185/2008

Syftet med stödet för icke-produktiva investeringar är att våtmarker ska anläggas så att vattenskyddet främjas inom sådana vattendrags- och kustområden som jordbruket belastar kraftigt, fågelarternas och andra vilda organismers levnadsförhållanden förbättras och livsmiljöer som försvunnit i och med att åkerområden torrlagts återskapas samt att bäckarnas betydelse för organismernas vandring ökas och bäckfårornas naturtillstånd förbättras.

Syftet med stödet är också att värdefulla vårdbiotoper ska restaureras så att naturens mångfald i jordbruksmiljön består och ökar samt att levnadsförhållandena för den mångsidiga floran och faunan i vårdbiotoperna förbättras. Syftet med stödet är dessutom att främja restaureringen av konstruktioner som är en del av kulturarvet på landsbygden och förbättra landskapsvärdena.

Denna förordning tillämpas på genomförandet av det stöd för icke-produktiva investeringar som avses i artikel 41 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Stödet ingår i det program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007―2013 som godkänts av Europeiska gemenskapernas kommission.

I denna förordning avses med

Stöd för icke-produktiva investeringar kan under giltighetstiden för det program som avses i 2 § från och med 2008 beviljas för anläggning av våtmark samt inledande röjning och stängsling av värdefulla vårdbiotoper, enligt vad som närmare föreskrivs i denna förordning. Stöd kan beviljas inom de ramar som fastställs i motiveringen till moment 30.20.43 (Miljöstöd för jordbruket, stöd för animalieproduktionsdjurens välbefinnande samt icke-produktiva investeringar) i statsbudgeten.

Stöd för anläggning av våtmark kan beviljas endast för sådana objekt där åkrarna utgör mer än 20 procent av vattendragets eller utfallsdikets ovanförliggande avrinningsområde.

Stöd kan beviljas för anläggning av våtmark i avrinningsområdena för åar och älvar som mynnar ut i Finska viken, Skärgårdshavet eller Bottenhavet eller för sjöar där det genom anläggning av våtmark är möjligt att avsevärt minska den vattendragsbelastning som jordbruket orsakar och öka naturens mångfald i jordbruksområdena samt främja vilt-, fiskeri- eller kräfthushållningen.

Stöd kan förutom för de områden som avses i 2 mom. också beviljas för anläggning av våtmark på någon annan plats som är lämplig i naturhänseende och ändamålsenlig från miljövårdssynpunkt, om detta anses behövligt i en översiktsplan som utarbetats eller godkänts av den regionala miljöcentralen och om det därigenom är möjligt att avsevärt minska den vattendragsbelastning som jordbruket orsakar och öka naturens mångfald i jordbruksområdena samt främja vilt-, fiskeri- eller kräfthushållningen. Med översiktsplan avses en sådan översiktsplan för skyddszoner, naturens mångfald eller våtmarker där förutsättningarna för anläggning av våtmarker, har utretts på ett större område med beaktande av de regionala och lokala förhållandena samt målen för vattenskyddet och andra miljömål.

Våtmarkens areal, inklusive översvämningsområdena, ska utgöra minst 0,5―1,0 procent av det ovanförliggande avrinningsområdets areal. Till våtmarksprojektets totala areal räknas förutom vatten- och översvämningsområden dessutom vallar och det kantområde som behövs med tanke på skötseln.

Våtmarker ska anläggas på naturligt lämpliga platser på åker, på åkerkanter eller på skogsmark, på åkrar som tenderar att översvämmas eller på invallade torrläggningsområden. Våtmarkerna och översvämningsområdena ska anläggas så att de så effektivt som möjligt binder de fasta partiklar och näringsämnen som forslas från avrinningsområdet.

Våtmarkerna ska i första hand anläggas genom uppdämning. I våtmarker som anläggs på åkrar ska åkerjord vars bördighetsklass för fosfor är god, hög eller mycket hög avlägsnas på det område som varaktigt kommer att vara täckt av vatten. Genomförandet av åtgärderna får inte medföra väsentliga olägenheter för dräneringssituationen i fråga om åkrar som odlas utanför våtmarksområdet eller för annan markanvändning.

I våtmarker som anläggs ska det finnas ett djupare vattenområde där de fasta partiklarna sedimenteras och vilket kan tömmas på slam som samlats där. Till en våtmark ska höra kantområden som är tillräckligt stora med tanke på skötseln. Stränder och fåror i våtmarken kan skyddas genom odling av gräs, stenläggning eller planteringar.

Projekt som ska förbättra fårornas naturtillstånd kan genomföras genom att återskapa översvämningsområden, anlägga flera små våtmarker eller bygga bottentrösklar. I projekt som förbättrar fårornas naturtillstånd ska man se till att fårorna skyddas mot erosion, plantera växtlighet, göra bäckar slingrigare eller förbättra fårornas mångformighet som livsmiljö för fiskar och kräftor. Fårorna ska restaureras i enlighet med principerna för naturenligt byggande i vattendrag.

Åtgärderna vid inledande röjning av värdefulla vårdbiotoper kan bestå i att röja buskar och träd och att avlägsna röjningsavfallet. Förutom röjning av vegetationen kan åtgärderna bestå i att bevara och iståndsätta konstruktioner och traditionella lador som finns på det område där projektet genomförs samt att stängsla området. Åtgärderna kan också omfatta slåtter, bete eller någon annan behövlig skötselåtgärd på det område där projektet genomförs.

En värdefull vårdbiotop får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel. Arbetskrafts- och näringscentralen kan i enskilda fall godkänna stubbehandling vid kemisk bekämpning av sly. Vårdbiotoper som ska användas för betesgång bör i allmänhet avskiljas med stängsel från övriga betesvallar. Området får inte dikas eller beskogas. Den växtlighet som slagits ska föras bort, om inte planen enligt 11 § förutsätter något annat. Skötseldagbok ska föras över åtgärderna.

Ett objekt för vilket stöd för icke-produktiva investeringar betalas ska vara i den sökandes besittning under hela den tid investeringsprojektet genomförs samt under giltighetstiden för det avtal som ingås efter att projektet är genomfört och som avses i 41 och 49 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013.

Stöd kan beviljas för sådan anläggning av våtmark och inledande röjning och stängsling av värdefull vårdbiotop för vilken det på behörigt sätt har utarbetats en plan.

Den plan som avses i 11 § ska innehålla

En plan för anläggning av våtmark ska dessutom innehålla

Kostnader för icke-produktiva investeringar kan ersättas, om den åtgärd som genomförs är motiverad för att målen för projektet ska uppnås. Skäliga planeringskostnader kan inkluderas i projekets totala kostnader. Om användningen av området ger ekonomisk vinst i form av skörd eller annat utnyttjande, med undantag av vinst från skogsbruket, ska denna vinst beaktas som en faktor som minskar stödet.

För anläggning av våtmark kan stöd beviljas förutom för de kostnader som avses i 1 mom. också för behövliga och skäliga kostnader som föranleds av

Vid anläggning av våtmark kan som inkomstbortfall också beaktas värdet av utebliven skörd och bortfall av arealstöd för våtmarksområdet i enlighet med den tidigare användningen.

För inledande röjning och stängsling av värdefulla vårdbiotoper kan stöd beviljas förutom för de kostnader som avses i 1 mom. också för behövliga och skäliga kostnader som föranleds av

Slåtter och bete på värdefulla vårdbiotoper ska genomföras i enlighet med 45 § 2 och 3 mom. samt 46 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket (503/2007).

Användning av eget virke och jordmaterial som tagits från sökandes fastighet kan godkännas som ersättningsgill kostnad, om stödet beviljas en fysisk person. Den kostnad som ersätts ska grunda sig på en sådan bedömning av virkets eller jordmaterialets mängd, kvalitet och pris som gjorts av expert som i sitt yrke behandlar dessa frågor. Det arbete som stödtagaren utför kan godkännas som kostnad som ersätts. Över arbetet ska föras arbetsdagbok.

Talkoarbete kan godkännas som kostnad som ersätts, om stöd söks för inledande röjning och stängsling av värdefulla vårdbiotoper och detta utförs av en sådan registrerad förening som avses i 4 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Stöd beviljas inte för

Stöd för icke-produktiva investeringar kan inte beviljas för åtgärder för vilka det redan betalas annat stöd i enlighet med ett av Europeiska gemenskapen finansierat eller nationellt stödsystem.

Stöd för icke-produktiva investeringar betalas enligt de godkända faktiska kostnaderna per hektar till högst följande belopp:

Arbetskrafts- och näringscentralen bedömer de kostnader som angetts i ansökan och fastställer genom sitt beslut maximibeloppet av stödet för det enskilda projektet.

Arbetskrafts- och näringscentralen ska begära utlåtande av en sådan lokal aktionsgrupp som avses i 3 § i axel 2-lagen innan maximibeloppet av stödet till en registrerad förening fastställs för ett enskilt projekt.

En icke-produktiv investering får inte inledas förrän arbetskrafts- och näringscentralen har fattat beslut om beviljande av stöd enligt 14 § 1 mom. i axel 2-lagen. En investering ska genomföras inom två år från det att beslut om beviljande av stöd har fattats. Av särskilda skäl kan arbetskrafts- och näringscentralen bevilja den sökande ett års uppskov med att genomföra investeringsprojektet.

När investeringsprojektet är slutfört, dock senast det år som följer efter året då projektet slutförts, ska ett avtal enligt 41 och 49 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013 ingås om skötseln av området.

De kostnader som ersätts ska ha betalts av stödtagaren. Ett villkor för utbetalning av stöd är att den åtgärd som ligger till grund för den kostnad som ersätts har genomförts och att den kostnaden för åtgärden har betalts. De kostnader som ersätts ska vara slutliga, skäliga och verifierbara.

En kostnad är slutlig, om stödtagaren inte har fått och inte kan få rabatt, gottgörelse eller återbäring för eller på basis av den. Alla betalningar som investeringen eller åtgärden föranleder ska vara gjorda innan ansökan om den sista stödposten görs.

Kostnader och inkomstbortfall som ersätts kan godkännas endast i enlighet med bilagan till denna förordning. Arbetskrafts- och näringscentralen kan dock i enskilda fall avvika från de kostnader som anges i bilagan, om de faktiska skäliga kostnaderna i ett enskilt fall motiverar en sådan avvikelse. I fråga om dessa kostnader ska det för betalning av stöd läggas fram en utredning över att kostnaden grundar sig på en prisnivå som är normal för åtgärden och att åtgärden har genomförts på det totalekonomiskt mest fördelaktiga sättet så som förutsätts i stödbeslutet, med beaktande av arbetets kvalitet och ändamålsenlighet när det gäller syftet med åtgärden.

Ett villkor för utbetalning av stöd är att det finns en specificerad faktura över de kostnader som ersätts och ett verifikat över att fakturan har betalts eller, om betalningen inte grundar sig på faktura, ett specificerat kvitto. Den anskaffning som gjorts ska framgå i detalj av betalningshandlingarna. Stödet betalas inte förrän utgiften har registrerats i bokföringen eller i anteckningarna när det gäller en skattskyldig som inte är bokföringsskyldig.

Stöd betalas två gånger per år utifrån de faktiska kostnaderna och på basis av en särskild ansökan.

Bestämmelser om tillsynen över efterlevnaden av villkoren för ett stöd utfärdas särskilt.

Denna förordning träder i kraft den 2 april 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.