103/2007

Polisyrkeshögskolan svarar för anordnandet av den riksomfattande polisutbildningen samt för forskningsverksamheten.

Polisyrkeshögskolan svarar för rekryteringen till polisutbildningen, för antagningen av studerande för examen, för grund- och påbyggnadsexamina för polis, för fortbildningen vid läroanstalten samt för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom polisbranschen. Polisyrkeshögskolan ordnar utbildning för nämnda examina, yrkesinriktade specialiseringsstudier, utbildning i anslutning till kvalitetsutveckling och annan utbildning inom säkerhetsbranschen.

Polisbefälsexamen som avläggs vid Polisyrkeshögskolan är en yrkeshögskoleexamen inom polisbranschen. I fråga om examen och den undervisning som ges i anslutning till examen iakttas förutom bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar vad som bestäms i yrkeshögskolelagen (351/2003) eller med stöd av den.

Polisyrkeshögskolan skall svara för kvaliteten på och vidareutvecklingen av den utbildning och övriga verksamhet som den anordnar, och den skall regelbundet delta i extern utvärdering.

Polisyrkeshögskolan har en styrelse vars medlemmar och suppleanter polisens högsta ledning utser för tre år i sänder. Styrelsen består av en ordförande, en vice ordförande samt elva andra medlemmar som var och en har en personlig suppleant.

Styrelsen har till uppgift att följa skolans verksamhet och göra framställningar om vidareutvecklingen av verksamheten och av den utbildning som ges vid skolan samt avgöra de rättelseyrkanden som det föreskrivs att styrelsen skall behandla.

Styrelsen avgör ärendena på föredragning. Vid oenighet avgörs ärendena genom röstmajoritet. Faller rösterna lika, gäller den mening som ordföranden har förenat sig om. Ärenden som gäller avstängning från utbildningen, avbrytande av studierna och tilldelande av varning avgörs dock enligt den lindrigare ståndpunkten.

I denna lag och i de förordningar som utfärdats med stöd av den avses med studerande både polisaspiranter och andra som studerar vid Polisyrkeshögskolan.

Polisyrkeshögskolan antar de studerande till utbildning för grundexamen för polis.

Polisyrkeshögskolan kan av särskilda skäl medge undantag från kraven enligt 2 mom. 1 och 2 samt 5 punkten.

Den som ansöker till utbildning för grundexamen för polis är skyldig att innan han eller hon godkänns för utbildningen delta i ett drogtest som utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och av laboratoriepersonal. Den som avlägger grundexamen för polis är skyldig att på förordnande av Polisyrkeshögskolan delta i drogtest även medan utbildningen pågår samt under den praktikperiod som ingår i utbildningen, om det finns grundad anledning att misstänka att polisaspiranten eller den som fullgör praktik uppträder påverkad av rusmedel under utbildningstiden eller i arbete i samband med praktiken.

Uppgifter från drogtest betraktas som uppgifter om hälsotillståndet. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får skriftligen lämna Polisyrkeshögskolan slutsatserna av drogtestet. Denna information får inom skolan endast behandlas av de personer som bereder eller fattar beslut om antagningen av studerande eller om avstängning från utbildningen för grundexamen. Skolan skall förvara uppgifter om hälsotillståndet skilt från övriga personuppgifter som den inhämtat.

Polisyrkeshögskolan antar studerande för påbyggnadsexamina för polis enligt de urvalsgrunder som polisens högsta ledning fastställt samt studerande för den utbildning utanför polisförvaltningen som gäller säkerhetsbranschen och som skolan svarar för.

Statsrådets förordning om systemet för gemensam ansökan till yrkeshögskolorna (353/2003) tillämpas inte vid antagningen av studerande till yrkeshögskoleutbildningen inom polisbranschen.

Studerande vid Polisyrkeshögskolan skall genomföra studierna för examen inom den maximitid som anges i den gällande undervisningsplanen och i enlighet med denna plan.

Polisyrkeshögskolan kan på den studerandes begäran skjuta upp studierätten till den tidpunkt då utbildningen följande gång inleds, dock med högst ett år.

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den maximitid som fastställts i undervisningsplanen förlorar sin studierätt, om inte Polisyrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

Polisyrkeshögskolan kan på ansökan av en studerande avbryta dennes studier för högst två år. Skolan kan på eget initiativ för högst ett år åt gången avbryta en studerandes studier på grund av långvarig sjukdom eller om den studerande inte med godkänt resultat kan genomföra sina studier i enlighet med undervisningsplanen, för den tid en studerande är föremål för förundersökning av brott eller av något annat motsvarande vägande skäl.

Beslut om avbrytande av studierna kan verkställas genast, om inte Polisyrkeshögskolan eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Polisyrkeshögskolan beslutar om tillgodoräknande av den studerandes tidigare studier i samband med att denne återupptar sina studier. Den i 1 mom. avsedda tiden för avbrottet i studierna räknas inte in i maximistudietiden.

Polisyrkeshögskolan kan ge en studerande en skriftlig varning, om han eller hon

I sådana fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten kan Polisyrkeshögskolan i stället för en skriftlig varning ge en muntlig anmärkning, om detta med hänsyn till hur klandervärd gärningen är kan anses vara en tillräcklig påföljd.

Polisyrkeshögskolan kan stänga av en studerande från utbildningen, ifall han eller hon

Beslut om avstängning kan verkställas genast, om inte Polisyrkeshögskolan eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Om ett beslut om avstängning från utbildningen upphävs, beslutar skolan om det sätt på vilket de tidigare studierna senare tillgodoräknas i samband med motsvarande studier.

Innan Polisyrkeshögskolan fattar ett beslut om förlust av studierätt enligt 11 § skall den studerande höras. Innan beslut fattas om avbrytande av studierna enligt 12 §, anmärkning eller varning enligt 13 § eller avstängning från utbildningen enligt 14 § skall skolan även specificera den gärning eller försummelse som åtgärden grundar sig på, höra den studerande samt skaffa annan behövlig utredning.

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan är skyldig att på skolans förordnande såsom övningar i samband med utbildningen utföra uppgifter som ankommer på polisen vid en annan enhet inom polisen.

Om detta krävs i syfte att trygga statens säkerhet eller för att sköta riksomfattande särskilda situationer inom polisverksamheten, kan polisens högsta ledning förordna polismän som studerar vid Polisyrkeshögskolan och som har fått en tillräcklig grundutbildning att utföra även andra på polisen ankommande uppgifter än sådana som hänför sig till utbildningen.

När polisaspiranter och andra polismän som studerar vid Polisyrkeshögskolan utför uppgifter som avses i 1 och 2 mom. gäller i fråga om deras polisbefogenheter vad som föreskrivs i 7 § i polislagen (493/1995). Beträffande befogenheterna för andra studerande som utför sådana uppgifter som avses i 1 mom. gäller vad som i 46 § i polislagen föreskrivs om befogenheter för den som bistår en polisman.

Studerande som utför uppgifter som avses i 2 mom. har straffrättsligt tjänsteansvar enligt 40 kap. 11 § 5 punkten underpunkt a i strafflagen (39/1889).

Polisyrkeshögskolan kan förordna den som studerar för grundexamen för polis att under utbildningen utföra jourtjänst och andra motsvarande polisutbildningsrelaterade uppgifter.

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan får inte röja en handlings sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en handling, och inte heller någon annan omständighet som han eller hon fått kännedom om i samband med utbildningen och om vilken tystnadsplikt föreskrivs genom lag. En uppgift för vilken tystnadsplikt gäller får inte heller röjas efter det att utbildningen eller verksamheten hos myndigheten har upphört.

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan får inte använda sekretessbelagda uppgifter för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan.

Den undervisning som ges vid Polisyrkeshögskolan och som leder till tjänsteexamen är avgiftsfri för den studerande.

Genom förordning av inrikesministeriet föreskrivs om studiesociala förmåner för de studerande vid Polisyrkeshögskolan. De hälso- och sjukvårdskostnader som fastställts genom förordning av inrikesministeriet ersätts endast till den del behovet av vård uppkommit under en period av närundervisning och den studerande inte är berättigad till ersättning för kostnaderna på någon annan grund.

Den som är missnöjd med ett beslut som gäller antagning av studerande till Polisyrkeshögskolan kan hos dess styrelse söka rättelse i beslutet inom 14 dagar efter det att antagningen offentliggjorts. Den som är missnöjd med ett beslut av Polisyrkeshögskolan som gäller förlust av studierätt, avbrytande av studierna, varning eller avstängning från utbildningen kan hos skolans styrelse söka rättelse i beslutet inom 14 dagar efter det att han eller hon fått del av beslutet.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av studieprestationer eller tillgodoräknandet av studier som genomförts tidigare eller någon annanstans kan söka rättelse hos Polisyrkeshögskolan inom 14 dagar från det att den studerande haft möjlighet att ta del av resultatet av bedömningen och det sätt på vilket bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. I skolans beslut med anledning av rättelseyrkandet får ändring inte sökas genom besvär.

Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande enligt 1 mom. får sökas genom besvär enligt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I beslut av förvaltningsdomstolen får ändring inte sökas genom besvär.

Polisyrkeshögskolan har en ordningsstadga som den själv utfärdar. I den kan ingå bestämmelser som är nödvändiga för tryggheten och trivseln bland de studerande och som kan gälla

De studerande och personalen vid Polisyrkeshögskolan skall följa ordningsstadgan då de vistas på skolan eller dess område eller i studenthemmet eller när de utför uppdrag eller övningar eller företar studiebesök i samband med utbildningen.

Polisens högsta ledning fastställer på framställning av Polisyrkeshögskolans styrelse en undervisningsplan för utbildning för examen och för en specialiserande utbildning som omfattar minst 30 studieveckor. Undervisningsplanerna för den övriga utbildningen fastställer skolan själv. I undervisningsplanen ingår bestämmelser om målen för studierna, om vilka sakkomplex som behandlas, om studiernas omfattning, maximitiden för slutförande av studierna, undervisningsformerna, mängden undervisning och praktik, tillgodoräknandet av andra studier samt om de studieprestationer som krävs.

Undervisnings- och examensspråket vid Polisyrkeshögskolan är finska eller svenska. Skolan beslutar själv om användande av något annat undervisnings- och examensspråk i undervisningen och i studieprestationerna.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de uppgifter som ankommer på Polisyrkeshögskolans tjänstemän, de examina som avläggs och om övrig utbildning som ges, om förfarandet i samband med antagning av studerande, avbrytande av studierna och avstängning från utbildningen samt om skolans delegationer och reglementen.