134/2006

BILAGA 1 Bokföring av särskilda faktorer

435

KAPITEL 1 Bokföringskrav som gäller alla primärproducenter

435

KAPITEL 2 Bokföringskrav som gäller gårdar med fjäderfä

436

BILAGA 2 Särskilda krav för mjölkproduktionsenheter

437

KAPITEL 1 Krav som gäller djur

437

KAPITEL 2 Krav på lokaler och utrustning

437

A. Byggnader för mjölkproduktion

437

B. Mjölkningsplatsen

438

C. Avkylnings- och förvaringsrum för mjölk

438

D. Anordningar och utrustning för hantering av mjölk

438

KAPITEL 3 Hygien vid mjölkning och hantering av mjölk

439

KAPITEL 4 Ytterligare krav som gäller automatisk mjölkning

439

KAPITEL 5 Uppsamling av mjölk

440

BILAGA 3 Särskilda krav för fiskefartyg och vattenbruksanläggningar

441

KAPITEL 1 Särskilda krav som gäller dioxin

441

KAPITEL 2 Dokument och märkning av förpackningar

442

KAPITEL 3 Krav som gäller fiskefartyg och hantering av fiskeriprodukter på fiskefartygen

442

KAPITEL 4 Krav som gäller vattenbruksanläggningar och hantering av fiskeri produkter på vattenbruksanläggningarna

443

BILAGA 4 Särskilda krav i fråga om primärproduktion av ägg

445

BILAGA 5 Särskilda krav som gäller jakt på frilevande vilt

446

KAPITEL 1 BOKFÖRINGSKRAV SOM GÄLLER ALLA PRIMÄRPRODUCENTER

1.

Primärproducenten skall i sin bokföring i enlighet med 9 § i denna förordning ange uppgifter om minst följande faktorer till den del de gäller primärproduktionen i fråga:

a)

foder som har getts till djurarter och -grupper, självtillverkat foder medräknat

-namn på det foder som har använts samt fodrets tillverkare

-fodrets inköpsdag och leverantör

- tidpunkten när man har slutat använda fodret i sådana fall där fodret har karenstid

b)

veterinärmedicinska preparat eller annan behandling som djuret fått, datum för behandlingarna samt karenstider

- använda läkemedel, samt mängden läkemedel, datum när läkemedlet har getts och karenstider

- eventuella andra behandlingar och datumen för dem

- veterinärens diagnoser

c)

förekomst av sådana sjukdomar som kan inverka på säkerheten i fråga om livsmedel som fås från djur, växter eller svampar

- förekomst av djursjukdomar samt växtsjukdomar och skadedjur som kan inverka på livsmedelssäkerheten

d)

användning av växtskyddsmedel och biocider

- använda växtskyddsmedel och biocider, deras mängder och doseringsdatum

e)

prover från djur, växter och svamp eller andra prover för diagnosändamål, som är av betydelse för livsmedelssäkerheten

- uppgifter om provtagningen och undersökningsfynd gällande prov som tagits på primärproduktionsstället och andra prov som primärproducenten har fått veta om

f)

utredningar över undersökningar och inspektioner av djur och primärprodukter

- resultat av köttbesiktningar

- uppgifter om provtagningen och undersökningsfynd från andra laboratorieundersökningar än de som avses i punkt e, som tagits på primärproduktionsstället och andra prov som primärproducenten har fått veta om, t.ex. vatten- och råmjölksundersökningar och undersökningar för kontroll av främmande ämnen

- undersökningar av djurs hälsotillstånd och hälsovård för djur

- inspektioner som med stöd av livsmedelslagen och lagen om djursjukdomar gjorts på primärproduktionsstället

- begränsande föreskrifter som givits med stöd av lagen om djursjukdomar och myndighetsföreskrifter som givits med stöd av livsmedelslagen

g)

uppgifter om djur och primärprodukter

- uppgifter om nötkreatur, svin, får och getter som har tagits emot på ett primärproduktionsställe eller som levererats till slakt eller något annat ställe från primärproduktionsstället enligt bestämmelserna nämnda i 2 § 6 mom. till denna förordning

- andra djur som har tagits emot på ett primärproduktionsställe, deras antal och eventuell identifieringsmärkning, djurens ursprung (primärproduktionsställets eller leverantörens namn eller beteckning, kommunen där frilevande vilt fångats), födelsedatum och ankomstdag eller datum och tidpunkt gällande fångst eller datum gällande upptagning

- art och ursprungsområde för fiskeriprodukter som fångats eller upptagits

- uppgifter om andra djur än nötkreatur, svin, får och getter som skall sändas till slakt eller någon annanstans, deras antal och identifieringsmärkning, destination och datum när djuret sänts

- andra primärprodukter som har överlåtits från primärproduktionsstället, deras mängd, överlåtelsedatum och destination eller köpare

h)

observationer av sådana miljöfaktorer och andra faktorer som kan inverka negativt på primärprodukterna eller på kvaliteten hos de livsmedel som fås av dem

- uppgifter om temperaturuppföljning då hanteringen av primärprodukterna förutsätter kontroll av temperaturen.

KAPITEL 2 BOKFÖRINGSKRAV SOM GÄLLER GÅRDAR MED FJÄDERFÄ

2.

Primärproducenten som levererar fjäderfä till slakterier eller små slakterier skall utöver de faktorer som nämns i 1 kap. föra bok över följande faktorer:

1) bortfall under uppfödningstiden,

2) utvecklingen under produktionstiden av vikten hos fåglar som föds upp för köttproduktion och

3) utvecklingen av foderkonsumtionen och, med undantag för vattenfåglar, av vattenkonsumtionen i fråga om fåglar som föds upp för köttproduktion.

3.

I fråga om fjäderfä skall såsom uppgifter om djurens ursprung enligt 1 kap. punkt g uppgifter om både ursprungsgården och kläckeriet antecknas.

1.

Bestämmelser om krav som gäller mjölkproduktionsenheter finns också i artikel 3 och kapitel I avsnitt IX i bilaga III till hygienförordningen om livsmedel av animaliskt ursprung.

2.

I denna bilaga avses med

1)

mjölk som uppvisar förändringar råmjölk som i en organoleptisk bedömning eller med den metod som beskrivs i de internationella standarderna för mjölkningsanläggningar eller med en motsvarande metod konstateras avvika från normal råmjölk,

2)

kolostrum mjölk som ett djur producerar inom fyra dygn efter kalvning, och

3)

automatisk mjölkning mjölkning som sker utan människans direkta aktivitet.

KAPITEL 1 KRAV SOM GÄLLER DJUR

3.

Djur som används för mjölkproduktion skall hållas rena. Primärproducenten skall ständigt kontrollera att djuren är rena och att djuren uppfyller de hälsokrav som anges i kapitel I avsnitt IX i bilaga III till hygienförordningen om livsmedel av animaliskt ursprung.

KAPITEL 2 KRAV PÅ LOKALER OCH UTRUSTNING

A. BYGGNADER FÖR MJÖLKPRODUKTION

4.

I byggnader för mjölkproduktion skall det finnas utrymmen för djurhållning, mjölkning samt avkylning och förvaring av mjölk. Byggnader för mjölkproduktion skall hållas rena och i gott skick. I lokalerna får inte sådant foder eller andra ämnen eller redskap förvaras som kan försvaga mjölkens livsmedelshygieniska kvalitet.

5.

Lokalerna skall rengöras och desinficeras utan att rengörings- eller desinfektionsmedel hamnar i mjölken.

6.

I byggnaden skall det finnas lämpliga utrymmen för förvaring av städredskap, rengörings- och desinfektionsmedel, bekämpningsmedel samt veterinärmedicinska läkemedel och andra ämnen som används för behandling av djur.

7.

Passager i djurhållningslokaler skall hållas snygga och gödselrännorna skall rengöras regelbundet. Bås och kättar skall hållas torra och vid behov skall torrströ användas i dem. I djurhållningslokaler får svin eller fjäderfä inte hållas i samma lokaler som djur som producerar mjölk.

8.

Det skall finnas lämpliga utrymmen för rengöring av anordningar och utrustning som används för mjölkning samt avkylning, förvaring och annan hantering av mjölk. Det skall finnas tillgång till tillräckliga mängder vatten för rengöringen.

9.

I lokalerna skall man sörja för bekämpningen av insekter, gnagare och andra obehöriga djur.

10.

För dem som arbetar i lokalerna eller besöker dem skall det finnas rum och utrustning för tvätt av händer och skodon samt för förvaring av skyddskläder.

B. MJÖLKNINGSPLATSEN

11.

Mjölkningsplatsen skall vara tillräckligt rymlig så att mjölkningen kan utföras hygieniskt. I fråga om konstruktion och ytmaterial skall mjölkningsplatsen vara sådan att den lätt kan hållas ren. Exkrementer och avfall skall effektivt kunna avlägsnas från mjölkningsplatsen. Skadedjur och andra obehöriga djur på mjölkningsplatsen skall bekämpas. Mjölkningsplatsen skall ha tillräcklig belysning så att djurens hälsotillstånd och renhet kan bedömas och mjölkningen kan utföras hygieniskt. Mjölkningsplatsens ventilation skall vara tillräckligt effektiv och planerad så att mjölkningen kan ske på ett hygieniskt sätt.

12.

Om kor mjölkas någon annanstans än i de lokaler där djur hålls skall för mjölkningen finnas en särskild mjölkningsstation som endast får användas för verksamhet som anknyter till mjölkning.

13.

Mjölkningsplatsen skall hållas ren och i gott skick. Passager till mjölkningsplatsen skall hållas rena så att djur som skall mjölkas, personer som utför mjölkningen och mjölkningsutrustningen inte för med sig smuts till mjölkningsplatsen i sådana mängder att mjölkningshygienen äventyras.

C. AVKYLNINGS- OCH FÖRVARINGSRUM FÖR MJÖLK

14.

Rum för kylning och förvaring av mjölk (mjölkrum) skall uppfylla följande krav:

a) mjölkrummet får inte vara i direkt förbindelse med djurhållningslokalerna eller andra lokaler varifrån smuts kan överföras till mjölkrummet. Mjölkrummet skall avskiljas från sådana lokaler genom ett mellanrum och två stängbara dörrar eller med en dörr, och i detta fall får luftströmmen inte gå från de smutsiga platserna mot mjölkrummet. De gårdar som före den 1 mars 2008 upphör med mjölkproduktion kan med tillsynsmyndighetens tillstånd även ha andra tekniska lösningar om detta inte medför livsmedelshygienisk olägenhet,

b) lokalerna får endast användas för verksamhet som hänför sig till hantering av mjölk och mjölkningsredskap. Mjölken skall fram till uppsamlingen förvaras i dessa utrymmen,

c) lokalerna skall vara lätta att hålla rena och ha tillräcklig ventilation och belysning,

d) avlägsnandet av avloppsvatten skall vara ordnat på ett effektivt sätt, och

e) väggar, golv och inredning skall vara lätta att hålla rena och tillverkade av hållbara material.

15.

Avkylnings- och förvaringsrummen för mjölk skall hållas rena och i gott skick. Passagerna till avkylnings- och förvaringsrummen för mjölk skall hållas tillräckligt rena så att smuts inte i onödan förs in i rummen.

D. ANORDNINGAR OCH UTRUSTNING FÖR HANTERING AV MJÖLK

16.

Anordningar och utrustning för hantering av mjölk som har varit i beröring med mjölk skall efter rengöring och desinfektion sköljas med vatten som uppfyller kraven i 16 och 17 § i denna förordning. Efter att utrustningen och tanken har rengjorts och desinficerats skall man se till att sköljvattnet rinner ut från dem.

17.

Man skall säkerställa att mjölkmaskinen fungerar och är i gott skick genom att enligt behov och regelbundet underhålla och testa den, dock åtminstone med tre års mellanrum. Intyg över testen skall sparas på primärproduktionsstället i minst tio år och på begäran företes för tillsynsmyndigheten.

KAPITEL 3 HYGIEN VID MJÖLKNING OCH HANTERING AV MJÖLK

18.

Vid mjölkning skall följande hygienkrav iakttas:

a) genast före och under mjölkningen får inget sådant arbete utföras på mjölkningsplatsen som kan inverka negativt på mjölkens livsmedelshygieniska kvalitet,

b) före mjölkningen skall spenar och vid behov juver och närliggande delar rengöras samt vid behov noggrant torkas efter rengöringen. De redskap som används för rengöringen skall hållas rena och i gott skick,

c) produkter för spendoppning får användas endast omedelbart efter mjölkningen,

d) silfilter i mjölkningsutrustningen skall bytas ut innan mjölkningen inleds och vid behov under mjölkningen,

e) personer som deltar i mjölkningen och hanteringen av mjölken skall tvätta händerna innan mjölkningen inleds och hålla dem rena under mjölkningen. Sår på händerna skall täckas med vattentäta bandage eller handskar,

f) djur som uppvisar symptom på juverinflammation eller andra sjukdomar i juvret eller någon sjukdom som kan överföras till människan via mjölken eller vilkas mjölk kan innehålla rester av medicinering samt djur som mjölkar kolostrum skall mjölkas sist eller med en särskild mjölkningsmaskin eller för hand eller med utrustning som rengörs omedelbart efter mjölkningen av dessa djur, och

g) kolostrum skall mjölkas skilt från annan mjölk som skall användas som livsmedel och får inte blandas i annan mjölk. Kolostrum från olika mjölkningsomgångar får blandas ihop inom högst 24 timmar från mjölkningen.

19.

Mjölk får inte frysa till på ett primärproduktionsställe. Kolostrum får dock frysas på ett primärproduktionsställe med iakttagande av de krav i fråga om nedfrysning som anges separat.

KAPITEL 4 YTTERLIGARE KRAV SOM GÄLLER AUTOMATISK MJÖLKNING

Utrustningen och verksamheten vid ett primärproduktionsställe som använder sig av automatisk mjölkning skall utöver vad som bestäms ovan i denna bilaga även uppfylla följande krav:

20.

En anläggning för automatisk mjölkning skall ha ett system som

a) självständigt upptäcker och separerar mjölk som uppvisar förändringar från sådan mjölk som är avsedd att användas som livsmedel (separeringssystem),

b) på förhand kan ta emot uppgifter som matas in om djur vars mjölk separeras från övrig mjölk, t. ex. om medicinerade djur och om djur som just har kalvat, och

c) som lagrar uppföljningsuppgifter om

- tekniskt misslyckande av rengöringen av mjölkningsanläggningen och anordningarna för avkylning och förvaring av mjölk, såsom utebliven rengöring, avsaknad av rengöringsmedel och fel temperatur på vattnet,

- all mjölk som har separerats, skilt angivna för olika djur, och

- huruvida ett separeringssystem för mjölk som uppvisar förändringar är i användning eller inte.

21.

I mjölkningsanläggningar som tas i bruk efter den 1 januari 2008 skall separering som avses ovan i punkt 20 a basera sig på metoder som beskrivs i internationella standarder för mjölkningsanläggningar eller motsvarande metoder.

22.

Primärproducenten skall regelbundet följa upp rengöringen av spenar för att försäkra sig om att rengöringen är tillräckig.

23.

Primärproducenten skall förvara de uppgifter som avses i punkt 20 c och föra bok över uppföljning av rengöring enligt punkt 22 och de iakttagelser som gjorts under uppföljningen. På basis av denna bokföring skall primärproducenten bedöma utvecklingen av följande faktorer:

a) separering av den mjölk som mjölkningsutrustningen självständigt konstaterat att uppvisa förändringar och den mjölk som på förhand programmerats att bli separerad,

b) tekniskt misslyckande av rengöringen av mjölkningsutrustning och utrustning för nedkylning och förvaring av mjölk, och

c) rengöring av spenar.

24.

Primärproducenten skall vid behov genast vidta korrigerande åtgärder för att säkerställa att mjölk som uppvisar förändringar inte används som livsmedel och att de rengöringsåtgärder som avses i punkt 23 b-c är tillräckliga. Korrigerande åtgärder skall bokföras.

25.

Mjölkningsutrustning som kommer i beröring med mjölk skall rengöras minst tre gånger per dygn. Utrustningens silfilter skall bytas minst tre gånger per dygn.

26.

I råmjölk som överlåts från ett primärproduktionsställe skall utöver vad som anges i avsnitt IX kapitel I punkt III i bilaga III till hygienförordningen om livsmedel av animaliskt ursprung undersökas totalkoloniantal, dessutom antalet somatiska celler och fryspunkten för att konstatera vattentillskott minst en gång i månaden under ett halvt års tid efter det att primärproduktionsställets första automatiska mjölkningsutrustning har tagits i bruk. Vid bedömningen av totalkoloniantalet och antalet somatiska celler skall kraven i hygienförordningen om livsmedel av animaliskt ursprung iakttas. Bedömningen av fryspunkten skall grunda sig på den normala fryspunkten för komjölk, dvs. -0,520 °C.

KAPITEL 5 UPPSAMLING AV MJÖLK

27.

När mjölk förs över i en transportbehållare för transport till en anläggning får temperaturen hos den mjölk som överförs vara högst +6 °C. I enskilda fall får man dock till transportbehållaren överföra mjölk vars temperatur är högst +10 °C, förutsatt att temperaturen hos den mjölk som är i transportbehållaren inte på grund av detta överstiger +6 °C.

1.

Bestämmelser om krav som gäller fiskefartyg och vattenbruksanläggningar finns också i artikel 3 och bilaga III avsnitt VIII till hygienförordningen om livsmedel av animaliskt ursprung.

2.

I denna bilaga avses med

1) rensning avlägsnande av fiskens innanmäte. Rensning kan också innehålla fjällning, avlägsnande av huvudet eller gälarna, flående och avlägsnande av fenor,

2) fiskeriproduktparti fiskeriprodukter som fångats eller odlats under en tidsperiod av en viss längd och som har sitt ursprung i likadana förhållanden (bl.a. miljöförhållanden, utfodring) och som hör till samma arter;

3) odlade fiskeriprodukter fiskar och kräftor som odlas i en vattenbruksanläggning samt alla utvecklingsfaser av dem, könsceller medräknade.

KAPITEL 1 SÄRSKILDA KRAV SOM GÄLLER DIOXIN

3.

Fiskeriprodukter, som kommer från Finland eller Östersjöområdet och vilkas dioxinhalt överskrider de högsta tillåtna dioxinhalterna som anges i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 2375/2001 om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel får inte levereras till andra medlemsländer inom Europeiska unionen, med undantag för Sverige.

4.

Följande fiskeriprodukter från Östersjön eller Östersjöområdet som vid mätningar konstaterats underskrida de maximala halterna av dioxin enligt bilagan till rådets förordning (EG) nr 2375/2001 kan dock levereras till alla medlemsländer i Europeiska unionen:

1. Odlad fisk

regnbågslax ( Oncorhynchus ( Salmo ) mykiss )

röding ( Salvelinus alpinus )

sik ( Coregonus lavaretus )

2. Vild fisk

a) Fisk från insjöområden

abborre ( Perca fluviatilis )

gädda ( Esox lucius )

gös ( Stizostedion lucioperca )

nors ( Osmerus eperlanus )

lake ( Lota lota )

siklöja ( Coregonus albula )

röding ( Salvelinus alpinus )

sik ( Coregonus lavaretus )

mört ( Rutilus rutilus )

lax från Teno å ( Salmo salar )

b) Fisk från havsområden

abborre ( Perca fluviatilis )

gädda ( Esox lucius )

flundra ( Platichthys flesus )

skarpsill ( Sprattus (Clupea ) sprattus )

gös ( Stizostedion lucioperca )

lake ( Lota lota )

siklöja ( Coregonus albula )

sik ( Coregonus lavaretus )

strömming ( Clupea harengus membras ), som hör till storleksklass 6* eller är av mindre storlek än så

mört ( Rutilus rutilus )

torsk ( Gadus morhua )

*enligt kommissionens förordning (EG) nr 2495/2001 har strömming i storleksklass 6 en vikt på 23 - 31 g eller styckeantalet per kg är 33 - 44.

KAPITEL 2 DOKUMENT OCH MÄRKNING AV FÖRPACKNINGAR

5.

Om storleksklassificering av strömming och märkningar i anslutning till den bestäms i rådets förordning (EG) nr 2406/1996 om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter.

6.

De fiskeriprodukter som sänds från ett fiskefartyg eller en vattenbruksanläggning skall åtföljas av ett dokument av vilket framgår följande uppgifter: leveransdatum, fiskeriproduktens namn, uppgifter som anger parti (artnamn, datum för fångst eller upptagning av fisk), uppgift om mängden dioxin i fiskeriproduktpartiet underskrider den maximala mängd som har fastställts för dioxin, mängden av fiskeriprodukter, strömmingars storleksklasser enligt rådets förordning (EG) nr 2406/1996, namnet på den fiskare som sänder fiskeprodukterna, hans adress och fiskefartygets identifieringsuppgifter eller vattenbruksanläggningens namn och adress samt namn och adress för den primärproducent som tar emot fiskeriprodukterna. Dokumenten skall numreras eller vara identifierbara på något annat sätt.

7.

Bestämmelser om märkning av förpackningar och dokument i fråga om fiskeriprodukter finns också i rådets förordning (EG) nr 104/2000 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter och i kommissionens förordning (EG) nr 2065/2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 104/2000 beträffande konsumentinformation inom sektorn för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

KAPITEL 3 KRAV SOM GÄLLER FISKEFARTYG OCH HANTERING AV FISKERIPRODUKTER PÅ FISKEFARTYGEN

8.

Lokaler, redskap, anordningar och kärl som är i kontakt med fiskeriprodukter, och som används för fångst, hantering, förvaring och transport av fiskeriprodukter skall hållas rena och i gott skick och desinficeras vid behov. Rengöring och eventuell desinficering skall ske efter att fiskeriprodukterna lossats. Anordningar, redskap och kärl skall förvaras i rena ställen skyddade mot damm och annan nedsmutsning så att de inte försämrar den livsmedelshygieniska kvaliteten hos fiskeriprodukter.

9.

Det skall finnas en ändamålsenlig plats för förvaring av städredskap, tvätt- och desinfektionsmedel samt bekämpningsmedel.

10.

Bekämpning av skadedjur som är en risk för livsmedelssäkerheten skall företas när det är nödvändigt.

11.

Sådana fiskeriprodukter som har tagits upp döda får användas som livsmedel förutsatt att den livsmedelshygieniska kvaliteten inte har försämrats.

12.

Den is som används till avkylning av fiskeriprodukter skall förvaras så att den inte utsätts för förorening.

13.

Torsk ( Gadus morhua ) och lake ( Lota lota ) skall alltid bedövas och därefter avblodas omedelbart efter fågsten på fiskefartyget. Lax ( Salmo salar ), regnbågslax ( Onchorynchus mykiss) , havsöring ( Salmo trutta m. trutta ), insjööring ( Salmo trutta m. lacustris ), flundra ( Platichthys flesus ), röding ( Salvelinus alpinus ), bäckröding ( Salvelinus fontinalis ), kanadaröding ( Salvelinus fontinalis ), gädda ( Esox lucius ), gös ( Sander (Stizostedion ) lucioperca ) samt av fisk som väger över 500 g, sik ( Coregonus lavaretus ), peledsik ( Coregonus peled ) och braxen ( Abramis brama ) och abborre ( Perca fluvialtilis ) skall bedövas och därefter avblodas så fort som möjligt efter fångsten på fiskefartyget.

14.

Om de i punkt 13 nämnda fiskarna levereras rensade från fiskefartyget skall de rensas hygieniskt utan att försämra de livsmedelshygieniska kvaliteten så snart som möjligt efter bedövning och avblodning. Fiskarna skall sköljas efter rensning.

15.

Andra fiskeriprodukter än sådana som skall förvaras levande skall omedelbart efter fångst och en eventuell bedövning, avblodning eller rensning på fartyget avkylas till temperaturen för smältande is, dvs. 0 ― +3°C. Temperatur skall kontrolleras, det skall finnas bokföring över kontrollen och bokföring skall vara tillgänglig för tillsynsmyndigsheten.

16.

Fiskeriproduktpartier som har fångats eller tagits upp under olika dygn skall hållas åtskilda från varandra.

17.

Fiskeriprodukterna får inte innehålla parasiter som konstateras organoleptiskt eller som förstör den livsmedelshygieniska kvaliteten.

18.

Fiskeriprodukterna får inte frysa till under förvaringen eller transporten.

KAPITEL 4 KRAV SOM GÄLLER VATTENBRUKSANLÄGGNINGAR OCH HANTERING AV FISKERIPRODUKTER PÅ VATTENBRUKS-ANLÄGGNINGAR

19.

Bassänger, anläggningar, utrustning och förvaringskärl som används för odling, upptagning, hantering, förvaring och transport av odlade fiskeriprodukter skall hållas rena och i gott skick och desinficeras vid behov. Rengöring och eventuell desinficering skalla ske efter användning. Anordningar, redskap och kärl skall förvaras i rena ställen skyddade mot damm och annan nedsmutsning så att de inte försämrar den livsmedelshygieniska kvaliteten hos fiskeriprodukter.

20.

Det skall finnas en ändamålsenlig plats för förvaring av städredskap, tvätt- och desinfektionsmedel, bekämpningsmedel samt veterinärläkemedel och andra ämnen som används för behandling av odlade fiskeriprodukter.

21.

Bekämpning av skadedjur som är en risk för livsmedelssäkerheten skall företas när det är nödvändigt.

22.

Sådana odlade fiskeriprodukter som har tagits upp döda får inte användas som livsmedel.

23.

Den is som används till avkylning av odlade fiskeriprodukter skall förvaras på det sättet att den inte utsätts för förorening.

24.

Lax ( Salmo salar ), regnbågslax ( Onchorynchus mykiss ), havsöring ( Salmo trutta m. trutta ), röding ( Salvelinus alpinus ), kanadaröding ( Salvelinus namaycush ), bäckröding ( Salvelinus fontinalis ) samt andra odlade fiskar som väger över 500 g skall bedövas och därefter avblodas efter upptagningen så fort som möjligt. Avblodning skall ske hygieniskt utan att försämna den livsmedelshygieniska kvaliteten hos fiskeriprodukter. Bedövning och avblodning skall utföras i en anläggning eller en livsmedelslokal enligt 13 § i livsmedelslagen eller på vattenbruksanlaggningen.

25.

Andra odlade fiskeriprodukter än sådana som skall förvaras levande skall omedelbart efter upptagning och eventuell bedövning och avblodning avkylas till temperaturen för smältande is, dvs. 0 ― +3 °C. Temperaturen skall kontrolleras det skall finnas bokföring över kontrollen och bokföringen skall vara tillgänglig för tillsynsmyndigheten.

26.

Fiskeriprodukter som har tagits upp under olika dygn och i olika odlingsbassänger skall hållas åtskilda från varandra.

27.

Odlade fiskeriprodukter får inte innehålla parasiter som konstateras organoleptiskt eller som förstör den livsmedelshygieniska kvaliteten.

28.

Odlade fiskeriprodukter får inte frysas under förvaringen eller transporten.