Kyrkans centralfond yrkar att ett beslut ska undanröjas, kan den ställa in utbetalningen av en pension eller betala pensionen enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

En part får anföra grundbesvär om han eller hon anser att en debitering som med stöd av 30 § i denna lag påförts av Kyrkans centralfond eller att en innehållning av arbetstagarens pensionsavgift som arbetsgivaren verkställt med stöd av 27 § strider mot lag eller avtal. Grundbesvär ska anföras skriftligen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden inom två år från ingången av året efter det år under vilket fordran påfördes eller debiterades.

Om grundbesvär anförs med anledning av utmätning, gäller dessutom vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter bestäms om grundbesvär.

Om pension, rehabiliteringsförmån eller ersättning för kostnader för yrkesinriktad rehabilitering har betalats till ett större belopp än vad mottagaren har rätt till, ska Kyrkans centralfond återkräva den pension, rehabiliteringsförmån eller ersättning som betalats utan grund. Kyrkans centralfond kan helt eller delvis avstå från att återkräva en pension eller någon annan förmån som betalats utan grund, om detta anses skäligt och betalningen av pensionen eller förmånen inte kan anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande. Kyrkans centralfond kan avstå från att återkräva en pension eller någon annan förmån som betalats utan grund även när det belopp som ska återkrävas är ringa.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också när Kyrkans centralfond i egenskap av sista pensionsanstalt som avses i 4 kap. har betalat ut pensioner enligt denna lag utan grund. Till den del Kyrkans centralfond utan grund har betalat ut annan pension enligt en pensionslag för den offentliga sektorn eller en pensionslag för den privata sektorn, fattas återkravsbeslutet av respektive pensionsanstalt enligt vad som föreskrivs i den lag som gäller denna. Kyrkans centralfond ger dock i egenskap av sista pensionsanstalt en beslutssammanställning över de pensioner som ska återkrävas och återkräver beloppet.

Beslut om återkrav av en pension eller någon annan förmån som betalats utan grund ska fattas inom fem år räknat från den dag pensionen eller förmånen betalades ut. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet meddelades, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

Kyrkans centralfond kan också återkräva pension eller någon annan förmån som den betalat utan grund genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall ska betalas ut får dock inte utan pensionstagarens medgivande dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår efter det att förskott på skatt enligt lagen om förskottsuppbörd har innehållits.

Om Kyrkans centralfond i egenskap av sista pensionsanstalt som avses i 4 kap. genomför återkravet genom kvittning, ska såsom den pensionspost som avses i 1 mom. betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som Kyrkans centralfond i egenskap av sista pensionsanstalt ska betala.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2008.

Genom denna lag upphävs

Vad som i 4 kap. bestäms om arrangemanget med sista pensionsanstalt tillämpas inte, om den som ansöker om pension får eller på basis av en ansökan som anhängiggjorts före den 1 januari 2004 har rätt att få pension som grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet, eller pension enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990), avträdelseersättning enligt lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller avträdelsestöd enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994), och han eller hon ansöker om ny pension eller förlängning av en pension som beviljats tidigare. Bestämmelserna i det nämnda 4 kap. tillämpas inte heller, om pension som beviljats på basis av en före den 1 januari 2004 anhängiggjord ansökan och som senare avbrutits börjar betalas ut på nytt. Om en förmånslåtare vid sin död fick en sådan pension på vilken bestämmelserna i första meningen i denna paragraf inte har tillämpats, tillämpas dessa bestämmelser inte heller på familjepension som beviljas efter honom eller henne.

Den som vid denna lags ikraftträdande åtnjuter pension enligt stadgarna för kyrkans gamla familjepensionskassa, är berättigad till kassapensionen på tidigare villkor.

Kyrkans centralfond kan av särskilda skäl bestämma att såsom pensionstid helt eller delvis ska räknas den tid under vilken en person efter fyllda 23 år innehaft även annan än i 3 § avsedd anställning, dock inte anställning efter den 31 december 2004.

Den fem år långa preskriptionstiden enligt 29 § 2 mom., 30 § 1 mom. och 54 § 3 mom. tillämpas från ingången av 2013. Under åren 2007 och 2008 är den nämnda preskriptionstiden tio år, 2009 nio år, 2010 åtta år, 2011 sju år och 2012 sex år. Vid beräkningen av preskriptionstiderna beaktas även tiden före denna lags ikraftträdande.

I fråga om fastställandet av pension för tiden före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

I fråga om införandet av denna lag gäller dessutom i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen om införande av lagen om statens pensioner (1296/2006).