Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1216/2005

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av lagen om offentlig arbetskraftsservice

Typ av författning
Lag
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 200/2005 (Publicerad 30.12.2005)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut

ändrat i lag 1050/2004, 7 kap. 3 och 11 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 1352/2003 och 7 kap. 4 § 1 mom. sådant det lyder i lag 944/2003, samt

ändras i lagen av den 30 december 2002 om offentlig arbetskraftsservice ( 1295/2002 ) 1 kap. 7 § 1 mom. 9―12 punkten, 3 kap. 2 § 1 mom., 5 kap. 1 § 2 mom. och 6 § 3 mom. 7 kap. 1―3 §, 4 § 1 mom., 6 § 3 mom., 7 § 4 mom. och 9―12 §, av dem 5 kap. 6 § 3 mom. sådant det lyder delvis

fogas till 3 kap. 3 § ett nytt 4 mom. och till 7 kap. nya 9 a och 12 a § som följer:

1 kap.Allmänna bestämmelser

7 §Definitioner

I denna lag avses med


9)

sysselsättningsstöd stöd som är avsett att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande och som kan beviljas arbetsgivare för lönekostnader (lönesubvention) eller enskilda kunder för tryggande av försörjningen,

10)

sysselsättningsstödets grunddel stöd som per dag är lika stort som den grunddagpenning som avses i 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa utan förhöjningsdel och tillägg för sysselsättningsplan,

11)

lönekostnader lön som betalas till en arbetstagare före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatter och dessutom arbetsgivarens lagstadgade socialskyddsavgift och arbetspensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremie samt obligatorisk grupplivförsäkringspremie,

12)

svårsysselsatta personer till arbetsmarknadsstöd berättigade arbetslösa arbetssökande som fått arbetsmarknadsstöd för minst 500 dagar på basis av arbetslöshet eller vilkas rätt till arbetslöshetsdagpenning har upphört på grund av maximitiden enligt 6 kap. 7 eller 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa,


3 kap.Grunder för arbetskraftsbyråns service

2 §Bedömning av behovet av service och tillhandahållande av service

Behovet av service bedöms i växelverkan mellan kunden och arbetskraftsbyrån. I samband med bedömningen av en arbetslös arbetssökandes servicebehov bedömer arbetskraftsbyrån kundens förutsättningar att få arbete på den öppna arbetsmarknaden och sannolikheten för förlängd arbetslöshet. Utgående från bedömningen av servicebehovet tillhandahålls service som på bästa sätt tryggar tillgången på kunnig arbetskraft och främjar enskilda kunders placering på den öppna arbetsmarknaden.


3 §Serviceprocessens framskridande


Om en arbetslös arbetssökande är en svårsysselsatt person eller om hans eller hennes arbetslöshet har förlängts så att han eller hon löper risk att bli en svårsysselsatt person, skall arbetskraftsbyrån effektiviserat ordna service enligt 1 och 2 mom. samt vid behov hänvisa den arbetslösa arbetssökande till annan service så som avses i 4 § 1 mom.

5 kap.Jobbsökarplan

1 §Utarbetande av jobbsökarplan


Tillsammans med en svårsysselsatt person skall en reviderad, specificerad jobbsökarplan utarbetas. Den reviderade, specificerade jobbsökarplanen skall utan dröjsmål ses över i syfte att erbjuda effektiviserad service enligt 3 kap. 3 § 4 mom., om den arbetssökandes rätt till arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet har dragits in med stöd av 8 kap. 4 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

6 §Arbetskraftsbyråns skyldigheter


En jobbsökarplan utgör förutsättning för

1)

att en arbetslös arbetssökande skall anvisas arbete där lönesubvention beviljas för lönekostnaderna eller som anvisas sysselsättningsanslag eller där deltidstillägg enligt 7 kap. 5 § beviljas för motsvarande tid,

2)

att en arbetslös arbetssökande skall hänvisas till arbetslivsträning enligt 8 kap. 1 §,

3)

att sysselsättningsstöd skall beviljas en arbetslös arbetssökande för tryggande av försörjningen.

7 kap.Främjande av sysselsättning med hjälp av sysselsättningsanslag

1 §Lönesubvention

För att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande och förbättra deras förutsättningar att placera sig på arbetsmarknaden kan arbetsgivare beviljas lönesubvention. För att lönesubvention skall beviljas förutsätts att det bedöms att det finns brister i kompetensen och yrkesskickligheten hos den som skall anställas med subventionen eller att hans eller hennes produktivitet i den arbetsuppgift som erbjuds bedöms vara nedsatt på grund av arbetslöshetens längd eller handikapp eller av någon annan orsak.

Syftet med arbete som ordnas med hjälp av lönesubvention är att förbättra arbetslösa arbetssökandes yrkesskicklighet, kompetens och ställning på arbetsmarknaden samt främja möjligheterna för dem som under en lång tid varit arbetslösa att inträda på den öppna arbetsmarknaden.

När lönesubvention beviljas kan arbetskraftsbyrån uppställa behövliga villkor med avseende på den som skall anställas med subventionen och syftet med subventionen.

2 §Förutsättningar som gäller arbetsgivare i fråga om lönesubvention

Lönesubvention kan beviljas kommuner, samkommuner och sammanslutningar samt andra arbetsgivare, dock inte statliga ämbetsverk eller inrättningar.

Lönesubvention beviljas inte, om

1)

arbetsgivaren under de nio månaderna närmast innan ansökan inlämnades, av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker har sagt upp eller permitterat arbetstagare inom pendlingsregionen i samma eller likadana uppgifter eller förkortat deras arbetstid,

2)

anställningen som subventionen avser skulle föranleda att andra anställda hos arbetsgivaren sägs upp eller permitteras eller att deras arbetsförhållanden eller förmåner försämras,

3)

arbetsplatsen som subventionen avser bedöms bli tillsatt även utan subventionen,

4)

arbetsgivaren får annat statligt stöd för samma tid för anställande av eller främjande av sysselsättningen för den som skall anställas med subventionen,

5)

subventionen skulle snedvrida konkurrensen mellan andra som erbjuder samma produkter eller tjänster.

Genom förordning av statsrådet kan anges undantag från de förutsättningar som föreskrivs i 2 mom. 3 och 4 punkten.

3 §Förutsättningar som gäller anställningsförhållandet i fråga om lönesubvention

Lönesubvention kan beviljas om arbetsgivaren förbinder sig att betala lön enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet, eller, om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal, sedvanlig och skälig lön för arbetet i fråga. För att lönesubvention skall beviljas för anställning av svårsysselsatta personer förutsätts dessutom att arbetsgivaren förbinder sig att betala en lön som är minst lika stor som sysselsättningsstödets grunddel för den tid för arbetsoförmåga under vilken arbetstagaren på grund av självrisktiden enligt 8 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) inte får dagpenning eller någon annan motsvarande lagstadgad ersättning eller lön för sjukdomstiden av arbetsgivaren på någon annan grund.

Lönesubvention beviljas inte om det anställningsförhållande som subventionen är ämnad för har börjat innan beslut om beviljande av subvention har fattats.

Arbetsgivaren får inte placera den som anställts med subventionen i uppgifter hos någon annan anordnare av arbete. Genom förordning av statsrådet kan dock bestämmas om rätten i fråga om en kommun, förening och stiftelse samt ett i lagen om sociala företag (1351/2003) avsett socialt företag att placera dem som anställts med subventionen i uppgifter hos någon annan anordnare av arbete och om villkoren för sådan vidareplacering.

Företag kan beviljas lönesubvention på grundval av arbetsavtal som gäller tills vidare. På grundval av arbetsavtal för viss tid kan företag dock beviljas lönesubvention

1)

för anställning av handikappade, långtidsarbetslösa eller svårsysselsatta personer,

2)

för läroavtalsutbildning,

3)

för utförande av skogsförbättringsarbeten.

4 §Anslag som anvisas statliga ämbetsverk eller inrättningar

Med iakttagande av vad som i 1 §, 2 § 2 och 3 mom., 3 § 1―3 mom. samt 11 § 1, 2, 4 och 6 mom. bestäms om lönesubvention kan statliga ämbetsverk eller inrättningar anvisas anslag för lönekostnader som föranleds av att arbetslösa arbetssökande anställs. Av anslagen kan betalas lönekostnaderna i sin helhet för arbetstagaren för de dagar som arbetsgivaren är skyldig att betala lön för, dock högst för fem dagar i veckan. Av anslagen kan dessutom betalas övriga kostnader som föranleds av att arbete ordnas, enligt vad statsrådet beslutar i samband med den regionala fördelningen av sysselsättningsanslagen.


6 §Regionala aspekter och regional garanti


Kommunen har rätt att få lönesubvention för sådana arbetstagare som arbetskraftsbyrån anvisat kommunen att sysselsätta på grundval av den regionala garantin.

7 §Ordnande av möjlighet till rehabilitering, utbildning eller arbete


Om en sådan arbetslös som avses i 1 eller 2 mom. inte kan sysselsättas på den öppna arbetsmarknaden och lämplig utbildning eller rehabilitering inte kan ordnas för honom eller henne, är hemkommunen skyldig att på anvisning av arbetskraftsmyndigheten för personen ordna möjlighet till arbete i åtta månader (sysselsättningsskyldighet) . Kommunen skall ordna möjligheten till arbete så att den som sysselsätts kan påbörja arbetet när maximitiden för arbetslöshetsdagpenning går ut. Kommunen har rätt att få lönesubvention för sådana arbetstagare som arbetskraftsbyrån anvisat kommunen att sysselsätta på grundval av sysselsättningsskyldigheten.


9 §Sysselsättningsstödets belopp

Sysselsättningsstöd beviljas per dag och person minst till ett belopp som motsvarar sysselsättningsstödets grunddel. Som sysselsättningsstöd kan utöver sysselsättningsstödets grunddel beviljas en tilläggsdel.

Sysselsättningsstödets tilläggsdel är högst 60 procent av sysselsättningsstödets grunddel. När kommunen sysselsätter på grundval av sysselsättningsskyldigheten har den rätt att som lönesubventionens tilläggsdel få 60 procent av sysselsättningsstödets grunddel.

För sysselsättning av svårsysselsatta personer kan beviljas lönesubvention förhöjd med en tilläggsdel som är högst 90 procent av sysselsättningsstödets grunddel (högsta förhöjda lönesubvention) . Med hjälp av den högsta förhöjda lönesubventionen ordnas arbete i första hand för sådana svårsysselsatta personer som efter det att arbetslöshet enligt 1 kap. 7 § 1 mom. 12 punkten börjat inte har varit i arbete eller som har varit i arbete på den öppna arbetsmarknaden i endast liten utsträckning och sporadiskt och som inte tidigare har sysselsatts med lönesubvention som beviljats arbetsgivaren.

Lönesubventionen kan vara högst så stor som arbetsgivarens lönekostnader för en arbetstagare som anställts med subventionen. Lönesubvention betalas inte, om lönekostnaderna per månad är mindre än beloppet av grunddelen per månad. Genom förordning av statsrådet bestäms om de lönekostnader för olika arbetsgivare som skall täckas med hjälp av den högsta förhöjda lönesubventionen och om avdrag för det stöd som överstiger lönekostnadernas maximibelopp.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. är deltidstillägget hälften av skillnaden mellan lönen för heltidsarbete och deltidsarbete för en arbetstagare som har övergått till deltidsarbete. Genom förordning av statsrådet bestäms om deltidstilläggets maximibelopp och om hur skillnaden mellan lönen bestäms.

9 a §Särskilda förutsättningar för beviljande av lönesubventionens tilläggsdel

För att lönesubventionens tilläggsdel skall beviljas förutsätts att bristerna i kompetensen eller yrkesskickligheten hos den som skall anställas med subventionen samt den nedsatta produktivitet som följer av bristerna har konstaterats vid en i 3 kap. 2 § 1 mom. avsedd bedömning av kunnandet och servicebehovet. För att ett företag skall beviljas tilläggsdel förutsätts dessutom att företaget förbinder sig att med hjälp av utbildning eller på något annat sätt förbättra kompetensen eller yrkesskickligheten hos den som anställs med subventionen.

Med avvikelse från 1 mom. kan lönesubventionens tilläggsdel beviljas

1)

för läroavtalsutbildning,

2)

företag, om den som anställs med subventionen är handikappad eller en svårsysselsatt person,

3)

andra än i 2 punkten avsedda arbetsgivare och sociala företag, om den som anställs med subventionen är handikappad, långtidsarbetslös eller en svårsysselsatt person.

10 §Arbetstid som berättigar till sysselsättningsstöd samt ersättningsdagar

Lönesubventionens grunddel eller lönesubvention förhöjd med en tilläggsdel kan beviljas till fullt belopp på grundval av ett sådant anställningsförhållande där arbetstiden under en tidsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden är minst 85 procent av den ordinarie arbetstiden i branschen.

En kommun kan beviljas lönesubvention till ett belopp enligt 9 § 2 mom. för heltidsarbete på grundval av sysselsättningsskyldigheten och, på grundval av den regionala garantin, för arbete där arbetstiden under en tidsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden är minst 75 procent av den ordinarie arbetstiden i branschen.

När lönesubvention beviljas för anställning av svårsysselsatta personer kan avvikelse göras från 1 mom.

Lönesubvention betalas för de dagar för vilka arbetsgivaren är skyldig att betala lön, dock för högst fem dagar i veckan. Lönesubvention betalas dock inte för dagar för vilka arbetsgivaren har rätt att med stöd av 7 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen få dagpenningsförmåner för lönekostnaderna för den som anställts med subventionen.

Sysselsättningsstöd för tryggande av försörjningen betalas för högst fem dagar i veckan. Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om ersättningsdagar som berättigar till stödet.

11 §Sysselsättningsstödets varaktighet

Sysselsättningsstöd kan per person beviljas för högst tio månader i sänder eller för läroavtalsutbildning för hela utbildningstiden. På grundval av den regionala garantin beviljas kommunen lönesubvention per person för högst sex månader i sänder.

För sysselsättning av svårsysselsatta personer eller handikappade kan lönesubvention per person beviljas för högst 24 månader i sänder. Högsta förhöjda lönesubvention kan beviljas för högst tolv månader, och därefter beviljas lönesubvention till samma belopp som sysselsättningsstödets grunddel.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. kan lönesubvention beviljas för sociala företag som avses i lagen om sociala företag

1)

för 36 månader i sänder per person, om den som sysselsätts är handikappad,

2)

för 24 månader i sänder per person, om den som anställs med subventionen är långtidsarbetslös eller en svårsysselsatt person,

3)

för högst 24 månader i sänder per person som högsta förhöjda lönesubvention, om den som anställs med stödet är handikappad.

Med avvikelse från 1 mom. kan lönesubvention beviljas för högst 24 månader om ett statligt ämbetsverk eller en statlig inrättning, en kommun, förening eller stiftelse med hjälp av subventionen anställer en person för att planera och ordna arbets- och utbildningsplatser för arbetslösa eller vidtar andra sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Samma person kan beviljas deltidstillägg för högst tolv månader i sänder. Den som fått deltidstillägg för maximitiden kan beviljas nytt deltidstillägg när han eller hon har varit heltidsanställd hos samma arbetsgivare i minst tolv månader.

Efter att en person har varit anställd med stöd av lönesubvention hos en eller flera arbetsgivare under maximitiden kan han eller hon inte anvisas ett nytt arbete som stöds med lönesubvention förrän han eller hon under de senaste sex månaderna har varit arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå i minst fem månader. En handikappad person kan dock utan hinder av denna begränsning anvisas ett nytt arbete som stöds med lönesubvention om det är ändamålsenligt med hänsyn till den handikappades nedsatta arbetsförmåga och övriga möjligheter att sysselsättas.

Uträkningen av de maximitider för högsta förhöjda lönesubvention som avses i 2 mom. och 3 mom. 3 punkten börjar från början när den som anställts med hjälp av en subvention

1)

efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret för arbetslöshetsdagpenning och när maximitiden för arbetslöshetsdagpenning har löpt ut på nytt blivit berättigad till arbetsmarknadsstöd eller

2)

har erhållit arbetsmarknadsstöd på grundval av arbetslöshet under minst 500 dagar efter att han eller hon har haft en anställning för vars lönekostnader har betalts högsta förhöjda lönesubvention eller sammansatt stöd enligt de bestämmelser som gällde när denna lag träder i kraft.

12 §Tilläggsstöd

Till kommunen betalas tilläggsstöd på grundval av den andel av områdets arbetskraft som kommunen i genomsnitt under en månad har sysselsatt med sysselsättningsanslag. Tilläggsstöd betalas endast för de sysselsatta vilkas antal överstiger de sysselsattas andel av arbetskraften i kommunen. Tilläggsstödets storlek bestäms som följer:

De sysselsattas andel av arbetskraften

Tilläggsstödets andel

minst 0,5 %

10 %

minst 1,0 %

20 %

minst 2,0 %

30 %

12 a §Finansiering av sysselsättningsstödet

Sysselsättningsstöden, tilläggsstöden samt de anslag som anvisas statliga ämbetsverk och inrättningar finansieras av sysselsättningsanslag.

Sysselsättningsstödets grunddel finansieras dock av anslag för arbetsmarknadsstöd med iakttagande av vad som i denna lag bestäms om användningen av sysselsättningsanslag, om den som anställts med lönesubvention är en svårsysselsatt person eller en till arbetsmarknadsstöd berättigad person som har fått arbetsmarknadsstöd för minst 130 dagar på basis av arbetslöshet och inte efter det att arbetslösheten har börjat har varit i arbete eller varit i arbete på den öppna arbetsmarknaden i endast liten utsträckning och sporadiskt och inte efter det att arbetslösheten har börjat, före användningen av lönesubventionen, har sysselsatts med lönesubvention. Sysselsättningsstödets grunddel finansieras av anslag för arbetsmarknadsstöd också när en person som är berättigad till arbetsmarknadsstöd beviljas startpeng.

Sysselsättningsstödets grunddel enligt 2 mom. finansieras av anslag för arbetsmarknadsstöd under hela stödperioden.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

På beslut om sysselsättningsstöd och beslut om sammansatt stöd som fattas innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Till de utbetalningsdagar för arbetsmarknadsstöd som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. 12 punkten och 7 kap. 12 a § 2 mom. hänförs också arbetsmarknadsstöd som betalts före lagens ikraftträdande. Vid tillämpning av 7 kap. 9 § 3 mom. och 12 a § 2 mom. jämställs med tidigare sysselsättning med lönesubvention sysselsättning med sysselsättningsstöd eller sammansatt stöd som före lagens ikraftträdande beviljats arbetsgivaren för lönekostnaderna.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till sysselsättningsstöd eller sammansatt stöd som beviljas arbetsgivare enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet, skall hänvisningen anses avse motsvarande stöd enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag. Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till en person som avses i 7 kap. 6 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som gäller när denna lag träder i kraft, skall hänvisningen anses motsvara en svårsysselsatt person även enligt denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 164/2005

ShUB 34/2005

RSv 216/2005

Helsingfors den 29 december 2005

Republikens President TARJA HALONENMinister Tuula Haatainen

Till början av sidan