568/2007

Syftet med denna lag är att trygga försörjningen under ålderdomen och vid arbetsoförmåga för personer bosatta i Finland samt försörjningen för den efterlevande maken eller barn som är bosatta i Finland efter det att en i Finland bosatt person har avlidit.

Folkpension betalas som ålderspension och sjukpension.

Familjepension betalas som efterlevandepension och barnpension.

Som en förmån enligt denna lag betalas även barnförhöjning.

Uppgifterna enligt denna lag fullgörs av Folkpensionsanstalten.

En person är bosatt i Finland, om han eller hon enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) är bosatt i Finland. Om lagstiftningen om social trygghet enligt den ovan nämnda lagen är tillämplig på någon annan än en i Finland bosatt person, är också han eller hon en i Finland bosatt person enligt denna lag.

Med samboförhållande avses i denna lag att en man och en kvinna som inte är gifta med varandra stadigvarande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

De bestämmelser i denna lag som gäller personer som är gifta med varandra skall inte tillämpas på makar som stadigvarande bor åtskilda till följd av offentlig institutionsvård eller av någon annan orsak och som inte har gemensamt hushåll.

Med institutionsvård avses verksamhet som innefattar uppehälle, vård och omvårdnad på ett sjukhus, en vårdinrättning eller någon annan motsvarande verksamhetsenhet.

Institutionsvård är offentlig om vården ges

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om när den vård som avses i 3 och 4 mom. är institutionsvård samt när institutionsvården är fortgående och finansierad med offentliga medel. Vid behov förhandlar Folkpensionsanstalten och kommunerna för att bestämma när en verksamhet är sådan offentlig institutionsvård som avses i denna paragraf eller öppen vård. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om förfarandet vid förhandlingarna mellan Folkpensionsanstalten och kommunerna samt om remissförfarandet i anslutning till det.

Med arbetspension avses i denna lag arbets- och familjepensioner enligt följande författningar:

Som arbetspension betraktas utöver pensioner enligt 1 mom. även andra pensioner som grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, företagarverksamhet eller förtroendeuppdrag samt familjepensioner.

Vid fastställandet av en förmån enligt denna lag beaktas vid behov vad som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen ( förordningen om social trygghet ).

En i Finland bosatt person har rätt till folkpension, familjepension och barnförhöjning. En förutsättning för familjepension är därutöver att även förmånslåtaren vid sin död bodde i Finland.

Även en person som inte är bosatt i Finland har rätt till folkpension och barnförhöjning, om han eller hon bor i en stat där förordningen om social trygghet tillämpas. I detta fall krävs även att personen omfattas av tillämpningsområdet för förordningen om social trygghet och att han eller hon har bott eller arbetat i Finland.

Även en person som inte är bosatt i Finland har rätt till familjepension, om han eller hon bor i en stat där förordningen om social trygghet tillämpas. I detta fall krävs även att förmånslåtaren omfattades av tillämpningsområdet för förordningen om social trygghet, hade bott eller arbetat i Finland och vid sin död bodde i en stat där förordningen om social trygghet tillämpas.

Om rätt till pension uppkommer med stöd av 2 eller 3 mom., har personen endast rätt till en pro rata-pension beräknad enligt förordningen om social trygghet.

För att folkpension och barnförhöjning skall beviljas krävs det att sökanden har varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år.

Kravet på bosättningstid gäller dock inte den vars arbetsoförmåga har inträtt medan han eller hon varit bosatt i Finland och innan han eller hon har fyllt 19 år.

För att familjepension skall beviljas krävs det att förmånslåtaren hade varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år. För att efterlevandepension skall beviljas krävs det dessutom att också den efterlevande maken före förmånslåtarens död har varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år och flyttat till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. I fråga om barnpension krävs det att barnet har bott i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttat till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. Kravet på bosättningstid gäller dock inte en förmånslåtare som vid sin död inte hade fyllt 19 år eller en efterlevande make som vid förmånslåtarens död inte hade fyllt 19 år.

När förordningen om social trygghet tillämpas beaktas vid behov personens försäkringsperioder i någon annan stat när bosättningstiden enligt 1 och 3 mom. räknas ut, förutsatt att personen har varit bosatt i Finland minst ett år. I detta fall har personen endast rätt till en pro rata-pension beräknad enligt förordningen om social trygghet.

Den som fyllt 65 år har rätt till ålderspension.

Den som fyllt 62 år kan få ålderspension i förtid. Ålderspensionen minskas då permanent med 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs.

Den som vill får senarelägga begynnelsetidpunkten för ålderspension så att den infaller efter det att personen fyllt 65 år. Ålderspensionen höjs då med 0,6 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionen senareläggs med. Ålderspensionen höjs dock inte för den tid för vilken personen inte har haft rätt till folkpension.

En minskning eller förhöjning enligt 2 och 3 mom. gäller det pensionsbelopp som beräknats i enlighet med 20 §.

Den som på grundval av 6 kap. 9 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) får arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar har rätt att vid 62 års ålder få ålderspension utan någon minskning enligt 10 § 2 mom.

Rätt till sjukpension har 16―64-åriga personer som är arbetsoförmögna, dock så att den som är under 20 år kan beviljas pension endast under de förutsättningar som nämns i 16 §.

Som arbetsoförmögen betraktas vid tillämpningen av denna lag den som till följd av sjukdom, lyte eller skada är oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete eller något annat därmed jämförbart arbete som med beaktande av personens ålder, yrkesskicklighet och övriga omständigheter bör anses vara lämpligt för honom eller henne och trygga en skälig försörjning.

Utöver vad som bestäms i 2 mom. skall arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av arbetsoförmågan hos den som fyllt 60 år. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta moment.

Sjukpension beviljas alltid den som är permanent blind eller rörelsehindrad, likaså den som till följd av sjukdom, lyte eller skada varaktigt är i ett sådant tillstånd av hjälplöshet att han eller hon inte kan klara sig utan en annans hjälp.

Sjukpension beviljas inte den som får ålderspension enligt denna lag i förtid.

Innan Folkpensionsanstalten fattar beslut om sjukpension skall den vid behov försäkra sig om att sökandens rehabiliteringsmöjligheter har klarlagts.

Om en pensionsansökan avslås skall Folkpensionsanstalten tillsammans med dem som tillhandahåller rehabilitering och andra tjänster se till att sökanden informeras om rehabiliteringsmöjligheterna och hänvisas till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. Dessutom skall lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) iakttas.

Sjukpension beviljas för viss tid eller tills vidare. Sjukpension som beviljats för viss tid är rehabiliteringsstöd.

Rehabiliteringsstöd beviljas för främjande av sökandens rehabilitering för så lång tid som sökanden beräknas vara arbetsoförmögen. När stöd beviljas skall Folkpensionsanstalten försäkra sig om att en vård- och rehabiliteringsplan har gjorts upp för sökanden. Rehabiliteringsstöd kan beviljas även för den tid då vård- och rehabiliteringsplanen håller på att tas fram.

Sjukpension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den för vilken sökanden på grund av sjukdom, lyte eller skada sist i enlighet med 8 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) hade haft rätt till sjukdagpenning. Om rätt till sjukdagpenning inte finns beviljas sjukpension dock först efter det att den tid som motsvarar maximitiden för sjukdagpenningen har gått ut. Om en person har beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna (sjukpension), kan sjukpension enligt denna lag beviljas från samma tidpunkt, dock med beaktande av vad som i 55 § bestäms om retroaktiv ansökningstid.

Om en person efter maximitiden för sjukdagpenning med stöd av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller en lag eller pensionsstadga som nämns i 6 § 1 mom. har fått rehabiliteringspenning som betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering på grund av sjukdom, lyte eller skada, kan sjukpension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den under vilken rätten till rehabiliteringspenning upphörde.

Om sökandens arbetsoförmåga har inträtt innan han eller hon fyllt 15 år, krävs ingen maximitid enligt sjukförsäkringslagen eller någon motsvarande tid.

Med avvikelse från 1 mom. beviljas sjukpension från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan inträdde, om personen har blivit arbetsoförmögen medan han eller hon fått arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen (569/2007). Likaså kan den som fyllt 63 år beviljas sjukpension från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan inträdde, dock tidigast från och med den tidpunkt då han eller hon har beviljats ålderspension enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom.

En förmån från utlandet som motsvarar sjukdagpenning och lön som motsvarar en sådan förmån beaktas vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för pensionen på samma sätt som sjukdagpenning, dock för högst den maximala betalningstiden för sjukdagpenning.

Den som inte fyllt 20 år beviljas sjukpension tidigast från ingången av månaden efter den under vilken hans eller hennes rätt till rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner upphörde. Den vars yrkesinriktade rehabilitering fortsätter när han eller hon fyller 20 år beviljas inte sjukpension förrän rehabiliteringen eller utbetalningen av rehabiliteringspenning upphör.

Sjukpension kan dock beviljas den som fyllt 16 år och som enligt utredningar inte anses ha möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering eller vars yrkesinriktade rehabilitering avbrutits på grund av sjukdom eller upphört som resultatlös.

Den som får sjukpension får förtjäna mindre än 588,66 euro i månaden utan att det inverkar på utbetalningen av hans eller hennes sjukpension.

Om en pensionstagare vars hälsotillstånd inte förändrats väsentligt efter det att pensionen beviljades förtjänar mer än det belopp som nämns i 1 mom., lämnas full sjukpension, som enligt 12 § 2 mom. beviljats tills vidare, vilande för tiden i arbete. Pensionen lämnas vilande för minst sex månader och högst fem år. Den vars pension har lämnats vilande beviljas för högst 24 månader handikappbidrag med högsta belopp enligt 8 § 2 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner (570/2007).

En person betraktas inte som pensionstagare, om sjukpensionen har lämnats vilande. Pensionen börjar betalas på nytt när personen har slutat arbeta eller hans eller hennes förvärvsinkomster har minskat så att de underskrider inkomstgränsen enligt 1 mom.

Om krav på återupptagen betalning av en pension som lämnats vilande inte har framställts i en av Folkpensionsanstalten begärd anmälan inom fem år efter det att pensionen lämnades vilande, anses det utan särskilt beslut att pensionen har upphört.

Med full sjukpension jämställs också en pension vars belopp har minskats i enlighet med 21 §.

Sjukpensionen dras in om pensionstagaren blir arbetsför. Rehabiliteringsstödet kan dras in också när mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering.

Full folkpension är 487,76 euro i månaden. Om pensionstagaren är gift eller lever i ett samboförhållande är beloppet 430,54 euro i månaden.

Från folkpensionens fulla belopp eller det belopp som beräknats enligt 21 § avdras 50 procent av det belopp varmed summan enligt 22 § av de pensionsinkomster som inverkar på folkpensionen överstiger 536 euro om året.

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas den tid personen har varit bosatt i Finland mellan det att han eller hon fyllde 16 år och det att pensionen började, dock högst tills han eller hon fyllde 65 år.

När den tid som avses i 1 mom. beräknas beaktas inte den tid då personen från utlandet har fått pension som motsvarar folkpension eller en i 22 § 1 mom. avsedd eller därmed jämställbar annan fortlöpande förmån än familjepension.

Om den tid som avses i 1 mom. är mindre än 80 procent av den totala tiden mellan det att personen fyllde 16 år och det att pensionen började eller personen fyllde 65 år, multipliceras beloppet av den fulla folkpensionen med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som avses i 1 mom. divideras med den tid som är 80 procent av den totala tiden mellan det att personen fyllde 16 år och det att pensionen började eller personen fyllde 65 år.

När avvägningskoefficienten beräknas avrundas tidsenheterna nedåt till den närmaste fulla månaden.

Om en person blir oförmögen att arbeta medan han eller hon är bosatt i Finland och innan han eller hon fyllt 19 år, avvägs inte folkpensionen enligt den tid han eller hon har varit bosatt i Finland.

Vid beräkningen av folkpensionsbeloppet beaktas till personen utgående fortlöpande eller årligen återkommande

När folkpensionsbeloppet beräknas skall som inkomst beaktas också en fortlöpande pension eller ersättning från utlandet som motsvarar en pension eller ersättning som avses i 1 mom., folkpension eller familjepension enligt denna lag.

Förtida ålderspension från arbetspensionssystemet beaktas som inkomst utan förtidsminskning.

Om en person ansöker om ålderspension enligt denna lag efter att ha fyllt 65 år eller förtida ålderspension efter att ha fyllt 62 år och om han eller hon inte ansöker om ålderspension eller förtida ålderspension från arbetspensionssystemet, skall den ovan nämnda arbetspensionen när folkpensionen beräknas dock beaktas till det belopp den skulle uppgå till om han eller hon började få arbetspension omedelbart efter att ha fyllt 63 år ( förväntad arbetspension ).

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas inte som inkomst

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. 1 punkten beaktas som inkomst den pension som ingår i familjepensionen och som förmånslåtaren intjänat på grundval av arbete som han eller hon utfört efter det att 63 års ålder uppnåtts.

Folkpensionen justeras, om

Folkpensionen justeras också, om folkpensionstagaren beviljas en pensionsinkomst enligt 22 § som inverkar på folkpensionen eller när en pensionsinkomst som skall beaktas som inkomst har ändrats av någon annan orsak än indexbindning. Om pensionsinkomsten varierar fortgående skall folkpensionen dock justeras senast två år efter det att folkpensionen började eller senast justerades.

Om en förändring har inträffat den första dagen i en kalendermånad, justeras folkpensionen från ingången av den månaden. I annat fall justeras folkpensionen från ingången av den månad som följer på förändringen. Det sistnämnda förfarandet tillämpas alltid när folkpensionen justeras med anledning av att pensionstagarens äktenskap har upplösts eller samboförhållande har upphört när pensionstagarens make, maka eller sambo har avlidit.

Folkpension betalas inte om dess månatliga belopp understiger 5,38 euro.

Rätt till efterlevandepension har en efterlevande make som har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren och som ingick äktenskap med förmånslåtaren innan förmånslåtaren fyllde 65 år. Om den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma barn har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller om den efterlevande maken har adopterat förmånslåtarens barn först efter förmånslåtarens död, har den efterlevande maken inte på barnet grundad rätt till efterlevandepension.

Rätt till efterlevandepension har också en efterlevande make som vid förmånslåtarens död hade fyllt 50 år och som hade ingått äktenskap med förmånslåtaren innan den efterlevande maken fyllde 50 år och förmånslåtaren 65 år. Dessutom förutsätts att äktenskapet hade varat minst fem år.

Rätt till efterlevandepension har dock inte en efterlevande make som på basis av ett tidigare äktenskap får efterlevandepension enligt denna lag, före denna lags ikraftträdande beviljad efterlevandepension enligt familjepensionslagen (38/1969) eller efterlevandepension enligt 4 eller 5 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller motsvarande pension från utlandet.

En efterlevande make som fyllt 65 år har inte rätt till efterlevandepension.

Efterlevandepension betalas som begynnelsepension och fortsättningspension. Som fortsättningspension betalas ett grundbelopp och ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp.

En efterlevande make har rätt till begynnelsepension, som betalas för sex månader till ett belopp av 242,56 euro i månaden.

Om förmånslåtaren har bott utomlands, beräknas begynnelsepensionen i enlighet med 32 §. Begynnelsepension betalas dock inte om dess belopp understiger 5,38 euro i månaden.

Om den efterlevande maken får sjukpension eller ålderspension enligt denna lag eller arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller individuell förtidspension enligt 3 § i den nämnda lagen eller motsvarande pension från utlandet, har han eller hon rätt att få begynnelsepension till det belopp med vilket begynnelsepensionen överstiger den ovan nämnda pensionen.

Begynnelsepensionen upphör från ingången av månaden efter den under vilken den efterlevande maken fyller 65 år. Begynnelsepensionen upphör också om den efterlevande maken ingår ett nytt äktenskap innan han eller hon fyllt 50 år.

En efterlevande make har rätt till fortsättningspension efter begynnelsepensionen. Om den efterlevande maken får sjukpension eller ålderspension enligt denna lag eller arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller individuell förtidspension enligt 3 § i den nämnda lagen eller motsvarande pension från utlandet, har han eller hon dock inte rätt till fortsättningspension.

Som fortsättningspension beviljas det i 30 § 1 mom. nämnda grundbeloppet, om den efterlevande maken har ett barn under 18 år tillsammans med förmånslåtaren eller om den efterlevande makens eller förmånslåtarens barn under 18 år som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren bor i samma hushåll som den efterlevande maken. Den efterlevande maken kan också ha rätt till ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp i enlighet med bestämmelserna i 6 kap.

Om den efterlevande maken inte har något barn som avses i 2 mom., kan han eller hon ha rätt till det inkomstrelaterade kompletteringsbeloppet men inte till grundbeloppet.

Fortsättningspensionens grundbelopp uppgår till 81,80 euro i månaden.

Fortsättningspensionens fulla kompletteringsbelopp är 405,96 euro i månaden. Om pensionstagaren är gift eller lever i ett samboförhållande är beloppet 348,74 euro i månaden.

Från fortsättningspensionens fulla belopp eller i enlighet med 32 § beräknade kompletteringsbelopp avdras 50 procent av det belopp varmed den summa enligt 33 § av årsinkomsterna som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp överstiger 536 euro.

När beloppet av efterlevandepension beräknas beaktas den tid som förmånslåtaren var bosatt i Finland mellan det att han eller hon fyllde 16 år och det att han eller hon avled, dock högst tills han eller hon fyllde 65 år.

Om den tid som beräknats enligt 1 mom. är mindre än 80 procent av den totala tiden mellan det att förmånslåtaren fyllde 16 år och det att han eller hon avled eller fyllde 65 år, multipliceras begynnelsepensionen samt fortsättningspensionens grundbelopp och fulla kompletteringsbelopp, alla separat, med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som avses i 1 mom. divideras med den tid som är 80 procent av den totala tiden mellan det att förmånslåtaren fyllde 16 år och det att han eller hon avled eller fyllde 65 år.

När avvägningskoefficienten beräknas avrundas tidsenheterna nedåt till den närmaste fulla månaden.

Vid beräkningen av kompletteringsbeloppet beaktas som årsinkomst till den efterlevande maken utgående fortlöpande eller årligen återkommande

Förtida ålderspension från arbetspensionssystemet beaktas som inkomst utan förtidsminskning.

Från årsinkomsterna avdras av den efterlevande maken betalda fortlöpande räntor på bostadsskulder.

Arbetsinkomster är löneinkomster samt den del av inkomsten av rörelse, yrke, gårdsbruk eller någon annan förvärvsverksamhet som skall betraktas som ersättning för det arbete som har utförts inom förvärvsverksamheten.

Med arbetsinkomster jämställs

När kompletteringsbeloppet beräknas beaktas inte som årsinkomst följande till den efterlevande maken utgående betalningar:

Kompletteringsbeloppet skall justeras när

Om en förändring enligt 1 mom. har inträffat den första dagen i en månad, justeras kompletteringsbeloppet från ingången av den månaden. I annat fall justeras kompletteringsbeloppet från ingången av den månad som följer på förändringen.

En efterlevande makes fortsättningspension upphör från ingången av månaden efter den under vilken han eller hon fyller 65 år.

En efterlevande makes fortsättningspension upphör från ingången av månaden efter den under vilken den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år.

En efterlevande makes fortsättningspension upphör när han eller hon beviljas pension enligt 29 § 1 mom. Om pensionen beviljas den första dagen i en månad, upphör fortsättningspensionen från ingången av den månaden. I annat fall upphör fortsättningspensionen från ingången av månaden efter den under vilken pensionen beviljades.

Fortsättningspensionens grundbelopp upphör från ingången av månaden efter den under vilken den efterlevande makens eller förmånslåtarens barn som bott i samma hushåll som den efterlevande maken och som redan vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren flyttar bort från den efterlevande makens hushåll. Grundbeloppet upphör alltid senast från ingången av månaden efter den under vilken det yngsta av de barn som avses ovan eller av den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma barn fyller 18 år.

Om efterlevandepension har betalats för minst ett år och om pensionen dras in på grund av att den efterlevande maken ingår nytt äktenskap innan han eller hon fyllt 50 år, betalas den efterlevande maken ett engångsbelopp som är lika stort som den fortsättningspension som han eller hon skulle ha haft rätt till för de följande tre åren.

Engångsbetalningen beräknas utifrån den månadspension som den efterlevande maken senast fick före äktenskapet.

Om den efterlevande makens nya äktenskap upplöses, återställs inte rätten till fortsättningspension på grundval av det tidigare äktenskapet.

Fortsättningspensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte, om de sammanlagt understiger 5,38 euro i månaden.

Rätt till barnpension har en förmånslåtares barn som är under 18 år eller som är under 21 år och studerar på heltid.

Rätt till barnpension gäller efter en enda förmånslåtare. Med förmånslåtare avses barnets förälder eller någon annan person som barnet bodde med i samma hushåll vid tiden för dödsfallet och som ansvarade för barnets underhåll.

Ett föräldralöst barn har rätt att samtidigt få barnpension efter två förmånslåtare, av vilka den ena kan vara någon annan än barnets förälder. Ett barn är föräldralöst om båda föräldrarna har avlidit. Som föräldralöst betraktas också ett barn vars mor har avlidit och i fråga om vilket faderskapet inte har fastställts.

Ett barn som får sjukpension eller efterlevandepension enligt denna lag eller motsvarande pension från utlandet har inte rätt till barnpension.

Som barnpension betalas ett grundbelopp. Till pensionen för ett barn under 18 år läggs dessutom ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp.

Barnpensionens grundbelopp är 48,05 euro i månaden.

Det fulla beloppet av barnpensionens kompletteringsbelopp är 72,68 euro i månaden.

Från det fulla beloppet av barnpensionens kompletteringsbelopp eller från det kompletteringsbelopp som beräknats enligt 44 § avdras 50 procent av det belopp varmed det sammanlagda beloppet av familje- och försörjningspensioner enligt 22 § 1 mom. 1, 3, 4 och 6 punkten samt pensionsinkomster från utlandet som motsvarar dessa eller familjepension enligt denna lag överstiger 536 euro om året.

Från pensionen för ett föräldralöst barn avdras inte sådana familje- eller försörjningspensioner som redan har beaktats i den barnpension som har beviljats efter en tidigare avliden förmånslåtare.

Om barnpensionen skall räknas ut enligt förordningen om social trygghet avvägd enligt den tid som förmånslåtaren var bosatt i Finland, bestäms avvägningskoefficienten i enlighet med 32 § på motsvarande sätt som i fråga om efterlevandepension.

Barnpension avvägs inte enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland i andra situationer än den som nämns i 1 mom.

Folkpensionsanstalten har rätt att justera barnpensionens kompletteringsbelopp utan ansökan när i 43 § 1 mom. avsedd familje- och försörjningspension som skall beaktas som inkomst beviljas eller när en sådan som inkomst beaktad pension har ändrats av någon annan orsak än indexbindning.

Om en förändring enligt 1 mom. har inträffat den första dagen i en månad, justeras barnpensionen från ingången av den månaden. I annat fall justeras barnpensionens kompletteringsbelopp från ingången av den månad som följer på förändringen.

Barnpensionen upphör vid ingången av månaden efter den under vilken

Barnpensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte, om de sammanlagt understiger 5,38 euro i månaden.

En efterlevande makes begynnelsepension och barnpension beviljas från ingången av månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled. En efterlevande makes begynnelsepension på grundval av ett gemensamt barn beviljas från den ovan nämnda tidpunkten också i sådana fall då barnet föds efter förmånslåtarens död. En efterlevande makes fortsättningspension beviljas från ingången av den sjunde månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled.

Familjepension kan beviljas för visst tid, om någon dokumentation inte kan läggas fram om förmånslåtarens död men det är sannolikt att han eller hon har avlidit genom drunkning, till följd av någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak.

När familjepension beviljas för viss tid enligt 1 mom., avbryts förmånslåtarens pension och andra förmåner som Folkpensionsanstalten betalar från begynnelsedagen för familjepensionen.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

Rätt till barnförhöjning har den som får

Barnförhöjning beviljas, om pensionstagaren eller hans eller hennes make, maka eller sambo har ett barn under 16 år som lever i samma hushåll som pensionstagaren, eller om pensionstagaren på något annat sätt svarar för försörjningen av sitt barn som bor någon annanstans och är under 16 år. En pensionstagare anses ansvara för sitt barns försörjning då han eller hon har sådana kostnader för barnets försörjning som åtminstone uppgår till underhållsstödets belopp enligt 7 § 1 mom. i lagen om underhållstrygghet (671/1998).

Som barn till en pensionstagare betraktas också ett i 81 § i barnskyddslagen (417/2007) avsett barn som bor hos pensionstagaren.

Pensionstagarens barnförhöjning är 17,66 euro i månaden för varje barn.

Barnförhöjningen upphör från ingången av månaden efter den under vilken

Förmåner som avses i denna lag skall sökas hos Folkpensionsanstalten. Om Folkpensionsanstalten känner till att det finns förutsättningar för att höja en förmån, kan förhöjningen beviljas utan ansökan. Folkpensionsanstalten fastställer de blanketter som behövs vid verkställigheten av denna lag.

Om en sökande på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och om han eller hon inte har någon intressebevakare, kan en av Folkpensionsanstalten godkänd nära anhörig eller någon annan som huvudsakligen har skött sökanden föra talan i ärenden som gäller sökandens förmåner.

Sjukpension omvandlas till ålderspension utan ansökan när pensionstagaren fyller 65 år, om inte grunderna för fastställande av pensionen förändras.

En förmån betalas från ingången av månaden efter den under vilken rätten till förmånen uppkom. En förmån betalas dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än sex kalendermånader före ansökan om förmånen. Samma förfarande tillämpas när en förmån höjs.

Av en ansökan om pension skall framgå

Den som får ålderspension skall till Folkpensionsanstalten anmäla

Den som är bosatt utomlands skall bifoga ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning till ansökan.

Den som ansöker om och den som får pension skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

Av en ansökan om sjukpension skall framgå de uppgifter som nämns i 56 § 1 mom. I ansökan skall dessutom lämnas uppgifter om

Till en ansökan om sjukpension skall bifogas ett läkarutlåtande med en vård- eller rehabiliteringsplan. Folkpensionsanstalten kan även på egen bekostnad skaffa ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på ett sjukhus eller en inrättning eller om det finns något annat särskilt skäl att göra detta. Folkpensionsanstalten meddelar närmare föreskrifter om vad som skall framgå av läkarutlåtandet.

Utöver vad som bestäms i 56 § 2―4 mom. skall den som får sjukpension till Folkpensionsanstalten anmäla väsentliga förbättringar av hälsotillståndet eller arbetsförmågan, att han eller hon har fått yrkesundervisning och har börjat arbeta samt att rehabiliteringen har avbrutits.

Av en ansökan om efterlevandepension skall framgå

I ansökan om efterlevandepension skall det även klarläggas om sökanden har gemensamma barn under 18 år med förmånslåtaren samt om det vid förmånslåtarens död fanns sådana barn till den efterlevande maken eller till förmånslåtaren som var under 18 år och som bodde i samma hushåll som den efterlevande maken, samt sådana barns personuppgifter.

Utöver vad som bestäms i 56 § 2 och 4 mom. skall den som får efterlevandepension till Folkpensionsanstalten anmäla förändringar i de inkomster som påverkar pensionen samt beviljande av sjuk- eller ålderspension enligt denna lag, arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen, individuell förtidspension enligt 3 § i nämnda lag eller pension från utlandet som motsvarar dessa pensioner.

En efterlevande make som är bosatt utomlands skall bifoga ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning till ansökan.

Av en ansökan om barnpension skall framgå

Om förmånslåtaren inte var barnets förälder, skall av ansökan framgå släktskaps- eller vårdnadsförhållandet mellan barnet och förmånslåtaren. Dessutom skall det uppges om det från något annat håll har betalats ersättningar för barnets underhåll samt uppgifter om betalda ersättningar och ersättningsbeloppen. Till en ansökan om barnpension skall det dessutom bifogas ett studieintyg av läroanstalten, om barnpension söks på grundval av sådana studier på heltid som avses i 40 § 1 mom.

Det barn som får barnpension eller barnets vårdnadshavare eller intressebevakare skall till Folkpensionen anmäla

Den efterlevande maken eller någon annan som har vårdnaden om barnet skall anmäla adoption av ett barn som får barnpension i de fall som avses i 46 § 4 punkten och att vårdnaden om barnet har övertagits av en annan person.

När det gäller ansökan för ett barn som är bosatt utomlands skall ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning bifogas till ansökan.

Den som ansöker om och den som får barnpension skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

Av en ansökan om barnförhöjning skall framgå

Den som får barnförhöjning skall till Folkpensionsanstalten anmäla

Den som ansöker om och den som får barnförhöjning skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

Den som ansöker om eller får sjukpension skall av grundad anledning enligt föreläggande av Folkpensionsanstalten och för utredande av arbetsförmågan genomgå undersökning av en läkare som utsetts av Folkpensionsanstalten eller vid en sådan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som utsetts av Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten betalar kostnaderna för undersökningen.

En ansökan om en förmån kan avgöras utifrån de uppgifter Folkpensionsanstalten har tillgång till, om sökanden vägrar att lämna uppgifter som behövs för avgörande av ansökan eller att lägga fram den dokumentation som skäligen kan krävas av honom eller henne. Samma förfarande tillämpas, om den som ansöker om eller får sjukpension inte följer ett föreläggande enligt 61 § att genomgå en läkarundersökning eller uppsöka en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning.

Sökanden ges ett skriftligt beslut om beviljande, förvägrande, justering, avbrytande, indragning eller återkrav av en förmån. Sökanden skall även ges ett skriftligt beslut när förmånen med stöd av 67 § i denna lag eller 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) betalas till ett kommunalt organ.

Beslut om justering av en förmån på grund av indexjustering eller på någon annan motsvarande grund som bestäms direkt med stöd av lag ges endast på förmånstagarens begäran.

Beslut enligt denna lag ges avgiftsfritt.

En förmån betalas månatligen in på det konto i ett penninginstitut i Finland som förmånstagaren har uppgett. En förmån kan dock betalas även på något annat sätt, om det inte är möjligt att betala in den på ett konto eller om sökanden eller förmånstagaren uppger något särskilt skäl för ett annat betalningssätt.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om betalningstidpunkten.

Om den som ansökt om en förmån har avlidit innan ansökan har avgjorts, skall förmånen betalas till den efterlevande maken, boutredningsmannen eller, genom fullmakt av delägarna i dödsboet, till någon annan företrädare för dödsboet högst till utgången av den månad under vilken sökanden avled.

Om en förmånstagare flyttar utomlands för att bosätta sig där, utbetalas förmånen för ett år från ingången av den månad som följer på flyttningen. Utbetalningen av förmånen avbryts dock från ingången av månaden efter flyttningen, om inte förmånstagaren omedelbart innan han eller hon flyttade utomlands varit bosatt i Finland i ett års tid.

När förmånstagaren har återvänt till Finland för att bosätta sig här börjar den förmån som avbrutits betalas ut från ingången av månaden efter den under vilken förmånstagaren återvände. Förmånen betalas retroaktivt för högst sex månader före meddelandet om att förmånstagaren återvänder.

Utbetalningen av en förmån till en förmånstagare som avtjänar ovillkorligt fängelsestraff i fängelse avbryts när tre månader har avtjänats av fängelsestraffet eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Om häktningstiden omedelbart före verkställigheten av straffet dras av från straffet, avbryts utbetalningen av förmånen på motsvarande sätt när den sammanräknade tiden för straffverkställigheten och avdraget uppgår till tre månader, dock tidigast från ingången av månaden efter den beräknade tidpunkt då straffet skall börja avtjänas.

En förmån som avbrutits börjar betalas ut från ingången av den månad som följer efter frigivningen. Om en person friges den första dagen i månaden, betalas förmånen dock från ingången av den månaden.

För tryggande av försörjningen kan en förmån som avbrutits eller en del av den betalas ut till förmånstagarens make, maka eller sambo och barn under 16 år.

Folkpensionsanstalten kan besluta att en förmån skall betalas till ett sådant organ i den kommun där förmånstagaren är bosatt som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen för att användas till underhåll för förmånstagaren och hans eller hennes anhöriga enligt 66 § 3 mom., om förmånstagarens eller hans eller hennes anhörigas försörjning möjligen äventyras om förmånen betalas till förmånstagaren själv. En förmån som har betalats på detta sätt får inte i strid med förmånstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än underhåll under den månad för vilken förmånen har betalats ut.

Framställning om att förmånen skall betalas till ett kommunalt organ kan göras av förmånstagaren, förmånstagarens make, maka eller sambo, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter förmånstagaren eller det kommunala organ som saken gäller.

Om inte intressebevakaren för ett minderårigt barn som får barnpension har vårdnaden om barnet, kan barnpensionen betalas till barnets vårdnadshavare. Innan pensionen betalas ut till barnets vårdnadshavare skall Folkpensionsanstalten höra det organ som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen, barnets intressebevakare och barnet, om det fyllt 15 år.

Om barnet har fyllt 15 år kan barnpensionen med intressebevakarens samtycke betalas till barnet.

Barnpensionen kan betalas till det organ som avses i 1 mom. eller med organets samtycke också till någon annan person, om det kan äventyra barnets försörjning att barnpensionen betalas till den som har rätt att lyfta den.

Om en pensionstagare som får familjepension beviljas folkpension retroaktivt, betraktas den familjepension som betalats för samma tid som förskott på folkpensionen.

Om en pensionstagare som får folkpension beviljas familjepension retroaktivt, betraktas den folkpension som betalats för samma tid som förskott på familjepensionen.

En retroaktivt beviljad folkpension skall innehållas för Folkpensionsanstalten eller betalas till arbetslöshetskassan till den del som motsvarar den förmån som dessa har betalat ut, om Folkpensionsanstalten beviljar folkpension retroaktivt för samma tid för vilken förmånstagaren har fått

Det förfarande som anges i 1 mom. tillämpas också, om Folkpensionsanstalten beviljar barnförhöjning retroaktivt för samma tid för vilken förmånstagaren har fått

Folkpensionen och barnförhöjningen betalas dock till arbetslöshetskassan endast under förutsättning att ett meddelande enligt 11 kap. 14 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har gjorts minst två veckor före den dag då pensionen och förhöjningen skall betalas ut.

Om den som ansöker om folkpension eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp har ansökt om pension eller ersättning också från en annan stat som tillämpar förordningen om social trygghet, kan folkpensionen eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beviljas temporärt för den tid ärendets behandling varar. Om pension eller ersättning från den nämnda staten beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten driva in den folkpension och det kompletteringsbelopp som har betalats till ett för stort belopp från den pension eller ersättning som beviljats retroaktivt i den andra staten. När Folkpensionsanstalten har fått uppgifter om den pension som sökanden har ansökt om i den andra staten, fattar den ett slutligt beslut om folkpensionen eller efterlevandepensionen.

Folkpension och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp kan beviljas temporärt, om ändring har sökts i fråga om arbetspension eller ersättning som skall beaktas som inkomst när det gäller pensionen. Om arbetspension eller ersättning beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten från arbetspensionen eller ersättningen driva in den pension som betalats till ett för stort belopp för samma tid. Folkpensionsanstalten får driva in den folkpension som betalats till ett för stort belopp också då arbetspensionsanstalten fortsätter att betala ut rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av ändringssökande.

Folkpensionsanstalten kan hos den som betalar arbetspension driva in pension som denna betalar retroaktivt till den del den motsvarar den folkpension eller det extra fronttillägg som har betalats till ett för stort belopp, om den som betalar arbetspension

Det förfarande som anges i 2 mom. tillämpas också i fråga om pensioner och förmåner som avses i 22 § 1 mom. 3―6 punkten.

I de fall som avses i 1 mom. och 2 mom. 3 punkten skall Folkpensionsanstalten minst två veckor före utbetalningen meddela den som betalar arbetspensionen att arbetspensionen eller en del av den skall betalas till Folkpensionsanstalten. Den som betalar pension, ersättning samt familje- och försörjningspension enligt 22 § 1 mom. 3―6 punkten skall underrättas på motsvarande sätt.

Utbetalningen av en förmån eller en del av den kan avbrytas temporärt, om det är uppenbart att förmånstagaren på grund av ändrade förhållanden eller av någon annan orsak inte har rätt till förmånen eller en del av den. Om förmånstagaren inte lämnar den begärda tilläggsutredningen, avgörs ärendet på basis av de uppgifter som Folkpensionsanstalten har tillgång till.

Om en förmån som avbrutits börjar betalas ut på nytt betalas den inte utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader.

En förmån betalas till utgången av den månad under vilken förmånstagaren avled.

Om en förmån enligt denna lag har betalats utan grund eller till ett för stort belopp skall den överskjutande förmånen återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om det anses vara skäligt och om utbetalningen utan grund inte har berott på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som har betalats utan grund är litet. Återkravet kan också frångås helt efter det att beslutet om återkrav har getts, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte har återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar. Utan förmånstagarens samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämförbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas så som en dom som har vunnit laga kraft.

Ett beslut om återkrav av en förmån som har betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen.

En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts enligt 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Efter att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003).

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten gett med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

En part på vilken förordningen om social trygghet är tillämplig och som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten har gett med stöd av denna lag, får söka ändring i beslutet efter att ha fått det sammanfattande meddelande med alla EU-länders pensionsbeslut som avses i artikel 48 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 gällande tillämpning av EG:s förordning om social trygghet. I ett beslut av Folkpensionsanstalten som gäller förutsättningarna för erhållande av sjukpension får ändring dock sökas så som bestäms i denna lag.

Folkpensionsanstaltens beslut skall följas även om det överklagas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut som Folkpensionsanstalten gett.

Besvärsskriften skall lämnas in till Folkpensionsanstalten senast den trettionde dagen efter den dag då parten anses ha fått del av beslutet. Om inte något annat visas i samband med sökande av ändring, anses en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress han eller hon uppgett.

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas så som bestäms i 77 och 78 §.

Om Folkpensionsanstalten inte rättar det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som anges i 78 §, kan besvären trots förseningen tas upp till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

Om nya upplysningar framkommer i ett ärende som gäller beviljande av en förvägrad förmån eller utökande av en redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Också besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller sökande av ändring. Ändring i beslutet får sökas så som bestäms i 77 och 78 §.

Om den som får folkpension eller efterlevandepension har beviljats en sådan arbetspension eller ersättning enligt 22 § retroaktivt som skall beaktas som inkomst eller om en sådan förmån har höjts, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet enligt 84 § eller utan partens samtycke enligt 81 § 2 mom. avgöra ärendet på nytt efter att ha hört den som saken gäller.

Om ett lagakraftvunnet beslut som gäller en förmån enligt denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. Ändring i ett sådant avgörande får sökas på det sätt som föreskrivs i 77 och 78 §.

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Om ett lagkraftvunnet beslut som besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen fattat enligt denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

I 1 mom. 3 punkten avsedda uppgifter om pensioner och ersättningar är förmånstagarens personuppgifter, pensions- och ersättningsslag, grunderna för fastställandet, grunden för en förhöjning samt belopp och tid för vilken pensionen eller ersättningen betalas. Uppgifter behöver dock inte lämnas om indexjustering som baserar sig på 98 § i lagen om pension för arbetstagare.

För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av skatteförvaltningen årligen få följande nödvändiga uppgifter med tillhörande identifieringsuppgifter i fråga om fysiska personer:

Utöver vad som bestäms i 3 mom. har Folkpensionsanstalten rätt att av skatteförvaltningen få övriga uppgifter som är nödvändiga för förmånerna.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för den som lämnar ut uppgifterna, skall kostnaderna dock ersättas.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av en pension eller förmån enligt denna lag eller sådana nödvändiga uppgifter som annars skall beaktas vid verkställigheten av uppdrag som föreskrivs i denna lag, i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller i andra internationella författningar om social trygghet

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har dessutom rätt att på begäran, för avgörande av en sjukpension,

få utlåtanden och övriga nödvändiga uppgifter ur journalhandlingar för den som ansöker om pension samt uppgifter om hans eller hennes rehabilitering, hälsotillstånd, vård och arbetsförmåga, om inte sökanden själv lämnar uppgifterna.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har rätt att få de uppgifter som nämns i 1 och 2 mom. avgiftsfritt. Yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och socialserviceproducenter har dock rätt att få ett skäligt arvode för de utlåtanden som de har gett på grundval av den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 2 mom.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall Pensionsskyddscentralen, Statskontoret och Kommunernas pensionsförsäkring på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter lämna Folkpensionsanstalten

För klarläggande av rätt till ålderspension enligt denna lag har Folkpensionsanstalten också rätt att av Pensionsskyddscentralen få personuppgifter om de 65 år fyllda arbetspensionsförsäkrade som inte får arbetspension.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall inrättningar enligt 5 § 3 och 4 mom. i denna lag och organ enligt 6 § i socialvårdslagen utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om att en förmånstagare blivit intagen för institutionsvård och om att vården har upphört. Uppgifter skall lämnas om sådan vård som kan uppskattas pågå minst tre månader eller som har pågått i två månader och alltjämt fortsätter.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall fängelser utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. Uppgifter skall lämnas om förmånstagare som har börjat avtjäna ett över tre månader långt fängelsestraff eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Uppgifter skall också lämnas då häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet och den sammanräknade tiden för avdraget och straffverkställigheten överstiger tre månader.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

För det förhandlingsförfarande som avses i 5 § 5 mom. har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ett ärende och som gäller verksamhetsenhetens verksamhet, lokaler, antalet anställda, innehållet i vården, dess art och omfattning, avtal som ingåtts om vården och ersättning som betalas för vården.

Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att vid nämnda förhandlingsförfarande på begäran få för avgörandet nödvändiga sekretessbelagda uppgifter ur journalhandlingarna, uppgifter om hälsotillståndet för den som får vård samt om hans eller hennes läkemedel och inkomster av kommunens social- och hälsovårdsmyndigheter och inrättningar eller av berörda statliga eller privata verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om Folkpensionsanstaltens rätt att få sekretessbelagda uppgifter gäller även social- och hälsovårdsministeriet.

Utöver vad som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den har fått för fullgörandet av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna påverkar en förmån enligt denna lag, om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att vidarebefordra uppgifter som erhållits med stöd av 85 § 1 mom. 1 och 3 punkten till en sådan mottagare som med stöd av lag har rätt att få uppgifterna.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utmätning, på begäran av en behörig myndighet, lämna ut uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag. Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som den vet betalar ut pensioner och andra sociala förmåner.

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i det momentet öppna en teknisk anslutning till sådana sekretessbelagda uppgifter i sina register som den med stöd av 90 § 1 och 2 punkten samt 92 och 93 § har rätt att lämna de mottagare som avses i paragraferna.

Vad som i denna paragraf bestäms om öppnande av en teknisk anslutning och lämnande av uppgifter med hjälp av den gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av en teknisk anslutning få sekretessbelagda personuppgifter enligt 85 § och 86 § 1 mom. 1―6 punkten samt 86 § 2 mom., till den del det gäller en i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter avsedd verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller en socialserviceproducent eller någon annan vårdinrättning. Detsamma gäller sekretessbelagda uppgifter enligt 87 och 89 §.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utredning av brott och missbruk till ett ministerium, skatteförvaltningen samt inrättningar eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade sociala trygghetssystemet och som administrerar sociala trygghetsförmåner som påverkas av förmåner som avses i denna lag lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag.

Följande uppgifter lämnas i fråga om den som fått förmåner enligt denna lag:

Folkpensionsanstalten har rätt enligt 1 mom. att lämna uppgifter enligt 2 mom. även till polis- och åklagarmyndigheterna till den del uppgifterna är nödvändiga för att utreda brott eller väcka åtal.

I de situationer som avses i denna paragraf får uppgifter dock inte lämnas om en persons hälsotillstånd eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera pensionssökanden om var uppgifter om honom eller henne finns att få och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut.

Ålderspensioner, sjukpensioner, barnförhöjningar och familjepensioner enligt denna lag samt arbetslöshetspensioner och individuella förtidspensioner enligt lagen om införande av folkpensionslagen betalas ur Folkpensionsanstaltens folkpensionsfond. Ur folkpensionsfonden betalas även sådana folkpensions- och familjepensionsutgifter som enligt 15 § i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) anses utgöra en del av grundskyddsandelen samt 40 procent av Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader.

Förmåner och verksamhetskostnader enligt 97 § som betalas ur folkpensionsfonden finansieras med medel som inflyter av arbetsgivarnas folkpensionsavgifter, med statens betalningsandelar och med folkpensionsfondens övriga intäkter.

Folkpensionsfondens övriga intäkter består av fondens avkastning av placeringar.

Arbetsgivare skall betala arbetsgivares folkpensionsavgift. För privata arbetsgivare har avgiften graderats i förhållande till de avskrivningar som arbetsgivaren har gjort på anskaffningsutgifterna för förslitning underkastade anläggningstillgångar och i förhållande till de löner som arbetsgivaren har betalat.

Arbetsgivares folkpensionsavgift betalas som en del av arbetsgivares socialskyddsavgift. Bestämmelser om arbetsgivares socialskyddsavgift finns i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963). Avgiftsprocenten för och graderingen av arbetsgivares folkpensionsavgift anges särskilt genom lag.

Folkpensionsanstalten finansierar 60 procent av pensionerna enligt 97 §, med undantag för familjepensioner.

Folkpensionsanstalten finansierar dessutom barnförhöjningarna och verksamhetskostnaderna enligt 97 § till fullt belopp.

Familjepensioner enligt 97 § finansieras med statsmedel.

Staten ansvarar också för folkpensionsutgifterna till den del Folkpensionsanstaltens finansieringsandel inte täcker dem.

Folkpensionsfondens med det främmande kapitalet minskade finansieringstillgångar skall vid kalenderårets utgång utgöra minst fyra procent av de årliga totalutgifterna för folkpensionsförsäkringen ( finansieringstillgångarnas minimibelopp ). Om intäkterna i folkpensionsfonden inte räcker till för att finansieringstillgångarnas minimibelopp skall uppnås, betalas den bristande delen av statsmedel ( garantibelopp ).

Utöver vad som i 1 mom. bestäms om garantibeloppet och i 101 § om statens finansieringsandel, skall staten till Folkpensionsanstalten betala ett så stort belopp att folkpensionsfondens likviditet vid varje tidpunkt är tillräckligt tryggad ( likviditetsbelopp ).

Staten skall månatligen i förskott på statens finansieringsandel betala Folkpensionsanstalten 90 procent av de uppskattade finansieringsandelarna enligt 101 §.

Staten skall månatligen i förskott på garantibeloppet betala Folkpensionsanstalten ett belopp som motsvarar en tolftedel av det uppskattade årliga garantibeloppet. För tryggande av Folkpensionsanstaltens finansiering eller om det årliga förskottsbeloppet förändras väsentligt, kan förskottet periodiseras på ett annat sätt än vad som föreskrivs ovan.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om fastställandet och betalningen av förskotten och statens slutliga andelar samt om de uppgifter som behövs för detta.

Folkpensionsanstalten skall årligen senast den 15 maj tillställa social- och hälsovårdsministeriet en beräkning över de förmånsutgifter och de verksamhetskostnader för Folkpensionsanstalten som skall betalas ur folkpensionsfonden samt en beräkning över statens garantibelopp följande år. Beräkningen skall justeras, om dess grunder har förändrats väsentligt.

Folkpensionsanstalten har rätt att utöva tillsyn över fastställande, debitering, uppbörd och redovisning av arbetsgivares folkpensionsavgift samt att i dessa avseenden granska beskattningshandlingarna.

Om utbetalningen av en förmån enligt denna lag fördröjs, betalas den fördröjda förmånen förhöjd för dröjsmålstiden. Räntefoten per år för förhöjningen är referensräntan för den halvårsperiod före betalningsdagen som avses i 12 § i räntelagen (633/1982) förhöjd med sju procentenheter.

Skyldigheten att betala förmånen förhöjd gäller dock inte den del av förmånen som betalas till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa.

En beräknad förmånsförhöjning för dröjsmålstiden eller en del av den betalas inte om beloppet understiger 1,47 euro.

Den förhöjning som betalas för dröjsmålstiden beräknas på varje dag av dröjsmålstiden. Dröjsmålstiden anses börja då tre kalendermånader har förflutit från utgången av den månad under vilken sökanden till Folkpensionsanstalten lämnat in sin ansökan eller ett annat motsvarande anspråk samt lämnat en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom eller henne. Härvid beaktas även Folkpensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Om en pension eller ersättning enligt 22 § ännu inte har avgjorts slutligt, anses dröjsmålstiden börja först då en kalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken meddelande om pensionen eller ersättningen kommit till Folkpensionsanstalten. På en förmånspost som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare beräknas förhöjningen från förfallodagen.

Har ändring sökts i ett beslut av Folkpensionsanstalten, kan besvärsinstansen besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt än den som avses i 1 mom., om Folkpensionsanstalten visar att det i ändringssökandens förhållanden har inträffat en väsentlig förändring under den tid då ändringsansökan varit anhängig.

Om en förmån inte har kunnat betalas ut i tid av skäl som beror på sökanden, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret enligt vad Folkpensionsanstalten känner till upphörde. Om utbetalningen av en förmån fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsförmedlingen eller av något annat motsvarande oöverstigligt hinder, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för tiden för det dröjsmål som orsakats av ett sådant hinder.

När den förhöjning som skall betalas för dröjsmålstiden beräknas skall ett år anses ha 360 dagar och en månad 30 dagar.

Om en folkpensionstagare eller en mottagare av efterlevandepension fortgående får offentlig institutionsvård enligt 5 § 3 och 4 mom. minskas pensionen när vården har varat i tre månader enligt följande:

Pensionen betalas till oförminskat belopp till utgången av den månad under vilken institutionsvården har varat tre månader.

Om ålderspensionen har skjutits upp eller tidigarelagts enligt 10 § 2 och 3 mom., höjs eller minskas beloppen enligt 1 mom. på motsvarande sätt.

Om den som fortgående får offentlig institutionsvård får bostadsbidrag för pensionstagare, betalas pensionen dock till oförminskat belopp till utgången av den månad under vilken institutionsvården har varat nio månader.

Pensionen betalas till oförminskat belopp från ingången av månaden efter den under vilken institutionsvården upphörde, om institutionsvården upphör den sextonde dagen i månaden eller senare. I annat fall betalas pensionen till oförminskat belopp från ingången av den månad under vilken institutionsvården upphörde.

De belopp som anges i denna lag, bortsett från inkomstgränsen enligt 17 § 1 mom. och 33 § 1 mom. 4 punkten, binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har beräknats.

De årliga inkomstposter som inverkar på fastställandet av en förmån avrundas till närmaste euro.

De förmåner som skall betalas ut och deras minimibelopp avrundas till närmaste cent.

En förmån enligt denna lag får inte utmätas.

Utan hinder av 1 mom. kan en förmån enligt denna lag utmätas för att driva in ett underhållsbidrag eller ett därmed jämförbart skadestånd som skall betalas till barn.

Ett avtal om överföring av en förmån enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till folkpensionslagen (347/1956) eller familjepensionslagen (38/1969) eller till en förmån som beviljats eller betalas med stöd av dem, skall hänvisningen anses avse motsvarande bestämmelser i denna lag och en förmån enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag eller lagen om införande av denna lag.