236/2006

Vid prövning av kyrkomötets förslag som gäller kyrkolag kan ett sådant lagstiftningstekniskt fel i förslaget som inte påverkar innehållet rättas. Kyrkostyrelsen skall ge ett utlåtande i ärendet innan rättelsen görs.

En präst som är avstängd eller på viss tid skild från utövning av prästämbetet eller prästtjänsten eller som är avsatt från sin prästtjänst är inte valbar till prästerliga förtroendeuppdrag i kyrkan. En präst som är avstängd från utövning av prästämbetet har inte heller rätt att rösta vid val av biskop, prästassessor eller kontraktsprost eller vid val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller ombud till kyrkomötet.

En präst som har avgått från sin prästtjänst eller från någon annan tjänst i en församling eller kyrkan tillhör fortfarande det stift som han tillhörde vid sin avgång. Han har därvid rösträtt såsom präst i detta stift vid val av biskop, prästassessor och kontraktsprost samt vid val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller ombud till kyrkomötet under fyra år räknat från det tjänsteförhållandet upphörde, dock inte efter uppnådd avgångsålder. En präst som på egen begäran har överförts till ett annat stift efter tjänsteförhållandets upphörande saknar rösträtt i ovan nämnda val, om inte något annat följer av 4 mom.

Den som anställs i en tjänst kan åläggas att som en förutsättning för utnämning till tjänsten visa upp ett intyg över narkotikatest i de situationer som avses i 7 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). I fråga om rätten att ålägga en tjänsteinnehavare att visa upp ett intyg över narkotikatest gäller vad som föreskrivs i lagen om integritetsskydd i arbetslivet.

Avgångsåldern för tjänsteinnehavare är 68 år.

Församlingens kyrkoherde utses genom kyrkoherdeval.

Alla de medlemmar av kyrkan som har fyllt 18 år senast den första valdagen har lika rösträtt i valen.

Vid församlingsval utövas rösträtten i den församling i vilken den röstberättigade har antecknats som närvarande medlem av församlingen senast den 15 augusti valåret. Vid församlingsval som förrättas på nytt på grund av besvär och vid sådana undantagsval i församlingen som avses i 5 § samt vid kyrkoherdeval utövas rösträtten i den församling i vilken motsvarande anteckning har gjorts senast 70 dagar före den första valdagen.

Angående vallängden, förrättande av val och uträknande av valresultatet föreskrivs närmare i valordningen för kyrkan.

Har i samband med ändringar i församlingsindelningen grundats en ny församling, som inte anslutits till någon kyrklig samfällighet, skall extra församlingsval förrättas, om kyrkofullmäktige i församlingen inte har valts i ett sådant val som avses i 2 §. I andra fall som avses i 1 mom. kan kyrkostyrelsen bestämma att extra församlingsval inte skall föranstaltas, och att

En i namnserien upptagen person som inte längre är valbar skall ersättas av följande person i namnserien. Sammanslås en församling med en annan församling, skall mandaten i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet fördelas mellan församlingarna med iakttagande av det förfaringssätt som föreskrivs i 11 kap. 7 § 2 mom.

För valen finns en av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet tillsatt valnämnd, som består av kyrkoherden och minst fyra övriga medlemmar samt lika många suppleanter.

Valnämnden är indelad i sektioner, om församlingen för valen har indelats i röstningsområden. En sektion är beslutför med tre medlemmar och dess uppgift är att sörja för verkställandet av omröstningen på röstningsområdet enligt vad som närmare föreskrivs i valordningen för kyrkan.

Gemensamma kyrkorådet kan för församlingsvalen tillsätta en centralvalnämnd, om vars uppgifter bestäms i valordningen för kyrkan.

För val av ombud till kyrkomötet och medlemmar av stiftsfullmäktige finns en av domkapitlet tillsatt valnämnd, som består av en ordförande, två präster och två lekmän som övriga medlemmar samt lika många suppleanter. För val av ett lekmannaombud och en lekmannamedlem från församlingarna på Åland finns en av domkapitlet tillsatt valnämnd av lekmän, som består av ordförande och två övriga medlemmar samt lika många suppleanter.

Rösträtt i valet har

Fulltaligt domkapitel skall dock behandla ett ärende som gäller

Den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande enligt följande, om inte något annat bestäms i denna lag:

Kyrkoherden får yrka rättelse i och anföra kyrkobesvär över vallängden för kyrkoherdeval och församlingsval på den grund att någon utan skäl har utelämnats ur vallängden eller i den felaktigt antecknats sakna eller inneha rösträtt.

En röstberättigad församlingsmedlems rätt att yrka rättelse och anföra besvär bestäms enligt 6 § 1 mom. i detta kapitel.

Ett rättelseyrkande kan inte grundas på ändringar som skett efter utgången av de frister som föreskrivs i 8 kap. 3 § 1 och 2 mom.

Förvaltningsdomstolen skall före valförrättningen i brådskande ordning fatta beslut med anledning av besvär som anförts över valnämndens beslut samt sända uppgift om beslutet till den vars rösträtt beslutet gäller och till valnämnden.

Vallängden skall iakttas utan hinder av att ett slutligt beslut angående besvär över en rättelse av vallängden inte har kommit till valnämndens kännedom före valen. Den som för valnämnden visar upp förvaltningsdomstolens beslut enligt vilket han eller hon är röstberättigad skall dock få utöva sin rösträtt.

Ett yrkande på rättelse av en sådan vallängd som avses i 2 kap. 15 § i valordningen för kyrkan skall dock framställas senast den andra vardagen efter utgången av den tid för framläggande som i 18 § i samma kapitel föreskrivs i fråga om vallängden. Yrkandet skall inlämnas till pastorsexpeditionen.

Besvär över valnämndens beslut enligt 2 kap. 20 § i valordningen för kyrkan med anledning av rättelseyrkande skall anföras inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Besvären skall riktas till förvaltningsdomstolen och inom nämnda tid inlämnas till pastorsexpeditionen, som i brådskande ordning skall sända besvären, ett protokollsutdrag, valnämndens utlåtande och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsdomstolen.

Om förfarandet vid val av en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare är lagstridigt skall valet upphävas eller, om felaktigheten avser endast beräkningen av valresultatet, bestämmas att det skall rättas. Om förfarandet är lagstridigt vid biskopsval, kyrkoherdeval, församlingsval eller vid val av ombud till kyrkomötet eller av medlem av stiftsfullmäktige och denna omständighet har kunnat påverka valresultatet skall det bestämmas att valet skall förrättas på nytt, om inte besvärsmyndigheten kan rätta valresultatet.

Kyrkliga utmärkelsetecken är Sankt Henrikskorset och Mikael Agricolakorset. Bestämmelser om villkoren för förlänande och återtagande av dem finns i föreskrifter som godkänns av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen bestämmer om kyrkans övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken samt om villkoren för förlänande och återtagande av dem.

Ärkebiskopen beslutar om förlänande av utmärkelsetecknet Sankt Henrikskorset och utmärkelsetecknet Mikael Agricolakorset på förslag av ett beredningsorgan som tillsätts av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen beslutar om förlänande av övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken.

Utöver vad som bestäms i lagen om offentlig belöning (1215/1999) och i den förordning av republikens president som utfärdats med stöd av nämnda lag kan biskopen förläna prosttiteln samt domkapitlet titeln director cantus och director musices.