Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

251/2005

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om transport och tillfällig förvaring av farliga ämnen på hamnområden

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Uppdaterad författning
251/2005
Ursprunglig publikation
Häfte 48/2005 (Publicerad 28.4.2005)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från kommunikationsministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 2 augusti 1994 om transport av farliga ämnen (719/1994):

1 §Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på transport, inklusive intern flyttning, och tillfällig förvaring av farliga ämnen enligt lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) på hamnområden.

På transport av farliga ämnen som anländer till eller avsänds från hamnområden tillämpas berörda internationella avtal som gäller saken eller nationella bestämmelser om transport av farliga ämnen på väg eller järnväg.

Denna förordning gäller inte områden för fasta lagerbehållare eller för distributionslager.

2 §Definitioner

I denna förordning avses med

1)

TFÄ-lagen lagen om transport av farliga ämnen,

2)

IMDG-koden det regelverk som definieras i kapitel VII del A regel 1 i bilagan till 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS) (FördrS 11/1981) och som innehåller bestämmelser om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg,

3)

förpackning förpackningar, IBC-behållare och storytterförpackningar som har godkänts för transport av farliga ämnen,

4)

tank tankfordon, cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterifordon, MEG-containrar, UN-tankar och tankcontainrar,

5)

hamninnehavare den som utfärdar en hamnordning enligt lagen om kommunala hamnordningar och trafikavgifter (955/1976) eller lagen om privata allmänna hamnar (1156/1994) eller ett företag eller en sammanslutning som bedriver privat hamnverksamhet och som i första hand utövar bestämmanderätt inom ett hamnområde som används för detta ändamål,

6)

tillfällig förvaring , utöver det som föreskrivs i TFÄ-lagen, tillfälliga avbrott i färden på grund av transportförhållandena samt tillfällig förvaring på grund av byte av transportslag eller transportmedel, förutsatt att dokument som utvisar avsändnings- och mottagningsplats företes på begäran av tillsynsmyndigheten och att kollin och tankar inte öppnas under den tillfälliga förvaringen, med undantag för eventuella besiktningar utförda av tillsynsmyndigheten,

7)

lasttransportenhet ett fordon, en järnvägsvagn, ett kolli, ett tankfordon, en cisternvagn, en transportbehållare, en färjvagn och ett flak,

8)

verksamhetsutövare ett företag som på hamnområdet bedriver stuvning, lastning, lossning eller intern flyttning av farliga ämnen som styckegods; med definitionen avses inte transportföretag som transporterar farliga ämnen till och från hamnområdet.

9)

räddningsmyndighet räddningsmyndigheten inom det lokala räddningsväsende som avses i räddningslagen.

3 §Allmänna förpliktelser

Om planeringen av och verksamheten vid hamnar har stadgats i 12 § i TFÄ-lagen.

Vid transport och tillfällig förvaring skall tillräcklig noggrannhet och försiktighet iakttas med beaktande av det transporterade ämnets art, mängd och transportsätt.

4 §Transport och tillfällig förvaring

Under intern flyttning och tillfällig förvaring på hamnområden skall IMDG-koden eller specialbestämmelserna för roro-trafik på Östersjön tillämpas på förpackningar, tankar och de transportenheter som används vid väg- och järnvägstransporter samt på märkning, dokument och lastning som hänför sig till dem. Vid intern flyttning krävs dock inga dokument.

Om det under transport, inklusive intern flyttning, eller tillfällig förvaring upptäcks försummelser eller andra brister som kan äventyra säkerheten i verksamheten, skall transporten avbrytas så snabbt som möjligt med beaktande av kraven på allmän säkerhet. Verksamheten får fortsätta först när den uppfyller de föreskrivna kraven.

5 §Utredning av farliga ämnen som transporteras

Avlastaren eller avsändaren skall innan ett farligt ämne levereras till hamnområdet till hamninnehavaren eller verksamhetsutövaren lämna uppgifter om det farliga ämnet i god tid och i mån av möjlighet minst 24 timmar innan fartyget anlöper hamnen.

Fartygets befälhavare eller en företrädare för rederiet skall innan lossning av fartyget påbörjas till hamninnehavaren eller verksamhetsutövaren lämna uppgifter om det farliga ämnet.

De uppgifter som avses i 1 och 2 mom. är den officiella beteckningen för det farliga ämnet (proper shipping name), riskkategori, FN-nummer och vid behov flampunkt, förpackningsgrupp, mängd, antal kollin och förpackningens beskaffenhet. Uppgifter om lastförteckningen eller stuvningsplanen meddelas dessutom verksamhetsutövaren.

6 §Uppgifter som skall finnas tillgängliga i hamnen

Hamninnehavaren och verksamhetsutövaren skall till sitt förfogande ha de bestämmelser och föreskrifter om transport av farliga ämnen som tillämpas i hamnen, anvisningar med tanke på olycksfall och första hjälpen samt en intern räddningsplan enligt 11 §.

Om en olycka inträffar skall hamninnehavaren och verksamhetsutövaren vid behov lämna uppgifter om de farliga ämnena till räddningsmyndigheten.

7 §Utbildning av personal

Hamninnehavaren och verksamhetsutövaren skall ha åtminstone en ansvarig person som är förtrogen med bestämmelserna om och verksamheten i anknytning till transport av farliga ämnen.

Hamninnehavaren och verksamhetsutövaren skall säkerställa att de personer i deras tjänst vars arbetsuppgifter omfattar transport av farliga ämnen har en utbildning som täcker transportkraven och är lämplig med tanke på personalens ansvar och uppgifter. Utbildningen skall omfatta

1)

allmän grundläggande utbildning som omfattar utbildning om de allmänna bestämmelser om transport av farliga ämnen som tillämpas i hamnen i fråga,

2)

uppgiftsbaseradutbildning , där personalen skall ges detaljerad, till personalens arbetsuppgifter och ansvarsområde anpassad utbildning om bestämmelserna om ifrågavarande transportform för farliga ämnen,

3)

säkerhetsutbildning där personalen skall få utbildning om de faror som farliga ämnen kan förorsaka i förhållande till den olycksfallsrisk och exponering som en eventuell olycka vid transport, lastning och lossning av farliga ämnen kan medföra; utbildningen skall syfta till att göra personalen förtrogen med hur ett ämne transporteras och hanteras på ett säkert sätt och vilka åtgärder som skall vidtas i en nödsituation,

4)

utbildning i anslutning till transport av radioaktiva ämnen , där personal som deltar i transport av dessa ämnen skall få lämplig utbildning om strålningsrisker i samband med transport av radioaktiva ämnen och om försiktighetsåtgärder som skall beaktas för skydd mot strålning och för att skydda andra personer,

5)

utbildning i skyddsåtgärder , där personalen skall få utbildning om säkerhetsrisker i anknytning till transporter och om hamnens skyddsplan,

6)

kompletterande utbildning , som ges regelbundet om ändringar som skett i bestämmelserna och föreskrifterna om transport av farliga ämnen.

Arbetsgivaren och arbetstagaren skall ha detaljerade uppgifter om sådan fullgjord utbildning som avses i denna paragraf. Uppgifterna skall kontrolleras när ett nytt anställningsförhållande inleds.

8 §Säkerhetsutredning

En säkerhetsutredning skall göras för hamnområden via vilka över 10 000 ton farliga ämnen årligen transporteras som styckegods. Sjöfartsverket kan kräva att en säkerhetsutredning görs också för andra hamnområden, om ett sådant behov uppkommer för att trygga säkerheten.

Säkerhetsutredningen skall visa att de risker som transporten och den tillfälliga förvaringen av farliga ämnen medför har identifierats och att behövliga åtgärder har vidtagits för att förebygga olyckor och begränsa konsekvenserna av eventuella olyckor för människor och miljön. Av säkerhetsutredningen skall dessutom framgå hur tillsynen över de transportenheter som fraktar farliga ämnen har ordnats på hamnområdet. I utredningen skall beaktas också andra faror och eventuella sårbara objekt som förekommer på hamnområdet och utanför det såsom skolor, sjukhus och grundvattenområden. Av utredningen skall också framgå verksamhetsprinciperna för säkerhetsledningssystemet. Till utredningen skall fogas en särskild intern räddningsplan för hamnområdet.

Säkerhetsledningssystemet skall innehålla en beskrivning av den organisation, ledning och personal som deltar i hanteringen av olycksrisker hos hamninnehavaren och verksamhetsutövaren, personalens uppgifter och ansvarsområden samt ledningen av verksamheten i hamnen. Dessutom skall en tillräcklig överföring av information mellan och inom de olika organisationerna säkerställas. Systemet skall också innehålla en beskrivning av en handlingsplan och nödsituationsövningar som bygger på den interna räddningsplanen.

9 §Godkännande av säkerhetsutredningen

Verksamhetsutövaren skall göra en säkerhetsutredning för egen del och lämna den till hamninnehavaren. Hamninnehavaren kan förutsätta att verksamhetsutövarna utarbetar säkerhetsutredningarna i en viss form. Hamninnehavaren skall utifrån verksamhetsutövarnas säkerhetsutredningar sammanställa en säkerhetsutredning för hela hamnområdet och se till att funktionerna beskrivs på ett övergripande och fungerande sätt. Hamninnehavaren kan göra en enhetlig säkerhetsutredning för hela hamnen när hamnen består av flera hamnområden.

Säkerhetsutredningen för hela hamnen eller ett hamnområde skall jämte bilagor tillställas Sjöfartsverket för godkännande. Innan säkerhetsutredningen godkänns skall Sjöfartsverket reservera möjlighet för räddningsmyndigheten, den regionala miljöcentralen, arbetarskyddsmyndigheten och vid behov andra myndigheter att framföra åsikter om säkerhetsutredningen.

Sjöfartsverket skall inom en rimlig tidsfrist meddela hamninnehavaren vilka slutsatser verket dragit av säkerhetsutredningen. Hamninnehavaren meddelar verksamhetsutövaren att säkerhetsutredningen har godkänts. Den godkända säkerhetsutredningen för hela hamnen eller ett hamnområde skall vara tillgänglig för räddningsmyndigheten, den regionala miljöcentralen, arbetarskyddsmyndigheten och andra myndigheter.

10 §Skyldighet att revidera säkerhetsutredningen

Hamninnehavaren skall se över och uppdatera säkerhetsutredningen i följande fall:

1)

om det i fråga om verksamheten på hamnområdet har skett en sådan ändring som ökar risken för en storolycka,

2)

om det vid utredningen av olycksfalls- och risksituationer har framgått något anmärkningsvärt, och

3)

på begäran av Sjöfartsverket, om det blir nödvändigt för att trygga säkerheten.

Om en sådan ändring som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten har skett i verksamhetsutövarens verksamhet, skall verksamhetsutövaren underrätta hamninnehavaren om den.

Säkerhetsutredningen skall dock ses över och uppdateras minst vart femte år i enlighet med 9 §. Vid kontrollen skall de ändringar beaktas som skett i hamnområdets och räddningsväsendets arrangemang samt den tekniska utvecklingen i fråga om förebyggande av olyckor.

11 §Intern räddningsplan

I den interna räddningsplanen anges de åtgärder genom vilka i fråga om olyckor som på förhand bedöms vara möjliga

1)

en olycka avvärjs och följderna av den minimeras för människor, miljön och egendom,

2)

nödvändiga åtgärder vidtas för att människor, miljön och egendom skall kunna skyddas mot följderna av olyckor och

3)

förberedelser görs för att spåren efter en olycka skall kunna undanröjas och miljön rengöras.

När en intern räddningsplan görs upp skall arrangemangen i anknytning till det regionala räddningsväsendet beaktas.

Den interna räddningsplanen och uppdateringarna av den skall tillställas räddningsmyndigheten.

Den interna räddningsplan som avses i denna paragraf kan vara en del av en mer omfattande räddningsplan för hamnområdet.

12 §Kontroller

Sjöfartsverket skall systematiskt kontrollera att den hamnverksamhet som avses i 8 § 1 mom. svarar mot den verksamhet som beskrivs i säkerhetsutredningen. Den första kontrollen skall göras inom två år efter det att säkerhetsutredningen har godkänts och efter det vart femte år. Till kontrollerna skall kallas åtminstone räddningsmyndigheten, den regionala miljöcentralen och arbetarskyddsdistriktet.

13 §Placering i hamnen av lasttransportenheter som innehåller farliga ämnen

För lasttransportenheter som innehåller farliga ämnen skall platser och områden på hamnområdet anvisas på ett sådant sätt att arrangemanget inte förorsakar olägenhet för människor, miljön och egendom.

Platserna och områdena skall märkas ut tydligt eller det skall på annat sätt säkerställas att lasttransportenheter som inte är lämpliga att förvaras tillsammans separeras från varandra och att räddningstjänsten har fri passage till lasttransportenheterna. Vid placeringen av enheterna skall den övriga trafiken på hamnområdet beaktas och flyttning av enheterna i mån av möjlighet undvikas. Lasttransportenheter som innehåller farliga ämnen får inte under tillfällig förvaring staplas på varandra utan tvingande skäl.

Om lasttransportenheter som innehåller farliga ämnen tillfälligt förvaras på hamnområdet, kan Sjöfartsverket utifrån bedömning av de risker som anges i hamninnehavarens eller verksamhetsutövarens säkerhetsutredning eller utifrån annan bedömning bestämma hur hamnområdet skall utrustas med tanke på lastskador och om särskilt behov på grund av säkerheten uppkommer bestämma en maximimängd för sådana farliga ämnen som tillfälligt förvaras på hamnområdet.

Att röka och göra upp öppen eld är förbjudet i närheten av transportenheter som innehåller farliga ämnen.

14 §Separation av farliga laster

De lasttransportenheter som innehåller farliga ämnen skall för tillfällig förvaring på hamnområdet placeras så att ämnen som inte är lämpliga att förvaras tillsammans finns på tillräckligt stort avstånd från varandra. På hamnområdet skall de separationsavstånd som anges i bilagan iakttas.

I fråga om separation och placering av lasttransportenheter som innehåller ringa mängder av ett farligt ämne behöver bestämmelserna i bilagan dock inte tillämpas. Hamninnehavaren kan ge anvisningar om placeringen av sådana enheter.

Ämnen som hör till klass 1, med undantag för riskgrupp 1.4S, ämnen som hör till klass 6.2 och ämnen som hör till klass 7, med undantag för ämnen med beteckningen UN 2908―2911, skall omedelbart fraktas bort från hamnområdet. Dessa ämnen kan dock tillfälligt förvaras på hamnområdet, om det är tryggt och förvaringen inte förorsakar fara och om hamninnehavaren har gett tillstånd till det.

15 §Beredskap att förebygga olyckor

Hamninnehavaren och verksamhetsutövaren skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga olyckor och begränsa följderna av dem för människor, miljön och egendom.

Hamninnehavaren och verksamhetsutövaren skall med tanke på olyckor ha information om placeringen inom hamnområdet av sådana lasttransportenheter som innehåller farliga ämnen och om de farliga ämnen som de innehåller.

Åtgärderna för förebyggande av olyckor skall täcka hela hamnens verksamhet. De skall vara planmässiga och systematiska samt grunda sig på identifiering av risker förorsakade av verksamheten och bestämmande av mål och handlingssätt för begränsning av riskerna. Hamninnehavaren och verksamhetsutövaren skall följa upp och bedöma hur åtgärderna genomförs och vilka effekter de har samt vid behov vidta korrigerande åtgärder.

Hamninnehavaren och verksamhetsutövaren skall på hamnområdet ordna nödsituationsövningar enligt 8 § 3 mom.

På hamnområdet skall finnas primärsläckningsredskap och materiel för bekämpning av läckage.

16 §Skadade laster

För skadade farliga laster och avfall som smutsats ned av farliga laster skall reserveras en plats där lasterna kan förvaras och förpackas på nytt och där nedsmutsat avfall kan samlas upp för destruktion. När sådana arrangemang planeras skall mängden och arten av de farliga ämnen som transporteras via hamnområdet beaktas.

Vid planeringen skall uppmärksamhet fästas vid att läckage av farliga ämnen och nedsmutsat vatten kan samlas upp.

Om ett farligt ämne förorsakar betydande fara som kan äventyra säkerheten i verksamheten, har hamninnehavaren rätt att flytta den lasttransportenhet som innehåller det farliga ämnet till en säkrare plats eller bort från hamnområdet.

17 §Tillsynsmyndigheter

Sjöfartsverket, polisen, tullverket, gränsbevakningsväsendet, arbetarskyddsmyndigheterna och Banförvaltningscentralen sköter tillsynen över transporter, intern flyttning och tillfällig förvaring av farliga ämnen.

18 §Anmälan om olyckor

Om det vid transport, intern flyttning eller tillfällig förvaring av ett farligt ämne inträffar en olyckshändelse som till följd av läckage av det transporterade ämnet eller av annan orsak medför fara för människor, miljön eller egendom, skall föraren av fordonet eller den anordning som används vid flyttningen eller den som ansvarar för lastningen eller lossningen, flyttningen eller den tillfälliga förvaringen omedelbart anmäla det inträffade till nödcentralen och vidta lämpliga skyddsåtgärder.

19 §Olycksrapport

Om det i samband med transport, flyttning eller tillfällig förvaring av ett farligt ämne i hamnen inträffar en olyckshändelse som förorsakar fara för människor, miljön eller egendom, skall den som utförde transporten och, i fråga om intern flyttning eller tillfällig förvaring, den som ansvarar för lasten omedelbart göra upp en olycksrapport. Av olycksrapporten skall åtminstone följande framgå:

1)

olyckshändelsens förlopp, vilka förhållanden som rådde när olyckan inträffade och eventuella skador,

2)

vilka bekämpningsåtgärder som vidtagits på olycksplatsen,

3)

vilka åtgärder den som utförde transporten och den som ansvarar för lasten har vidtagit eller kommer att vidta för att förhindra nya olyckshändelser av samma slag.

Olycksrapporten skall tillställas Sjöfartsverket och hamninnehavaren samt på begäran de andra tillsynsmyndigheterna, räddningsmyndigheten och den regionala miljöcentralen. Om det är fråga om transport av ett radioaktivt ämne skall rapporten dessutom tillställas strålsäkerhetscentralen.

Sjöfartsverket, hamninnehavaren och strålsäkerhetscentralen har rätt att begära en ytterligare och mera omfattande utredning utöver dem som avses i 1 mom., om det anses vara nödvändigt med beaktande av olyckshändelsens art och omfattning.

Om undersökning av olyckor föreskrivs särskilt. Om anmälan av allvarliga olycksfall i arbetet till arbetarskyddsmyndigheten föreskrivs särskilt.

20 §Undantag

Sjöfartsverket kan i enskilda fall på ansökan bevilja tillstånd att avvika från bestämmelserna i denna förordning om det finns särskilt tvingande behov för det eller om iakttagandet av bestämmelserna medför oskäliga kostnader eller avsevärd olägenhet. Beviljande av undantag förutsätter dessutom att den säkerhet som krävs kan uppnås på något annat sätt.

21 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2005.

22 §Övergångsbestämmelser

Den säkerhetsutredning som avses i 8 § skall första gången tillställas Sjöfartsverket för godkännande före den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 21april 2005

Kommunikationsminister Leena LuhtanenTrafikråd Seija Miettinen

Bilaga

Till början av sidan