308/2006

Denna lag gäller utövande av inkvarteringsverksamhet och förplägnadsverksamhet.

I denna lag avses med

Med förplägnadsverksamhet avses i denna lag också servering av mat eller dryck endast till personalen vid en sammanslutning, stiftelse eller inrättning eller till någon annan begränsad personkrets ( personalrestaurang ). På personalrestauranger tillämpas dock inte 3 och 4 §.

När det gäller ordnande av offentliga tillställningar i inkvarterings- och förplägnadsrörelser tillämpas lagen om sammankomster (530/1999), om tillställningarna inte hör till rörelsens normala verksamhet.

I fråga om hemlighållande, utlämnande och annan behandling av personuppgifter tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och personuppgiftslagen (523/1999), om inte något annat bestäms i denna lag.

Bestämmelser om skyldighet att göra anmälan till den kommunala hälsoskyddsmyndigheten finns i hälsoskyddslagen (763/1994). Bestämmelser om godkännandeförfarandet för livsmedelslokaler finns i livsmedelslagen.

Denna lag tillämpas inte på

En förplägnadsrörelse får öppnas tidigast klockan 5, och den får hållas öppen till klockan 2. Om alkoholdrycker serveras i en förplägnadsrörelse ( serveringsställe ) och det har bestämts att serveringen av alkoholdrycker på serveringsstället eller i en avdelning av det skall upphöra tidigare än klockan 1.30, skall serveringsstället eller dess avdelning stängas senast en halv timme efter serveringstidens slut.

Ett serveringsställe får hållas öppet mellan klockan 2 och 4, om serveringstiden för serveringsstället i enlighet med särskilda bestämmelser har förlängts efter klockan 1.30. Serveringsstället skall då stängas senast en halv timme efter serveringstidens slut.

Nya kunder fås tas emot i förplägnadsrörelsen senast en halv timme före den föreskrivna stängningstiden.

Om inte något annat följer av 3 § 1 mom. får en förplägnadsrörelse på basis av en anmälan enligt 2 mom. hållas öppen också mellan klockan 2 och 5, förutsatt att alkoholdrycker inte serveras eller intas i förplägnadsrörelsen under denna tid och en förlängd öppettid är nödvändig med tanke på turisttrafiken, personer på arbetsresa eller i arbete eller av annan grundad anledning. I sin anmälan till polisen om förlängning av öppettiden skall utövaren av förplägnadsverksamhet uppge hur ordningen och säkerheten beaktas i verksamheten.

En utövare av förplägnadsverksamhet skall senast två veckor före den planerade förlängningen av öppettiden för förplägnadsrörelsen lämna in en skriftlig anmälan till polisinrättningen i det härad inom vars verksamhetsområde rörelsen är belägen. Av anmälan skall framgå

På basis av anmälan kan polisinrättningen meddela detaljerade föreskrifter om utövande av förplägnadsverksamhet mellan klockan 2 och 5.

Polisinrättningen kan förbjuda att öppettiden förlängs, om det finns grundad anledning att misstänka att den förlängda öppettiden orsakar oskäliga olägenheter för boendemiljön eller allvarliga störningar i den allmänna ordningen och säkerheten.

En utövare av inkvarterings- och förplägnadsverksamhet och rörelsens personal har rätt att vägra en person tillträde till rörelsen, om det finns grundad anledning till detta av skäl som hänför sig till upprätthållandet av ordningen eller rörelsens verksamhetsidé. Verksamhetsutövaren och rörelsens personal har också rätt att vägra servera en kund mat eller dryck och vid behov avlägsna honom eller henne, om han eller hon stör andra kunder eller annars orsakar störningar i rörelsen eller inte uppfyller de villkor som ställts för tillträde. Bestämmelser om förbud mot diskriminering finns i 6 § i lagen om likabehandling (21/2004).

För att upprätthålla ordning och säkerhet kan utövaren av inkvarterings- och förplägnadsverksamhet i rörelsen och dess omedelbara närhet tillsätta ordningsvakter som avses i lagen om ordningsvakter (533/1999). Polisinrättningen i det härad inom vars verksamhetsområde inkvarterings- och förplägnadsrörelsen är belägen kan bestämma att verksamhetsutövaren för en bestämd tid eller tills vidare skall tillsätta ett tillräckligt antal ordningsvakter i rörelsen och dess omedelbara närhet, om det har förekommit upprepade ordningsstörningar i rörelsens verksamhet eller om det för upprätthållandet av ordning och säkerhet annars finns särskilda skäl i anslutning till rörelsens verksamhet för detta.

En utövare av inkvarteringsverksamhet ansvarar för att det görs en anmälan om resanden ( resandeanmälan ). För resande som deltar i en gruppresa kan det göras gemensam resandeanmälan. Av anmälan skall i fråga om utövaren av inkvarteringsverksamhet framgå firma samt företags- och organisationsnummer och inkvarteringsrörelsens besöksadress. I resandeanmälan skall följande uppgifter antecknas ( uppgifter om resande ):

Dessutom kan resanden i resandeanmälan uppge om inkvarteringen hänför sig till fritid, arbete, möte eller något annat.

Bestämmelserna i 1 mom. 1 och 3 punkten gäller också sådana i 1 § 2 mom. 10 punkten avsedda ledare för en gruppresa som företräder researrangören.

Bestämmelserna i 1 mom. 4 punkten gäller inte resande som är bosatta i Finland. Bestämmelserna i 1 mom. 5 punkten gäller inte nordiska medborgare eller resande som är bosatta i Finland.

Resanden skall med sin underskrift styrka uppgifterna om resanden i resandeanmälan. Ledaren för en gruppresa kan dock på de resandes vägnar som deltar i gruppresan underteckna en gemensam resandeanmälan enligt 1 mom. De personer som avses i 1 mom. 2 punkten behöver inte underteckna resandeanmälan.

En utövare av inkvarteringsverksamhet eller rörelsens personal skall i samband med inkvarteringen kontrollera resandens identitet genom resedokumentet eller på något annat tillförlitligt sätt eller, om en gemensam resandeanmälan enligt 1 mom. har gjorts, enbart identiteten för ledaren för gruppresan. Detta moment gäller inte resande som är bosatta i Finland eller personer som avses i 1 mom. 2 punkten.

En utövare av inkvarteringsverksamhet kan med hjälp av automatisk databehandling eller manuellt föra ett register över de uppgifter om resande som avses i 6 § 1 och 2 mom. ( resanderegister ). Uppgifterna om resande och resanderegistret används för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt för att förebygga och utreda brott och för att sammanställa statistik.

En utövare av inkvarteringsverksamhet får använda uppgifter om resande och resanderegister för kundservice och direktmarknadsföring, om den resande inte utnyttjat sin förbudsrätt enligt 30 § i personuppgiftslagen.

En utövare av inkvarteringsverksamhet skall utan hinder av bestämmelserna om sekretess i fråga om utlänningar utan dröjsmål tillställa polisinrättningen i det härad inom vars verksamhetsområde verksamhetsutövarens inkvarteringsrörelse är belägen de uppgifter om resande som avses i 6 § 1 mom. Uppgifterna om resande kan också förmedlas elektroniskt till polisinrättningen.

Polisen har rätt att av utövaren av inkvarteringsverksamhet få uppgifter om resande enligt 6 § 1 mom. också i fråga om andra resande än sådana som avses i 1 mom., om uppgifterna behövs för tjänsteuppdrag.

Utövaren av inkvarteringsverksamhet skall förvara resandeanmälningarna och uppgifterna om resande i ett års tid från den dag då resandeanmälningarna undertecknades. Efter det skall de förstöras. I resanderegistret skall uppgifterna om resande förvaras i ett års tid från det att de infördes. Efter det skall de utplånas. I fråga om utplåning av uppgifter som används för kundservice och direktmarknadsföring tillämpas dock 29 § i personuppgiftslagen.

En utövare av inkvarteringsverksamhet och polisen skall utan hinder av bestämmelserna om sekretess på begäran lämna behövliga uppgifter om resande som avses i 6 § 1 mom. till

Det som i 6―9 § bestäms om utövare av inkvarteringsverksamhet gäller också dem som driver i 18 § i lagen om friluftsliv (606/1973) avsedda campingplatser och andra för liknande inkvartering avsedda områden.

Det som i 6 § bestäms om resande, makar och minderåriga barn som följer med resande gäller också personer som i syfte att få inkvartering anländer till områden som avses i 18 § i lagen om friluftsliv. Det som bestäms i 6 § 3 mom. skall tillämpas på motsvarande sätt.

Polisinrättningarna i häradet utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag inom sitt verksamhetsområde.

Om en utövare av inkvarteringsverksamhet åsidosätter en skyldighet enligt 6 § 1 mom. eller 8 eller 9 §, skall polisinrättningen efter att ha fått kännedom om saken ålägga utövaren att fullgöra sin skyldighet inom utsatt tid.

Om ett åläggande som meddelats med stöd av 1 mom. inte har iakttagits, kan polisinrättningen meddela ett nytt åläggande och förena det med vite samt bestämma att det skall dömas ut så som föreskrivs i viteslagen (1113/1990).

Om en utövare av förplägnadsverksamhet upprepade gånger och i väsentlig grad bryter mot bestämmelserna i 3 och 4 § om öppettider eller om utövandet av inkvarterings- och förplägnadsverksamhet har medfört oskäliga olägenheter för boendemiljön eller allvarliga störningar i den allmänna ordningen och säkerheten, kan polisinrättningen ge verksamhetsutövaren en varning. Om verksamhetsutövaren trots varningen inte rättar sitt förfarande, kan polisinrättningen förbjuda förlängning av öppettiden enligt 4 § eller för viss tid förbjuda utövandet av verksamheten helt eller delvis. Verksamhetsförbudet får inte gälla längre än i tre månader.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

skall, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för förseelse mot bestämmelserna om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet dömas till böter.

Bestämmelser om straff för diskriminering finns i 11 § 9 kap. i strafflagen (39/1889).

Bestämmelser om straff för personregisterbrott finns i 38 kap. 9 § i strafflagen och för personregisterförseelse i 48 § 2 mom. i personuppgiftslagen.

Den som bryter mot ett åläggande som meddelats med stöd av denna lag och som förenats med vite kan inte dömas till straff för samma gärning.

Ändring i ett beslut som har meddelats med stöd av denna lag söks hos förvaltningsdomstolen så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ett i denna lag avsett beslut om förbud mot förlängning av öppettiden och om verksamhetsförbud för viss tid skall iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Besvärsmyndigheten skall behandla ett ärende som gäller verksamhetsförbud för viss tid i brådskande ordning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

Genom denna lag upphävs förordningen av den 19 april 1991 om inkvarterings- och förplägnadsrörelser (727/1991) jämte ändringar.