1121/2005

Syftet med denna lag är att öka säkerheten och smidigheten inom fartygstrafiken under isförhållanden samt att förebygga miljöolägenheter som fartygstrafiken kan orsaka.

I denna lag bestäms om fartygs isklasser och isbrytarassistans till fartyg.

Fartyg hör till isklasser enligt följande:

Sjöfartsverket utfärdar närmare bestämmelser om de krav som gäller fartygs konstruktion, maskineffekt och övriga isgångsegenskaper och om metoder för bestämmande av isklass samt om skillnaderna mellan de olika isklasserna.

Sjöfartsverket fastställer en förteckning över finska isklasser som motsvarar godkända klassificeringssällskaps klassbeteckningar och utfärdar närmare föreskrifter i ärendet.

Sjöfartsverket kan godkänna att ett fartygs isklass bestäms på annat än i 4 § 1 mom. avsett sätt, om fartyget är så konstruerat att dess isgångsförmåga motsvarar isgångsförmågan hos ett fartyg i samma isklass.

Ett fartyg som har godkänts enligt isklassbestämmelserna i en annan medlemsstat i Europeiska unionen, i Turkiet eller i en stat som hör till Europeiska frihandelssammanslutningen och som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet likställs med fartyg som uppfyller de isklassbestämmelser som Sjöfartsverket har utfärdat med stöd av 4 § 1 mom., förutsatt att fartyget är lika säkert som ett fartyg som uppfyller isklassbestämmelserna i Finland.

Ett fartygs isklass bestäms på basis av den klassbeteckning som ett godkänt klassificeringssällskap utfärdat för fartyget och den motsvarighetsförteckning som fastställts av Sjöfartsverket med stöd av 4 § 2 mom. Sjöfartsverket gör på basis av redarens anmälan en anteckning om fartygets isklass i sitt isklassregister.

Om ett fartyg saknar klassbeteckning utfärdat av ett godkänt klassificeringssällskap, fastställer Sjöfartsverket fartygets isklass på redarens ansökan med hjälp av den metod som avses i 4 § 1 mom. eller 5 § eller i överensstämmelse med isklassbestämmelserna i en stat som avses i 6 §. Redaren skall ge Sjöfartsverket de uppgifter och utredningar som behövs för fastställande av isklass. Sjöfartsverket utfärdar närmare föreskrifter om de uppgifter och utredningar som behövs. Sjöfartsverket gör en anteckning om isklass i sitt isklassregister.

Anteckningen om ett fartygs isklass i isklassregistret är i kraft så länge fartygets klassbeteckning eller de omständigheter som utgör grund för fastställande av isklassen inte förändras. Om fartygets klassbeteckning eller de omständigheter som utgör grund för fastställande av fartygets isklass förändras, skall redaren underrätta Sjöfartsverket, som gör en anteckning om fartygets nya isklass i isklassregistret eller vid behov fastställer en ny isklass för fartyget med stöd av 2 mom. och gör en anteckning om det i isklassregistret.

Om det finns grundad anledning att misstänka att ett fartygs isklass eller isgångsegenskaper väsentligt avviker från vad som förutsätts i de bestämmelser som nämns i 4 §, kan Sjöfartsverket för bestämmande av fartygets isklass begära tilläggsuppgifter och utredningar eller göra en inspektion på fartyget och på basis av uppgifterna och utredningarna eller resultatet av inspektionen bestämma fartygets isklass. Inspektionsrätten gäller dock inte hemfridsskyddade utrymmen.

Redaren skall utan dröjsmål tillställa Sjöfartsverket de uppgifter och utredningar som avses i 1 mom.

Om ett fartyg har skadats eller konstruktionens skick av någon annan orsak har blivit sämre, skall Sjöfartsverket vid behov återkalla den isklass som fastställts för fartyget och fastställa en ny lägre isklass som motsvarar fartygets förmåga att gå i is och konstruktionens skick.

Redaren skall till Sjöfartsverket anmäla en isskada eller en annan skada som försämrar fartygets skick.

Sjöfartsverket sörjer för tillgången till isbrytarassistans på finskt vattenområde då isförhållandena kräver det. Assistansen omfattar de hamnar som Sjöfartsverket utsett till vinterhamnar och andra platser som Sjöfartsverket bestämmer särskilt. I hamnområdena svarar respektive hamn för assistansen.

Sjöfartsverket sörjer för tillgången till isbrytarassistans även utanför finskt vattenområde, om assistans till eller från finska hamnar behövs för att trygga Finlands utrikeshandel eller om den baserar sig på ett samarbetsavtal med en annan stat.

Sjöfartsverket kan av säkerhetsskäl eller på grund av prioriteringar i trafiken begränsa isbrytarassistansen i fråga om ett område eller en hamn. Sjöfartsverket beslutar om begränsningar i assistansen utgående från väderleks- och isförhållandena samt fartygets isklass och dödvikt. Sjöfartsverket kan även beakta fartygets maskineffekt och den lastmängd fartyget transporterar, om särskilt svåra isförhållanden kräver det.

Sjöfartsverket kan på ansökan i enskilda fall bevilja ett fartyg rätt till isbrytarassistans till en hamn eller ett område till vilka assistansen har begränsats enligt 3 mom., om

För fastställande av ett fartygs isklass tas avgift ut så som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Ändring i beslut som Sjöfartsverket har fattat med stöd av denna lag kan sökas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ändring i avgift som tas ut när Sjöfartsverket fastställt isklass kan sökas enligt 11 b § i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Genom denna lag upphävs 9 och 67 § i förordningen av den 17 april 1924 angående handelsfartyg (103/1924), av dem 9 § sådan den lyder i förordning 28/1973.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

De isklassintyg som utfärdats med stöd av 14 § i lagen om farledsavgift (708/2002) före denna lags ikraftträdande gäller till dess att fartygets isklass med stöd av denna lag har antecknats i det isklassregister som förs av Sjöfartsverket, dock senast till den 31 december 2006.