Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

735/2006

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om ändring av förordningen om försvarshögskolan

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 114/2006 (Publicerad 30.8.2006)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från försvarsministeriet,

upphävs i förordningen av den 20 juli 1992 om försvarshögskolan ( 668/1992 ) 3 § 2 mom., 14 a § och 4 a kap., dessa lagrum sådana de lyder, 3 § 2 mom. i förordning 599/1999, 14 a § i förordning 888/1997 och 4 a kap. i sistnämnda förordning och i förordning 612/2001,

ändras 2 §, rubriken för 3 kap., 9, 10, 10 a, 11, 11 a, 12, 12 a ja 13 §, rubriken för 4 kap., 14―16 §, rubriken för 4 b kap., 17 b ja 29 a §, av dessa lagrum 2 och 17 b § sådana de lyder i nämnda förordning 599/1999, rubriken för 3 kap., 9, 10, 10 a, 11, 11 a, 12, 12 a och 13―15 § samt rubriken för 4 b kap. i nämnda förordning 612/2001 samt 29 a § i förordning 772/1995 och nämnda förordning 888/1997, samt

fogas till förordningen en ny 1 a § och en ny 29 b §, i stället för den 29 b § som upphävts genom nämnda förordning 612/2001, som följer:

1 a §

Undervisning som leder till kandidatexamen i militärvetenskaper och magisterexamen i militärvetenskaper kan ordnas på basis av läroämnen eller i form av utbildningsprogram. Militärvetenskaplig undervisning som leder till examina grundar sig på forskning samt yrkespraxis inom området.

Grunden för dimensionering av studierna är en studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver.

Vid försvarsgrenarnas, vapenslagens och verksamhetsområdenas skolor ges sådan undervisning för militäryrket som de rättigheter och befogenheter som hör till officerstjänsten förutsätter. Till studierna för militäryrket hör sådan obligatorisk praktik som de rättigheter och befogenheter som hör till officerstjänsten förutsätter. Studier för militäryrket ger inte studiepoäng för kandidatexamen eller magisterexamen i militärvetenskaper.

2 §

Försvarshögskolan lyder under huvudstaben. Till försvarshögskolan hör staben, Kadettskolan (grundexamensavdelningen), avdelningen för påbyggnadsexamina, ämnesinstitutioner, försvarskurserna, Krigsarkivet, Krigsmuseet, Centralen för kompletterande utbildning och utveckling samt biblioteket, vilket är försvarsmaktens centralbibliotek.

3 kap.Lägre och högre högskoleexamen

9 §

Studerandena antas för avläggande av magisterexamen i militärvetenskaper. Som studerande kan antas en sökande som, utöver det som bestäms i 10 a § i lagen om försvarsmakten (402/1974),

1)

har fullgjort reservofficersutbildning,

2)

är behörig för studier som leder till högskoleexamen enligt universitetslagen (645/1997),

3)

i fråga om sin psykiska och fysiska kondition och sin hälsa samt sina levnadsvanor är lämplig för officersyrket, samt

4)

har godkänts i lämplighetstest och prov som bestäms i instruktionen.

Som studerande kan dessutom antas en sökande som har fullgjort reservunderofficersutbildning och som uppfyller kraven enligt 1 mom. 2―4 punkten, om personen i fråga innan studierna inleds fullgör reservofficersutbildning.

10 §

En studerande skall i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat sådana språkkunskaper som avses i statsrådets förordning om behörighetsvillkor som gäller officerares kunskaper i finska och svenska (9/2004).

På övriga språkkunskaper tillämpas bestämmelserna om krav på språkkunskaper i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004).

10 a §

Kandidatexamen i militärvetenskaper är en lägre högskoleexamen. Den utbildning som leder till kandidatexamen i militärvetenskaper skall ge den studerande

1)

kännedom om grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen samt förutsättningar att följa utvecklingen på området,

2)

förmåga till vetenskapligt tänkande och ett vetenskapligt arbetssätt,

3)

förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande,

4)

förutsättningar att tillämpa de inhämtade kunskaperna i arbetslivet,

5)

tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper.

Omfattningen av de studier som krävs för kandidatexamen i militärvetenskaper är 180 studiepoäng. Försvarshögskolan skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

11 §

I de studier som leder till kandidatexamen i militärvetenskaper kan ingå

1)

grundstudier och ämnesstudier,

2)

mångvetenskapliga studiehelheter,

3)

studier i språk och kommunikation,

4)

andra studier,

5)

praktik som utvecklar sakkunskapen.

Grundstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar minst 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng. Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet omfattar ett lärdomsprov på minst sex och högst tio studiepoäng.

För examen skall den studerande fullgöra minst grund- och ämnesstudierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet samt studier i språk och kommunikation.

Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 10 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet samt kunskaper i finska eller svenska.

11 a §

Magisterexamen i militärvetenskaper är en högre högskoleexamen. Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen i militärvetenskaper är en vid försvarshögskolan avlagd kandidatexamen i militärvetenskaper.

Målet för den utbildning som leder till magisterexamen i militärvetenskaper är att ge den studerande

1)

goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet samt kännedom om grunderna i biämnena,

2)

förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder,

3)

förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och så att området utvecklas,

4)

färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning,

5)

goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper.

Omfattningen av de studier som krävs för magisterexamen i militärvetenskaper är 120 studiepoäng. Försvarshögskolan skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.

12 §

I de studier som leder till magisterexamen i militärvetenskaper kan ingå

1)

grundstudier och ämnesstudier samt fördjupade studier,

2)

studier i språk och kommunikation,

3)

mångvetenskapliga studiehelheter,

4)

andra studier,

5)

praktik som fördjupar sakkunskapen.

För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som avses i 11 § 2 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng i utbildningsprogrammet. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämförs med huvudämnet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng.

12 a §

För examen skall den studerande fullgöra minst de fördjupade studierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet samt övervakad praktik som ingår i examen. Den studerande skall också fullgöra tillräckliga biämnesstudier, om dessa inte har fullgjorts inom den utbildning som leder till lägre högskoleexamen.

Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 10 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet samt kunskaper i finska eller svenska.

En studerande behöver inte visa kunskaper i finska eller svenska i ett mognadsprov för högre högskoleexamen, om denna avläggs på samma språk, och om han eller hon har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen.

13 §

Den som studerar vid flottlinjen skall fullgöra vaktstyrmans utbildning enligt förordningen om fartygsbemanning, besättningens behörighet och vakthållning (1256/1997).

Av den som utbildas till officer för flygtjänstuppgifter fordras dessutom det som bestäms i förordningen om militär luftfart (387/1996).

4 kap.Miltärvetenskaplig påbyggnadsutbildning

14 §

Målet för den militärvetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att den studerande

1)

grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse samt uppnår förmåga att inom detta forskningsområde självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap,

2)

gör sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom det egna området,

3)

förvärvar en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden anslutna till det egna forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem.

15 §

Generalstabsofficersexamen är en militärvetenskaplig påbyggnadsexamen. Generalstabsofficersexamen planeras och ordnas så att studerandena förvärvar den kunskap och förmåga som krävs för de högsta officersuppgifterna samt forskarfärdighet.

Generalstabsofficersexamen består av studier vid stabsofficerskursen och generalstabsofficerskursen.

För avläggande av generalstabsofficersexamen kan antas en sökande som har avlagt högre högskoleexamen vid försvarshögskolan. Av särskilda skäl är det möjligt att godkänna en sökande som har avlagt en lämplig högre högskoleexamen vid en annan högskola.

Generalstabsofficersexamen omfattar systematisk fördjupning i i specialområdet både teoretiskt och praktiskt, en avhandling inom specialområdet och handledd arbetserfarenhet inom specialområdet. De studier som krävs för examen omfattar minst 140 studiepoäng.

16 §

För avläggande av doktorsexamen i militärvetenskaper kan antas en sökande som har avlagt generalstabsofficersexamen. Av särskilda skäl kan antas en sökande som har en vid försvarshögskolan eller vid någon annan högskola avlagd lämplig högre högskoleexamen.

En studerande som antagits till påbyggnadsutbildning för avläggande av doktorsexamen i militärvetenskaper skall

1)

fullfölja studierna inom påbyggnadsutbildningen,

2)

visa prov på självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt

3)

avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.

Som doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs, eller ett annat motsvarande arbete som uppfyller vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.

4 b kap.Militärvetenskaplig kompletterande utbildning

17 b §

Vid försvarshögskolan ordnas militärvetenskapliga kompletterande kurser och omfattande kompetensgivande utbildningsprogram. Utbildningen är avsedd för sådan personal som är anställd inom försvarsförvaltningen och gränsbevakningsväsendet och som har avlagt högre högskoleexamen.

29 a §

Försvarshögskolan kan på ansökan och enligt grunder som fastställs av huvudstaben ge en studerande rätt att räkna sig till godo studier som fullgjorts vid en annan inhemsk eller utländsk högskola samt ersätta sina studier med andra studier på samma nivå eller genom kunskaper som visats på annat sätt.

29 b §

Försvarshögskolan ger den studerande ett examensbetyg över avlagd examen.

Försvarshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över genomförda studier.

Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid försvarshögskolan ger försvarshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om försvarshögskolan, de studier eller studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.


Denna förordning träder i kraft den 1 september 2006.

En studerande som före denna förordnings ikraftträdande har inlett studier vid försvarshögskolan för avläggande av en examen fortsätter sina studier enligt de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om den studerande inte senast den 1 juli 2009 har avlagt examen enligt de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande. Försvarshögskolan bestämmer om övergångsarrangemangen.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 24 augusti 2006

Försvarsminister Seppo KääriäinenÄldre regeringssekreterare Minnamaria Nurminen

Till början av sidan