370/2007

Rättegången och rättegångshandlingar är offentliga, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i någon annan lag.

Denna lag gäller rättegångens och rättegångshandlingarnas offentlighet i riksrätten, högsta domstolen, hovrätterna, tingsrätterna, arbetsdomstolen och krigsrätterna.

Lagen tillämpas också på behandlingen av sådana ärenden i marknadsdomstolen på vilka förvaltningsprocesslagen (586/1996) inte tillämpas.

Till den del inte något annat föreskrivs i denna lag skall i domstolarna tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

I denna lag avses med

Vad som i denna lag föreskrivs om rättegångshandlingar gäller på motsvarande sätt offentligheten beträffande föremål.

Uppgifterna om den domstol som behandlar ärendet, ärendets exakta art, processens gång samt den muntliga förhandlingens tid och plats såväl som de uppgifter som är nödvändiga för specificering av parter är offentliga. Domstolen kan dock i en sådan situation som avses i 6 § förordna att uppgifterna om en målsägandes eller en asylsökandes identitet skall hållas hemliga.

De grundläggande uppgifter om rättegången som avses i 4 § blir genast offentliga, om inte något annat följer av 2 mom.

I ett ärende som gäller tvångsmedel enligt 5 a kap. i tvångsmedelslagen (450/1987), polisåtgärder enligt 32 b § i polislagen (493/1995) eller tullåtgärder enligt 20 f § i tullagen (1466/1994) och i vilket den som är föremål för tvångsmedel eller åtgärder inte behöver höras vid behandling av yrkandet på tvångsmedel eller åtgärder, blir de grundläggande uppgifterna offentliga först när den som misstänks för brott eller är föremål för tvångsmedel eller åtgärder senast skall underrättas om användningen av tvångsmedel eller åtgärder, om inte domstolen beslutar att de grundläggande uppgifterna skall bli offentliga före det.

Domstolen kan förordna om hemlighållande av

På begäran av en part är dock en i 1 mom. avsedd uppgift om partens identitet offentlig.

En rättegångshandling är offentlig efter den tidpunkt som anges i 8 §, om inte handlingen är sekretessbelagd enligt 9 § eller om inte domstolen med stöd av 10 § bestämmer att den skall hållas hemlig.

Var och en har rätt att ta del av en offentlig rättegångshandling.

Om det inte i denna lag eller med stöd av den bestäms något om hemlighållande av en rättegångshandling, blir den offentlig enligt följande:

Domstolen kan förordna att en rättegångshandling som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten blir offentlig tidigare än vad som anges i momentet, om det är uppenbart att det inte vållar någon som har del i saken skada eller lidande att handlingen blir offentlig eller det finns vägande skäl för att handlingen blir offentlig.

Domstolen kan förordna att en rättegångshandling som avses i 1 mom. 3 eller 6 punkten blir offentlig senare än vad som anges i momentet, dock senast vid den muntliga förhandlingen i ärendet eller, om någon muntlig förhandling inte hålls i ärendet, senast när ett avgörande i huvudsaken meddelas. Detta förutsätter att

En rättegångshandling är sekretessbelagd till den del den innehåller

Domstolen kan på grund av ett vägande allmänt eller enskilt intresse i anslutning till saken eller på yrkande av den som uppgifterna gäller besluta att rättegångshandlingar som är sekretessbelagda enligt 1 mom. 2―5 punkten blir offentliga till vissa delar eller i sin helhet.

De uppgifter som avses i 1 mom. 2 punkten är dock inte sekretessbelagda i ett brottmål till den del de har ett väsentligt samband med den gärning som avses i åtalet eller den straffrättsliga bedömningen av gärningen, om inte domstolen med stöd av 10 § förordnar att de skall hållas hemliga.

På begäran av en part eller av andra särskilda skäl kan domstolen förordna att en rättegångshandling skall hållas hemlig till behövliga delar, om handlingen innehåller uppgifter som enligt någon annan lag är sekretessbelagda och vilkas offentlighet sannolikt skulle medföra väsentlig olägenhet eller skada för de intressen till vilkas skydd sekretessen har föreskrivits.

Sekretesstiden för en rättegångshandling som är sekretessbelagd enligt 9 § 1 mom. 2 eller 4 punkten är 60 år och sekretesstiden för en rättegångshandling som är sekretessbelagd enligt 9 § 1 mom. 6 punkten är 80 år. Sekretesstiden för övriga rättegånghandlingar som är sekretessbelagda enligt 9 § är 25 år.

Sekretesstiden för en rättegångshandling som domstolen har förordnat att skall hemlighållas med stöd av 10 § och för ett avgörande som domstolen har förordnat att skall hemlighållas med stöd av 24 § är högst 60 år, om syftet med förordnandet är att skydda privatlivet, och högst 25 år, om syftet med förordnandet är något annat.

Sekretesstiden räknas från den tidpunkt vid vilken ärendet inleddes vid domstolen.

Om det är sannolikt att en rättegångshandling när den blir offentlig fortfarande vid utgången av sekretesstiden kommer att medföra betydande olägenhet för de intressen till vilkas skydd sekretessen har föreskrivits eller förordnats, kan den domstol som senast behandlade huvudsaken förlänga sekretesstiden med högst 60 år på ansökan av den som uppgifterna gäller.

En part har rätt att ta del av innehållet i också en sådan rättegångshandling som inte är offentlig, om inte något annat följer av 2 mom.

En parts rätt enligt 1 mom. gäller inte

I fråga om utlämnande av rättegångshandlingar gäller 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Uppgifter i en videoinspelning eller i någon annan motsvarande bild- och ljudupptagning kan dock lämnas ut bara genom att upptagningen hålls tillgänglig i domstolen, om det med beaktande av upptagningens innehåll finns skäl att anta att utlämnandet av uppgifterna på något annat sätt kan leda till att integritetsskyddet för personer som förekommer på upptagningen kränks.

Den muntliga förhandlingen i ett ärende är offentlig, om inte domstolen med stöd av 15 § förordnar att muntlig förhandling skall ske utan att allmänheten är närvarande.

Var och en har rätt att närvara vid en offentlig förhandling, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i någon annan lag.

Domstolen skall senast när sammanträdet börjar lämna meddelande om muntlig förhandling på sammanträdesplatsen genom en uppropslista på vilken skall antecknas parternas namn, med undantag för målsägandens namn i brottmål där åklagaren utför åtal, ärendets exakta art, behandlingsfasen, den muntliga förhandlingens tid och plats samt domstolens sammansättning.

På begäran av den som har del i saken eller av andra särskilda skäl kan domstolen besluta att den muntliga förhandlingen i ett ärende helt eller till behövliga delar skall ske utan att allmänheten är närvarande, om

I fråga om rättegångens och rättegångshandlingars offentlighet i tvångsmedelsärenden tillämpas denna lag, om inte något annat följer av denna paragraf.

Domstolen kan besluta att muntlig förhandling om häktning, reseförbud och framläggande av bevis som sker innan handläggningen av ett åtal har inletts skall hållas utan att allmänheten är närvarande, om den som kräver tvångsmedel yrkar på detta av skäl som har samband med utredningen eller den som misstänks för brott själv begär detta eller om domstolen av andra orsaker anser det vara nödvändigt. I strid med den misstänktes begäran får handläggning ske i närvaro av allmänheten bara om det finns vägande skäl till det.

Rättegångshandlingarna från en förhandling om tvångsmedel eller mottagande av bevis som sker innan handläggningen av ett åtal har inletts kan, med undantag för den rättegångshandling som innehåller avgörandet, av orsaker som nämns i 2 mom. sekretessbeläggas högst till dess att åtalet handläggs eller målet avskrivs.

Ett ärende som gäller tvångsmedel enligt 5 a kap. i tvångsmedelslagen, polisåtgärder enligt 32 b § i polislagen eller tullåtgärder enligt 20 f § i tullagen och i vilket den som är föremål för tvångsmedel eller åtgärder inte behöver höras vid behandlingen av yrkandet på tvångsmedel eller åtgärder, handläggs och avgörandet avkunnas utan att allmänheten är närvarande. Den rättegångshandling som innehåller avgörandet samt övriga rättegångshandlingar i ärendet blir offentliga när den som misstänks för brott eller är föremål för tvångsmedel eller åtgärder senast skall underrättas om användning av tvångsmedel eller åtgärder, om inte domstolen av särskilda skäl beslutar att handlingen skall bli offentlig före det.

Vid förhandling inom stängda dörrar har, förutom parterna och deras ombud och biträden, de personer rätt att närvara vilkas närvaro domstolen anser vara nödvändig.

Vid beslut om att förhandlingen i ett ärende skall ske utan att allmänheten är närvarande, får allmänhetens rätt att närvara vid förhandlingen bara begränsas till den del det är nödvändigt för att trygga det intresse som skall skyddas.

I fråga om hemlighållande och utnyttjande av uppgifter som är sekretessbelagda enligt denna lag eller enligt ett sekretessförordnande som meddelats med stöd av den och som lagts fram vid förhandling inom stängda dörrar gäller vad som föreskrivs i 23 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Tystnadsplikten och förbudet mot utnyttjande gäller samtliga som är närvarande vid förhandling inom stängda dörrar.

Uppgifter som är sekretessbelagda enligt 9 § eller som domstolen förordnat att skall hållas hemliga med stöd av 10 § får vid offentlig förhandling läggas fram muntligen eller med hjälpmedel i den omfattning som behövs för att ärendet skall kunna handläggas.

Uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 5 punkten får inte behandlas offentligt, om det inte finns särskilt vägande skäl till det.

Domstolen får begränsa allmänhetens närvaro vid offentlig förhandling, om det är nödvändigt för att ett vittne, någon annan som skall höras eller en part eller den som står i ett i 15 kap. 10 § 2 mom. i strafflagen (39/1889) avsett förhållande till någon av de nämnda personerna skall kunna skyddas för hot mot liv eller hälsa. Domstolens ordförande får begränsa allmänhetens närvaro vid offentlig förhandling, om det är nödvändigt för att undvika trängsel.

Domstolen får förbjuda personer under 15 år att närvara vid offentlig förhandling, om det kan vara skadligt för dem att vara närvarande.

Fotografering och bandning samt annan bild- och ljudupptagning och överföring av dem med tekniska metoder är vid en offentlig muntlig förhandling tillåten för andra än domstolen endast med ordförandens tillstånd och i enlighet med dennes anvisningar.

Tillstånd kan beviljas innan förhandlingen inleds och vid avkunnande av domstolens avgörande, om

Till övriga delar kan tillstånd till upptagning av en rättegång beviljas om det finns förutsättningar för detta enligt 2 mom. och om upptagningen inte heller försvårar en ostörd muntlig förhandling och om de som har del i rättegången ger sitt samtycke till upptagning.

Domstolens avgörande är offentligt, om inte domstolen med stöd av 24 § förordnar att det skall hållas hemligt.

Parterna och allmänheten har rätt att närvara när avgörandet avkunnas. Den rättegångshandling som innehåller avgörandet är offentlig.

Domstolens överläggning och omröstning sker utan att parterna och allmänheten är närvarande. Innehållet i överläggningen skall hemlighållas.

Domstolen kan förordna att ett avgörande till behövliga delar skall hållas hemligt, om avgörandet innehåller

Domslutet och de tillämpade lagrummen är dock också i ett sådant fall offentliga. Om inte parten i fråga begär något annat, kan domstolen dock meddela ett sekretessförordnande i fråga om

När domstolen med stöd av 24 § 1 mom. har förordnat att ett avgörande skall hållas hemligt skall en offentlig redogörelse för avgörandet utarbetas, om saken är samhälleligt betydelsefull eller har väckt stort allmänt intresse. Den offentliga redogörelsen skall innehålla huvuddragen av ärendet och av motiveringen till avgörandet. En offentlig redogörelse som gäller ett brott som har samband med särskilt känsliga uppgifter om en persons privatliv skall också offentliggöras så att målsägandens identitet inte blir avslöjad.

Uppgifter som avses i 24 § 1 mom. får tas in i ett offentligt avgörande i den omfattning som behövs för att avgörandet skall kunna motiveras.

Uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 5 punkten får inte tas in i ett offentligt avgörande, om det inte finns särskilt vägande skäl till det.

Om saken är samhälleligt betydelsefull eller har väckt stort allmänt intresse, och vid behov även i andra fall, skall domstolen i mån av möjlighet se till att en part kan ta del av avgörandets innehåll innan allmänheten får ta del av den rättegångshandling som innehåller avgörandet.

Frågan om offentlighet vid en rättegång avgörs med stöd av denna lag på begäran av en part eller om domstolen anser det behövligt eller om någon utomstående begär att få ta del av innehållet i en rättegångshandling. Frågan om offentlighet för en rättegångshandling som innehåller annat än ett avgörande kan avgöras också när rättegången upphört att vara anhängig.

När rättegången har upphört att vara anhängig kan domstolen avgöra frågan om en rättegångshandling eller en del av den skall hållas hemlig på begäran av en part eller den som saken gäller bara om denne inte har kunnat framställa en sådan begäran medan ärendet var anhängigt eller det finns något annat giltigt skäl till att en sådan begäran inte har framställts.

Om den som begär att få ta del av en rättegångshandling eller grundläggande uppgifter om en rättegång eller den som hörs med anledning av en sådan begäran kräver det, skall saken avgöras skriftligen av domstolen i den sammansättning som föreskrivs i 29 §.

Ett avgörande som gäller en rättegångs offentlighet skall motiveras. Ett skriftligt avgörande som gäller en rättegångs offentlighet skrivs in i protokollet eller i en separat handling.

Vid avgörandet av frågan om offentlighet vid rättegång med stöd av denna lag kan domstolen ha en sammansättning med en domare eller den sammansättning i vilken den är domför i huvudsaken. Om saken skall avgöras vid muntlig förhandling eller gäller offentligheten vid muntlig förhandling, kan den dock endast avgöras i den sammansättning som domstolen har vid den muntliga förhandlingen.

Innan domstolen eller dess ordförande avgör frågan om offentlighet vid en rättegång med stöd av denna lag, skall den vars rätt saken gäller ges tillfälle att bli hörd. Hörande behöver dock inte ske, om det skulle orsaka onödigt dröjsmål med beaktande av ärendets art och det sannolikt inte medför betydande olägenhet eller skada om hörande inte sker. Om frågan om offentlighet avgörs när rättegången upphört att vara anhängig, är särskilt hörande i saken inte längre nödvändigt, om det inte finns särskilda skäl till det.

Den som har del i saken behöver inte höras vid ett avgörande som avses i 8 § 3 mom.

Domstolen kan i en anhängig rättegång besluta om en interimistisk begränsning av en rättegångshandlings eller muntlig förhandlings offentlighet utan att höra den som har del i saken, om det är nödvändigt att saken avgörs omedelbart och offentlighet skulle hindra domstolen från att utöva sin rätt att besluta om hemlighållandet av en rättegångshandling eller om att muntlig förhandling skall hållas utan att allmänheten är närvarande.

Frågan om offentlighet skall avgöras slutligt senast vid den muntliga förhandlingen, eller om en sådan inte hålls, när huvudsaken avgörs.

Domstolen kan medan en rättegång är anhängig eller efter det på yrkande av en part eller också av andra särskilda skäl fatta ett nytt beslut om offentligheten vid en rättegång eller beträffande en rättegångshandling som inte innehåller ett avgörande, om omständigheterna efter att saken redan har avgjorts har förändrats eller det finns andra vägande skäl till det.

När en rättegång har upphört att vara anhängig kan frågan om offentligheten beträffande en rättegångshandling som inte innehåller ett avgörande tas till ny prövning på begäran av en utomstående som en uppgift i rättegångshandlingen gäller och som inte har kunnat uttala sig i saken under rättegången.

Behörig domstol vid ny prövning av frågan om offentlighet är den domstol som handlägger eller senast har handlagt huvudsaken.

En domstols avgörande enligt denna lag får överklagas särskilt genom besvär i samma ordning som vid överklagande av domstolens avgörande i huvudsaken. Ett avgörande om en muntlig förhandlings offentlighet får överklagas bara av den som har del i saken.

Domstolens avgörande skall följas även om det överklagas. Skulle det annars bli onödigt att söka ändring, kan domstolen när den avgör saken förordna att avgörandet inte får verkställas förrän det har vunnit laga kraft, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat.

Ett interimistiskt förordnande och ett avgörande som avses i 8 § 3 mom. får inte överklagas genom besvär.

Till straff för brott mot skyldigheten att iaktta handlingssekretess som föreskrivs i 9 § eller som förordnats med stöd av 10 eller 24 § och för brott mot tystnadsplikten enligt 18 eller 23 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om gärningen inte utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen.