103/2006

Det i 4 § i ungdomslagen (72/2006) avsedda ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet bereds vid undervisningsministeriet i samråd med social- och hälsovårdsministeriet, arbetsministeriet och miljöministeriet samt vid behov även med andra ministerier som är centrala med hänsyn till de unga. Utvecklingsprogrammet innehåller de riksomfattande ungdomspolitiska målen samt de riktlinjer för länens och kommunernas ungdomspolitiska programarbete som hänför sig till utbildning, sysselsättning, försörjning, hälsa, ett aktivt medborgarskap och en starkare social identitet, boende, företagsamhet, värnplikt och civiltjänst samt andra aktuella frågor som gäller barn och unga. I programmet beaktas de synpunkter som hänför sig till barn särskilt med tanke på barnens utveckling.

Undervisningsministeriet tillsätter vid behov en arbetsgrupp för beredningen och uppföljningen av programmet.

Statens delegation för ungdomsärenden har en ordförande, två vice ordförande och högst 15 andra medlemmar. Till medlemmar i delegationen kallar statsrådet personer som är förtrogna med de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Medlemmarna skall vara personer som föreslagits av de riksomfattande ungdomsorganisationerna och organisationerna som bedriver ungdomsarbete.

Delegationens mandatperiod är fyra år. Delegationen tillsätts i överensstämmelse med riksdagens valperiod inom sex månader från början av en valperiod. Mandatperioden fortlöper tills nästa delegation har tillsatts.

Delegationen är beslutför när mötesordföranden och minst hälften av de andra medlemmarna är närvarande.

Delegationen har en generalsekreterare, som undervisningsministeriet anställer för en mandattid av högst fyra år. Dessutom kan delegationen ha andra anställda. Delegationens kansliuppgifter sköts vid undervisningsministeriet.

Beslut om mötesarvoden till delegationens ordförande och andra medlemmar, sekreterare och sakkunniga fattas av undervisningsministeriet.

Utvärderings- och understödskommissionen har en ordförande, en vice ordförande och högst sju andra medlemmar. Till medlemmar i kommissionen kallar statsrådet, efter att ha hört de riksomfattande ungdomsorganisationerna, personer som är förtrogna med ungdomsverksamhet.

Kommissionens mandatperiod är fyra år. Kommissionen tillsätts i överensstämmelse med riksdagens valperiod inom sex månader från början av en valperiod. Mandattiden fortlöper tills nästa kommission har tillsatts.

Kommissionen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de andra medlemmarna är närvarande.

Kommissionen har en generalsekreterare, som undervisningsministeriet anställer för en mandattid av högst fyra år. Dessutom kan kommissionen ha andra anställda. Kommissionens kansliuppgifter sköts vid undervisningsministeriet.

Beslut om mötesarvoden till kommissionens ordförande och övriga medlemmar, sekreterare och sakkunniga fattas av undervisningsministeriet.

Undervisningsministeriet godkänner på ansökan en organisation som en sådan stödberättigad riksomfattande ungdomsorganisation eller riksomfattande serviceorganisation för ungdomsarbete som avses i 10 § 1 mom. i ungdomslagen. I ansökan skall sökanden för undervisningsministeriet lägga fram en utredning om organisationens uppbyggnad, medlemskår, verksamhet och ekonomi.

Som riksomfattande ungdomsorganisation kan godkännas en organisation som har minst 1 000 personmedlemmar av vilka de som är under 29 år utgör minst två tredjedelar av det totala antalet medlemmar eller vars distriktsorganisationer eller lokala föreningar sammanlagt har minst 1 000 personmedlemmar av vilka de som är under 29 år utgör minst två tredjedelar av det totala antalet medlemmar. Vid godkännande av en organisation skall undervisningsministeriet beakta det ungdomsarbete som organisationen bedriver, dess verksamhetsområde, medlemsantal samt hur de ungas deltagande i beslutsfattandet förverkligas.

Undervisningsministeriet för en förteckning över stödberättigade organisationer.

Avvikelse från grunderna för godkännande enligt 2 mom. kan göras i fråga om en organisation som bedriver ungdomsverksamhet inom en språklig eller annan minoritet eller som inom sitt verksamhetsområde skall anses representativ på riksnivå.

I 10 § 1 mom. i ungdomslagen avsedda riksomfattande ungdomsorganisationer och riksomfattande serviceorganisationer för ungdomsarbete beviljas allmänt understöd på basis av resultat utgående från organisationens verksamhetsplan och budget.

Resultatkriterierna bedöms på basis av den planerade och genomförda verksamheten.

Verksamhetens kvalitet bedöms i förhållande till de uppställda målen och måluppfyllelsen i varje enskild organisation. Vid bedömningen av verksamhetens omfattning beaktas antalet unga som omfattas av organisationens regelbundna verksamhet samt verksamhetens effekt och regionala täckning. Vid bedömningen av lönsamheten fästs uppmärksamhet vid intäkterna av organisationens egen verksamhet, kostnaderna för förvaltningen i förhållande till totalkostnaderna samt verksamhetens produktivitet. Vid prövningen av understödsbehovet beaktas organisationens ekonomiska situation, övriga offentliga understöd och de medel som står till förfogande för den ordinarie verksamheten.

Vid bedömningen av den aktuella samhälleliga betydelsen beaktas organisationens aktivitet i samhälleliga frågor samt åtgärder för att stärka de ungas sociala identitet.

Vid beviljande av understöd till de riksomfattande ungdomsorganisationernas distriktorganisationer och de i 11 § i ungdomslagen avsedda organisationer som bedriver ungdomsarbete iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms i 1―3 mom.

I samband med utannonseringen av anslag lämnar undervisningsministeriet årligen de riksomfattande ungdomsorganisationerna och de riksomfattande serviceorganisationerna för ungdomsarbete anvisningar om de utgifter som godkänns för statsunderstöd.

Med riksomfattande ungdomscentraler avses centraler vilka ägs av kommuner, samkommuner, ungdomsorganisationer, organisationer som bedriver ungdomsarbete, serviceorganisationer för ungdomsarbete eller andra sammanslutningar och vilka undervisningsministeriet godkänner som centraler som understöds.

Villkor för godkännande är att

Centralernas verksamhetsunderstöd beviljas för det ändamål som avses i 8 § 1 mom. En central skall huvudsakligen omvändas för ungdomar så att denna användning beräknas till minst två tredjedelar. Verksamhetsunderstöd får inte användas för kostnader för annan verksamhet.

Omfattningen av användningen för ungdom bedöms efter användning enligt 8 § 2 mom. 1―4 punkten och produktionskostnaderna. Dessutom beaktas den planerade verksamhetens mångsidighet, kvalitet och målinriktning samt centralens specialkompetens och utnyttjandegrad och den relativa andel som användningen för ungdom utgör av verksamheten.

Byggnadsunderstöd kan beviljas för kostnader för anskaffning, byggande, grundlig renovering och utrustning av centralerna.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2006. Förordningens 4 och 5 § träder dock i kraft den 1 januari 2007.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning av den 22 augusti 2002 om ungdomsarbete (729/2002).

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Statsrådet godkänner det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet första gången under 2007.