665/2005

Den högsta domsrätten i tviste- och brottmål utövas av högsta domstolen.

Högsta domstolen övervakar rättskipningen inom sitt behörighetsområde.

Vid högsta domstolen behandlas som rättskipningsärenden

Högsta domstolen skall dessutom

Högsta domstolen avger på begäran utlåtanden till statsrådet i lagstiftningsfrågor.

Högsta domstolen kan göra framställningar hos statsrådet om vidtagande av lagstiftningsåtgärder.

Högsta domstolen fungerar i enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 1348/2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur som sändande organ så som Finland för verkställighet av nämnda förordning meddelar.

I högsta domstolen handläggs och avgörs ärendena på avdelningar. Bestämmelser om högsta domstolens domföra sammansättning finns i rättegångsbalken.

Presidenten kan besluta att ett rättskipningsärende i behövlig omfattning skall hänskjutas till plenum eller förstärkt avdelning, som består av 11 ledamöter, om det vid överläggningen om avgörandet i ett ärende eller en del därav visar sig att avdelningen kommer att avvika från den ståndpunkt som högsta domstolen tidigare har intagit. Presidenten kan också i andra fall hänskjuta ett rättskipningsärende eller en del därav som är av vidsträckt eller principiell betydelse till plenum eller förstärkt avdelning.

Lagstiftningsinitiativ som avses i 4 § 2 mom. behandlas i plenum. Också justitieförvaltningsärenden som avses i 3 § 6 punkten behandlas i plenum, om inte annat föreskrivs i arbetsordningen.

I andra ärenden som avses i 3 och 4 § är högsta domstolen beslutför med fem ledamöter. Högsta domstolen kan dock besluta att ett ärende eller del därav skall behandlas i plenum eller annan utökad sammansättning.

Vid högsta domstolens sammanträden avgörs ärendena på föredragning.

Presidenten avgör ärendena på föredragning i enlighet med vad som föreskrivs i arbetsordningen.

Högsta domstolen består av en president och minst 15 justitieråd såsom övriga ledamöter. Bestämmelser om utnämning av presidenten och ledamöterna vid högsta domstolen samt om behörighetsvillkoren för dem finns i lagen om utnämning av domare (205/2000).

Vid högsta domstolen kan i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om utnämning av domare finnas ledamöter som utnämnts för viss tid.

Presidenten leder högsta domstolens verksamhet och svarar för dess resultat.

Vid förhinder för presidenten sköts hans eller hennes uppgifter av den enligt tjänsteår äldsta ledamot som är i tjänst.

I plenum deltar presidenten och de ledamöter som är i tjänst.

Föredragande vid högsta domstolen är kanslichefen, referendarieråden samt äldre justitiesekreterarna och justitiesekreterarna.

Föredragandena utnämns av högsta domstolen. För föredragandena gäller i fråga om behörighetsvillkor, utnämningsgrunder och utnämning för viss tid det som föreskrivs i lagen om utnämning av domare. Referendarieråden kan utnämnas till tjänsteförhållande för viss tid också när det är relevant för att främja en bred sakkunskap inom rättskipning vid domstols- eller åklagarväsendet eller för att säkerställa en bred sakkunskap bland föredragandena i de ärenden som högsta domstolen behandlar. Högst en tredjedel av referendarieråden kan vid samma tidpunkt stå i tjänsteförhållande för viss tid, om inte något annat följer av 15 § 1 mom. i lagen om utnämning av domare.

Bestämmelser om övriga tjänster och tjänstemän vid högsta domstolen finns i arbetsordningen.

Vad som i 103 § i grundlagen föreskrivs om domarnas rätt att kvarstå i tjänsten och om domartjänster gäller även föredragandena vid högsta domstolen och tjänsterna som föredragande.

Presidenten kan vara tjänstledig högst en månad om året. Beslut om beviljande av tjänstledighet för längre tid fattas i plenum.

Justitieråden beviljas tjänstledighet av högsta domstolen. Beslut om detta fattas i plenum, om inte annat föreskrivs i arbetsordningen.

I fråga om beviljande av tjänstledighet för kanslichefen och andra föredragande samt andra tjänstemän föreskrivs i arbetsordningen.

Föredragandena vid högsta domstolen åtalas för tjänstebrott i Helsingfors hovrätt.

Högsta domstolen fastställer sin egen arbetsordning. I arbetsordningen ges närmare bestämmelser om behandlingen av ärenden i högsta domstolen och om arbetet i övrigt. I arbetsordningen kan högsta domstolen befria de ledamöter som nämns i 10 § 2 mom. från att behandla frågor som avses i 3 § 5 och 6 punkten samt ekonomiska och administrativa frågor som gäller högsta domstolen.

Högsta domstolens arbetsordning publiceras i Finlands författningssamling.