811/2005

Organisationen Suomen Punainen Risti ― Finlands Röda Kors hemort är Helsingfors.

Organisationens syfte är att i enlighet med internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens grundprinciper ( Röda Korsets grundprinciper )

Organisationen fyller sitt syfte genom att

Organisationens lokala förvaltningsorgan är avdelningsmötet och avdelningsstyrelsen.

Organisationens regionala förvaltningsorgan är distriktsmötet och distriktsstyrelsen.

Organisationens riksorgan är stämman, fullmäktige, organisationsstyrelsen och generalsekreteraren.

Styrelsen beslutar om att kalla republikens president till organisationens beskyddare enligt vad som föreskrivs i 3 § 1 mom. i lagen om Finlands Röda Kors.

För användningen av Röda Korsets emblem som skyddstecken och indikativt tecken svarar staten i enlighet med lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar (947/1979) samt de fördrag som nämns i 1 § 1 mom. i lagen om Finlands Röda Kors.

Som internationellt erkänd nationell förening av Röda Korset har organisationen rätt att använda Röda Korsets emblem för att markera sin egen verksamhet.

Användningen av Röda Korsets emblem samt namnen Röda Korset och Röda Halvmånen övervakas av organisationsstyrelsen på riksplanet, av distriktsstyrelserna på det regionala planet samt av avdelningsstyrelserna på det lokala planet.

Organisationens styrelse kan fastställa grafiska samt vid behov också andra anvisningar om användningen av Röda Korsets emblem.

Organisationens språk är finska och svenska. Inom samernas hembygdsområde tryggar organisationen i sin verksamhet samernas språkliga rättigheter genom att i tillämpliga delar iaktta samiska språklagen (1086/2003).

Organisationens alla medlemmar och förvaltningsorgan skall i sin verksamhet iaktta Röda Korsets grundprinciper.

Organisationen samt dess medlemmar och förvaltningsorgan har enligt Röda Korsets grundprinciper samt de fördrag som nämns i 1 § 1 mom. i lagen om Finlands Röda Kors en både rättsligt och funktionellt oavhängig ställning gentemot statliga och kommunala myndigheter samt andra som utövar offentlig makt.

De statliga och kommunala myndigheterna samt andra som utövar offentlig makt skall respektera Röda Korsets grundprinciper.

Ingen får i samband med organisationens verksamhet, i synnerhet i ärenden som gäller medlemskap, diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, kön, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

Medlemmar i organisationen är

Organisationens enskilda medlemmar är

En enskild medlem godkänns av avdelningsstyrelsen i den avdelning som han eller hon önskar ansluta sig till. En medlem som inte uppger vilken avdelning han eller hon vill ansluta sig till skall på basis av den uppgivna adressen antas till den avdelning som ligger närmast hans eller hennes boningsort.

Stämman kan på framställning av organisationens styrelse till hedersmedlemmar i organisationen kalla inom dess verksamhet särskilt förtjänta personer.

Distriktsmötet kan på framställning av distriktsstyrelsen till hedersmedlemmar i distriktet kalla inom organisationens regionala eller lokala verksamhet förtjänta personer.

Avdelningsmötet kan på framställning av avdelningsstyrelsen till hedersmedlemmar i avdelningen kalla inom organisationens lokala verksamhet förtjänta personer.

En hedersmedlem har närvaro- och yttranderätt vid den organisationsenhets sammanträden som har kallat honom eller henne till sin hedersmedlem. En hedersmedlem har inga andra av de rättigheter eller skyldigheter som tillkommer en enskild medlem.

Organisationen kan genom beslut av organisationsstyrelsen, ett distrikt genom beslut av distriktsstyrelsen och en avdelning genom beslut av avdelningsstyrelsen som stödmedlemmar anta såväl fysiska personer som privaträttsliga och offentligrättsliga juridiska personer.

En stödmedlem har inte de rättigheter eller skyldigheter som tillkommer en enskild medlem.

Avdelningsmötet kan på framställning av avdelningsstyrelsen utesluta en medlem som genom sitt förfarande har skadat organisationen eller som genom sin verksamhet i egenskap av organisationsmedlem har kränkt Röda Korsets grundprinciper.

En utesluten medlem kan kräva att få sitt ärende behandlat på nytt av organisationsstyrelsen. Denne skall rikta ett skriftligt yrkande till organisationsstyrelsen inom en månad efter att ha fått del av uteslutningsbeslutet.

En avgiftsskyldig medlem som inte har betalt sin medlemsavgift anses ha utträtt ur organisationen vid verksamhetsårets slut.

Organisationsstyrelsen skall över organisationens samtliga medlemmar distrikts- och avdelningsvis föra en medlemsförteckning vari för varje medlem anges namn och födelsetid, arten av medlemskapet, tillräckliga adressuppgifter samt utmärkelser enligt 9 kap.

Organisationens medlemmar skall på begäran ges tillfälle att ta del av sina i 1 mom. nämnda medlemsuppgifter. I personuppgiftslagen (523/1999) föreskrivs om utlämnande av uppgifter i övrigt. Organisationens styrelse eller generalsekreteraren, med fullmakt av styrelsen, skall besluta om det finns förutsättningar för utlämnande.

Medlemsförteckningen skall föras på ett sådant sätt att medlemmarna kan uppge något av de i 7 § nämnda språken som sitt språk.

De enskilda medlemmarna skall till organisationen betala en årlig medlemsavgift vars storlek för följande kalenderår fastställs av fullmäktige vid vårmötet. För ungdomsmedlemmar och familjemedlemmar kan fastställas en nedsatt medlemsavgift. För enskilda medlemmar kan fullmäktige fastställa en avgift för ständigt medlemskap, motsvarande minst tio årsavgifter. Fullmäktige kan av särskilda skäl för en grupp enskilda medlemmar fastställa en nedsatt medlemsavgift, likväl för sammanlagt högst ett år.

Stödmedlemmar skall till organisationen betala en årlig stödavgift vars lägsta belopp för följande kalenderår fastställs av fullmäktige vid dess vårmöte.

Organisationens styrelse ordnar den riksomfattande uppbörden av medlemsavgifterna.

Varje medlem och förvaltningsorgan i organisationen har rätt att ta initiativ i fråga om organisationens lokala, regionala och riksomfattande verksamhet. I organisationens arbetsordning föreskrivs om behandlingen av initiativ.

De som nomineras till förtroendeposter förutsätts förbinda sig till Röda Korsets grundprinciper samt vara villiga att främja Röda Korsets syfte. I sammansättningen av förvaltningsorganen skall dessutom så långt som möjligt beaktas den regionala och språkliga representationen samt fördelningen mellan könen och olika åldersgrupper.

Med undantag för revisorerna och de av statliga myndigheter till fullmäktige utsedda ledamöterna kan endast organisationens enskilda medlemmar väljas till förtroendeuppdrag.

Den som har valts till organisationens förtroendeuppdrag skall ha fyllt 15 år. Den som är försatt i konkurs eller har meddelats näringsförbud eller vars handlingsbehörighet har begränsats får inte vara i organisationens förtroendeuppdrag,

En enskild medlem får inte för samma mandatperiod väljas in både i fullmäktige och i organisationsstyrelsen.

Mandatperioden för de av stämman utsedda förtroendevalda börjar så snart stämman har avslutats och fortgår till dess att följande stämma avslutas.

I distriktens och avdelningarnas instruktioner föreskrivs om mandatperiodens början och slut. Bestämmelserna i denna paragraf skall då iakttas i tillämpliga delar.

Organisationens namn tecknas av organisationens ordförande eller av vice ordförandena, var för sig jämte generalsekreteraren eller en av styrelsen inom sig befullmäktigad ledamot.

Ett distrikts namn tecknas av dess ordförande och vice ordförande tillsammans eller var för sig jämte distriktets verksamhetsledare.

En avdelnings namn tecknas av dess ordförande och vice ordförande tillsammans eller var för sig jämte avdelningens sekreterare eller kassör.

Namntecknarna skall vara 18 år fyllda. Den som är försatt i konkurs, meddelats näringsförbud eller den vars handlingsbehörighet har begränsats får inte teckna organisationens, ett distrikts eller en avdelnings namn.

Organisationsstyrelsen skall över organisationens, distriktens och avdelningarnas namntecknare föra en förteckning som hålls framlagd på organisationens centralbyrå och ur vilken den som så önskar får uppgifter och utdrag.

En stämning eller annan delgivning anses ha tillställts organisationen, ett distrikt eller en avdelning när någon av dem som har rätt att teckna enhetens namn har fått del av stämningen eller delgivningen.

En avdelning kan med distriktsstyrelsens samtycke inrättas av minst 20 enskilda medlemmar. Distriktsstyrelsen bestämmer då avdelningens namn, hemort, språk och område.

En avdelning som bryter mot de förpliktelser som följer av dess anslutning till organisationen kan genom organisationsstyrelsens beslut uteslutas ur organisationen. Avdelningen förlorar då rätten att använda Röda Korsets namn och emblem. Förvaltningen av avdelningens egendom övertas av distriktsstyrelsen. Egendomen skall inom avdelningens område användas för verksamhet som tjänar organisationens syfte.

Vid upplösning av en avdelning skall beslutet fattas av avdelningsmötet med minst tre fjärdedels majoritet av de avgivna rösterna.

Fullmäktige bestämmer antalet distrikt samt dessas gränser och namn. Om ett distrikt förstoras eller förminskas eller om ett nytt distrikt bildas genom delning eller sammanslagning av distrikt eller delar av distrikt eller om ett distrikt dras in, skall organisationsstyrelsen bestämma om fördelningen av distriktens egendom och förbindelser.

I fråga om avdelningarna tillämpas bestämmelserna i 4 mom. så att besluten fattas av distriktsstyrelsen efter att avdelningen eller avdelningarna vid sina möten har beslutat om delningen eller sammanslagningen med minst två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna. En medlem som inte anger till vilken avdelning han eller hon vill överföras överförs på grundval av den uppgivna adressen till den avdelning som ligger närmast hans eller hennes boningsort.

En enskild medlem har rösträtt vid sin avdelnings möten och yttranderätt vid det distrikts möten som medlemmens avdelning hör till. Avdelningsmötet är beslutfört när minst tre enskilda medlemmar är närvarande.

Vid distriktsmötet har en avdelning en röstberättigad företrädare för varje påbörjat antal av 100 medlemmar. Antalet röstberättigade företrädare baserar sig på antalet enskilda medlemmar i avdelningen som har betalt föregående års medlemsavgift. Avdelningsstyrelsen väljer avdelningens företrädare till distriktsmötet. Distriktsmötet är beslutfört när minst en femtedel av distriktets avdelningar är representerad.

Till avdelningsstyrelsen hör avdelningens ordförande och vice ordförande samt minst fyra och högst tio andra ledamöter, beroende på vad avdelningsmötet har beslutat. Av de övriga ledamöterna är minst två och högst fem varje år i tur att avgå.

Avdelningsstyrelsens ordförande, vice ordförande och övriga styrelseledamöter utses av avdelningsmötet för en mandatperiod på två kalenderår.

Avdelningsstyrelsen är beslutför när minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande, inklusive avdelningens ordförande eller vice ordförande.

Avdelningsstyrelsen kan anställa och entlediga en verksamhetsledare som skall bereda de ärenden som behandlas av avdelningsstyrelsen och verkställa avdelningsstyrelsens beslut.

Till distriktsstyrelsen hör distriktets ordförande och vice ordförande samt minst sex och högst sexton andra ledamöter, beroende på vad distriktsmötet har beslutat. Av de övriga ledamöterna är minst tre och högst åtta varje år i tur att avgå.

Distriktsstyrelsens ordförande, vice ordförande och övriga styrelseledamöter utses av distriktsmötet för en mandatperiod på två år.

Samma person kan väljas till ledamot av distriktsstyrelsen för samma uppdrag för högst tre på varandra följande mandatperioder

Distriktsstyrelsen är beslutför när minst hälften av dess ledamöter är närvarande, inklusive diskriktets ordförande eller vice ordförande.

Distriktsstyrelsen anställer och entledigar en verksamhetsledare som skall bereda de ärenden som behandlas av distriktsstyrelsen och verkställa distriktsstyrelsens beslut.

Organisationens ordinarie stämma hålls vart tredje år senast den 20 juni.

Extra stämma hålls då organisationsstyrelsen anser det nödvändigt eller då fullmäktige eller minst en tiondel av avdelningarna kräver det. Vid extra stämma behandlas de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt stämman.

Vid organisationens stämma har en avdelning en röstberättigad företrädare för varje påbörjat antal av 200 medlemmar. Antalet röstberättigade företrädare baserar sig på antalet enskilda medlemmar i avdelningen som har betalt föregående års medlemsavgift. Avdelningsstyrelsen väljer avdelningens företrädare till stämman.

Vid stämman har varje distrikt en av distriktsstyrelsen vald röstberättigad företrädare.

Stämmofunktionärer, med undantag för sekreterare, kan väljas endast bland de röstberättigade företrädarna.

Rätt att närvara vid stämman har organisationens samtliga medlemmar och alla som har yttranderätt.

Rätt att yttra sig vid stämman har utöver de röstberättigade företrädarna också revisorerna, fullmäktigeledamöterna, ledamöterna av organisationsstyrelsen, generalsekreteraren samt de som stämman har beviljat yttranderätt.

Organisationsstyrelsen skall meddela tid och plats för den ordinarie stämman senast fyra månader i förväg.

Styrelsens stämmokallelse skall sändas till avdelningarna och distrikten per brev senast fyra veckor före stämman. I kallelsen skall anges vilka ärenden som tas upp vid stämman.

Stämman är laglig om den har sammankallats i enlighet med denna paragraf och den är beslutför om minst en femtedel av avdelningarna är representerad vid den.

Vid organisationens ordinarie stämma

De val som stämman skall förrätta förbereds av en av organisationsstyrelsen tillsatt valnämnd som består av de företrädare för distrikten som valts i enlighet med 28 § 2 mom. Organisationsstyrelsen sammankallar valnämnden till konstituerande möte senast den sista februari det år stämman skall hållas.

Valnämnden väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande samt antar vid behov en sekreterare.

Valnämnden skall konstatera vilka val av personer till förtroendeuppdrag som skall förrättas vid stämman samt förelägga stämman motiverade förslag om vilka personer som skall väljas.

Fullmäktige består av en ordförande, en vice ordförande och 23 övriga ledamöter som stämman väljer och som var och en har en personlig suppleant. Varje distrikt skall vara företrätt i fullmäktige.

Samma person kan väljas till fullmäktigeledamot för högst på två varandra följande mandatperioder.

I fullmäktige ingår utöver ledamöter som avses i 1 mom. sex av statliga myndigheter utsedda ledamöter jämte personliga suppleanter. Av dessa företräder en utrikesministeriet, en inrikesministeriet, en försvarsministeriet, en undervisningsministeriet, en social- och hälsovårdsministeriet och en arbetsministeriet.

Fullmäktige skall

Fullmäktige skall sammankomma till ordinarie möte två gånger per år. Vårmötet skall hållas under tiden 1.3―31.5 och höstmötet 1.10―31.12. Extra fullmäktigemöte skall hållas när fullmäktiges ordförande anser det nödvändigt eller när minst en tredjedel av fullmäktigeledamöterna kräver det. Extra fullmäktigemötet skall behandla de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt mötet.

Fullmäktigeordföranden sammankallar fullmäktiges möten. Möteskallelser skall tillställas fullmäktigeledamöterna och vid behov suppleanterna per brev senast fyra veckor före mötet. I kallelsen skall nämnas de ärenden som styrelsen bereder för behandling under mötet.

Möteskallelsen kan i stället för på det sätt som nämns i 2 mom. sändas per e-post till de fullmäktigeledamöter som har uppgivit sin e-postadress och meddelat att de vill få möteskallelserna per e-post.

Fullmäktige är beslutföra när mötesordföranden samt minst 15 övriga ledamöter är närvarande.

Rätt att närvara och yttra sig vid fullmäktigemötet har organisationsstyrelsens ledamöter, generalsekreteraren och revisorerna samt de som fullmäktige har beviljat yttranderätt.

Vid fullmäktiges vårmöte

Vid fullmäktiges höstmöte behandlas ärenden som hör till fullmäktiges behörighet enligt 34 § 4-7 punkterna.

Till organisationsstyrelsen hör organisationens ordförande, tre vice ordförande samt sex andra ledamöter som stämman valt.

Samma person kan för högst två mandatperioder efter varandra väljas till ledamot av organisationsstyrelsen för samma uppgift.

Organisationsstyrelsen är beslutför när minst hälften av dess ledamöter, inklusive ordföranden eller en vice ordförande är närvarande.

Organisationsstyrelsen skall

Direktionerna ansvarar för sina respektive institutioners verksamhet enligt den av organisationsstyrelsen godkända verksamhetsplanen och budgeten, på det sätt som föreskrivs i instruktionerna och i organisationens arbetsordning.

Organisationsstyrelsen kan överföra avgörandet av ärenden som hör till dess behörighet till ett utskott, en nämnd eller en direktion, till generalsekreteraren eller till en funktionär enligt vad som föreskrivs i organisationens arbetsordning.

En ledamot av organisationsstyrelsen samt av en distrikts- eller avdelningsstyrelse kan avgå från uppdraget under sin mandatperiod. Styrelsen för enheten i fråga skall underrättas om att en ledamot avgår i förtid.

Fullmäktige kan entlediga en ledamot av organisationsstyrelsen under dennes mandatperiod om ledamoten

Avdelningsmötet kan under mandatperioden enligt vad som anges och i 2 mom. entlediga en ledamot av avdelningsstyrelsen och distriktsmötet kan entlediga en ledamot av distriktsstyrelsen.

Om en plats i en avdelnings- eller distriktsstyrelse blir ledig under en mandatperiod eller om en ledamot av avdelnings- eller distriktsstyrelsen förlorar sin behörighet för uppdraget, skall styrelsen för organisationsenheten i fråga se till att en ny styrelseledamot väljs vid organisationsenhetens möte för återstoden av mandatperioden.

En entledigad styrelseledamot kan inom en månad efter att ha fått del av ett sådant beslut om entledigande som avses i denna paragraf skriftligen kräva att organisationsstyrelsen behandlar ärendet på nytt. I fråga om en ledamot av organisationsstyrelsen fattar fullmäktige beslut om förnyad behandling av ärendet.

Generalsekreteraren skall

Generalsekreteraren kan i enlighet med organisationens arbetsordning delegera handläggningen och avgörandet av enskilda ärenden till funktionärer.

Generalsekreteraren kan överta avgörandet eller föredragningen av ett ärende som ankommer på en funktionär inom centralförvaltningen eller överföra avgörandet av ett ärende till organisationsstyrelsen.

Finlands Röda Kors Blodtjänst (Blodtjänsten ) uppgift är att bedriva blodtjänst i Finland under normala förhållanden och undantagsförhållanden. Den skall också inom sitt kompetensområde bedriva service-, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt delta i internationellt utvecklingsarbete i den omfattning som Blodtjänstens styrelse beslutar.

Till Blodtjänstens styrelse hör en ordförande, en vice ordförande och fyra andra ledamöter som tillsammans representerar en bred kompetens inom Blodtjänstens verksamhetsområde. De behöver inte vara medlemmar i organisationen. Den som är anställd inom organisationen kan inte vara ledamot av Blodtjänstens styrelse.

Blodtjänstens styrelse är beslutför när minst hälften av ledamöterna är närvarande, styrelsens ordförande eller vice ordförande inräknad. Generalsekreteraren har närvaro- och yttranderätt vid Blodtjänstens styrelsemöten. Blodtjänstens direktör svarar för beredningen och föredragningen av ärenden vid styrelsemötena.

Blodtjänstens styrelse skall

Organisationens utmärkelsetecken är Finlands Röda Kors förtjänstkors samt Finlands Röda Kors förtjänstmedalj i silver och Finlands Röda Kors förtjänstmedalj i brons.

Utmärkelsetecken kan tilldelas såväl finska medborgare som utlänningar för förtjänstfullt och osjälviskt arbete till fromma för organisationen och dess syfte.

Finlands Röda Kors förtjänstkors är ett rött emaljerat kors vars centrumfält upptar ett emblem på vit botten som avbildar Röda Korset, inramat av en grön eklövskrans. Både själva korset och det inramade rödakorsemblemet är guldkantade. Förtjänstkorsets frånsida upptar organisationens namnförkortningar SPR och under den FRK.

Finlands Röda Kors förtjänstmedaljs framsida upptar rödakorsemblemet, inramat av en eklövskrans samt orden Inter arma caritas, medan frånsidan upptar organisationens namn.

Till Finlands Röda Kors förtjänstmedalj hör ett 30 millimeter brett rött band med vita ränder.

Republikens president beslutar om beviljande av Finlands Röda Kors utmärkelsetecken, enligt vad som föreskrivs i lagen om Finlands Röda Kors. Organisationsstyrelsen framställer hos inrikesministeriet om beviljande av utmärkelsetecken.

Utmärkelsetecknen åtföljs av organisationens officiellt undertecknade diplom. Utmärkelsetecken och diplom ges avgiftsfritt.

Organisationens styrelse kan besluta ta i bruk också andra utmärkelser än utmärkelsetecken samt meddela närmare anvisningar om dem.

Organisationens samt distriktens och avdelningarnas verksamhets- och räkenskapsperiod är ett kalenderår.

Organisationens sammanlagda tillgångar, som är fördelade på egendom som är i centralförvaltningens, distriktens och avdelningarnas besittning och ägo, skall skötas omsorgsfullt och planmässigt så att organisationens verksamhetsförutsättningar tryggas och organisationens syfte förverkligas enligt vad som föreskrivs i 2 §.

För katastroffonden och för organisationens interna bruk får inte godkännas donationer som strider mot Röda Korsets grundprinciper eller som annars är oförenliga med organisationens syfte.

Organisationen och dess förvaltningsorgan får endast med organisationsstyrelsens samtycke skänka medel och egendom som inte utgör humanitär hjälp til andra personer eller samfund.

Distriktet skall på förhand utverka organisationsstyrelsens och avdelningen distriktsstyrelsens tillstånd för sådan verksamhet i distriktens eller avdelningarnas regi som kan åsamka organisationen betydande ekonomiska förpliktelser eller som väsentligt kan påverka ett distrikts eller en avdelnings ekonomi och ställning med avseende på organisationens sammanlagda tillgångar.

I fråga om organisationens ekonomi och bokföring iakttas i tillämpliga delar bokföringslagen (1336/1997) och bokföringsförordningen (1339/1997) samt i fråga om revisionen revisionslagen (936/1994).

Närmare föreskrifter om centralförvaltningens, distriktens och avdelningarnas ekonomi, bokföring och revision meddelas i den ekonomistadga som fullmäktige godkänner.

Varje röstberättigad har en röst i organisationens riksomfattande, regionala och lokala förvaltningsorgan samt i organisationens övriga enheter.

Både i sak- och procedurfrågor fattas besluten med enkel majoritet av de avgivna rösterna, likväl med de undantag som föreskrivs i 23 §, 31 § 13 punkten och 58 §. Faller rösterna lika gäller som beslut den åsikt som ordföranden omfattat.

Organisationens förvaltningsorgan får inte fatta beslut som ger en medlem eller någon annan otillbörlig fördel på en annan medlems eller på organisationens, distriktets eller avdelningens bekostnad.

I fråga om klanderbara och ogiltiga beslut samt verkställighetsförbud skall i tillämpliga delar iakttas 32-34 § i föreningslagen (503/1989).

Varje röstberättigad har en röst i organisationens förvaltningsorgan.

Varje röstberättigad får rösta på högst så många kandidater som skall väljas.

Val avgörs så att de som fått de flesta rösterna blir valda. Om endast en person skall väljas förutsätts emellertid att denne får över hälften av de avgivna rösterna. Faller rösterna lika avgörs val genom lottning.

Val förrättas med slutna sedlar.

Stämman, distriktsmötet och avdelningsmötet kan besluta att ett möte också skall kunna följas per datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel. En sådan deltagandemöjlighet skall nämnas i möteskallelsen.

Också initiativrätt kan i tillämpliga delar utövas med sådant förfarande som avses i 1 mom.

Ingen får delta i behandlingen av ett ärende där hans eller hennes enskilda intressen, på det sätt som avses i 26 och 37 § i föreningslagen, kan stå i strid med organisationens.

Organisationsstyrelsens ledamöter, generalsekreteraren, distrikts- och avdelningsstyrelsernas ledamöter samt organisationens funktionärer kan bli skadeståndsskyldiga i enlighet med föreningslagen. Angående skadeståndsskyldighet för den som är i arbetstagares ställning gäller vad som föreskrivs särskilt.

I föreningslagen föreskrivs om organisationsmedlemmarnas personliga ansvar för organisationens samt dess distrikts eller avdelningars förpliktelser.

Denna förordning som innefattar organisationens stadgar kan ändras genom förordning av republikens president efter att organisationens stämma med minst tre fjärdedels majoritet av de avgivna rösterna har beslutat om saken.

Stämman kan i den ordning som anges i 1 mom. besluta att organisationens verksamhet skall upphöra.

Om organisationens verksamhet upphör skall dess tillgångar användas för det syfte som anges i 2 §, med beaktande av förordnanden i gåvobrev och testamenten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Genom denna förordning upphävs republikens presidents förordning av den 25 februari 2000 om Finlands Röda Kors (239/2000).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

En avdelningsstyrelse som har tillsatts med stöd av den förordning som nämns i 59 § kan vid avdelningsmötet ändras i överensstämmelse med denna förordning redan före ikraftträdandet. De nämnda förvaltningsorganen inleder dock sin verksamhet i enlighet med denna förordning den 1 januari 2006.

Den arbetsordning och ekonomistadga som rådet utfärdat med stöd av den förordning som nämns i 59 § samt instruktionerna för avdelningarna och distrikten kan vid rådets möte ändras i överensstämmelse med denna förordning redan före ikraftträdandet. Arbetsordningen, ekonomistadgan och instruktionerna träder dock i kraft tidigast den 1 januari 2006. Till dess förblir organisationens enligt den i 59 § nämnda förordningen utfärdade arbetsordning och ekonomistadga samt de för distrikten och avdelningarna enligt den nämnda förordningen utfärdade instruktionerna i kraft till de delar som de inte står i strid med denna förordning.

Det råd som har tillsatts med stöd av den i 59 § nämnda förordningen blir den 1 januari 2006 fullmäktige i enlighet med denna förordning. Organisationsstyrelsen skall be arbetsministeriet utse en företrädare jämte suppleant till fullmäktige och underrätta organisationsstyrelsen om saken senast den 15 december 2005.

Vid beräkningen av på varandra följande mandatperioder enligt denna förordning beaktas som första mandatperiod den mandatperiod som inleds eller fortsätter den 1 januari 2006.