1113/2005

Utan hinder av 7 § 1 mom. skall till en försäkrad som vid arbetsoförmågans inträde har en gällande försäkring för pensionsskydd enligt lagen om pension för företagare, som ersättning för självrisktiden betalas sjukdagpenning för tiden som arbetsoförmögen med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträdde och tre vardagar näst efter den till utgången av självrisktiden enligt 7 § 1 mom.

Sjukdagpenning enligt 1 mom. fastställs utifrån arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare så som föreskrivs i 11 kap. 3 eller 4 §. Om sjukdagpenningen fastställs enligt 11 kap. 4 § 1 mom., skall den försäkrades tillförlitligt utredda arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare jämföras med den försäkrades inkomst enligt lagen om pension för företagare som konstaterats vid beskattningen.

Sjukdagpenning som betalas till en företagare som ersättning för självrisktiden räknas inte in i maximitiden för sjukdagpenning enligt 8 § och på sjukdagpenningen tillämpas inte 7 kap. 4 §, 8 kap. 7 § 2 mom. eller 15 kap. 10 §.

På sjukdagpenning som betalas till en företagare med stöd av 1 mom. tillämpas vad som någon annanstans i denna lag föreskrivs om sjukdagpenning, om inte något annat följer av 1―3 mom.

Självrisktiden ersätts dock inte, om den försäkrade har rätt till dagpenning enligt lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991).

I denna lag avses med arbetsinkomst som utgör grund för dagpenning

Om en försäkrad är befriad från försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för lantbruksföretagare eller lagen om pension för företagare eller enligt nämnda lagar inte är skyldig att teckna försäkring, beaktas som hans eller hennes arbetsinkomst förvärvsinkomstandelen enligt inkomstskattelagen (1535/1992) av näringsverksamhet, jordbruk och sammanslutning, löneinkomst av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av leveransarbete och förvärvsinkomst av renskötsel. Om en försäkrad som inte är skyldig att teckna en försäkring enligt nämnda lagar, frivilligt tecknar en sådan försäkring, beaktas dock som hans eller hennes arbetsinkomst den inkomst som avses i 1 mom. 2 punkten.

Som sådan lön som utgör grund för dagpenning enligt 1 mom. 1 punkten betraktas i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) avsedda skattepliktiga löner, arvoden och ersättningar, arvoden till idrottsutövare, kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor samt betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning.

Som lön betraktas dock inte

I de situationer som avses i 4 mom. 10 punkten förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts beträffande betalningen av vinstpremie och att ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie och att vinstpremierna betalas därefter. En tilläggsförutsättning är att ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (725/1978) eller på något annat motsvarande sätt.

Inkomster som beskattats enligt uppskattning enligt 27 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) på grund av att skattedeklaration inte har inlämnats, beaktas inte som arbetsinkomst.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om vad som hänförs till sådan arbetsinkomst som avses i denna paragraf.

I 3 § 1 mom. 6 punkten i lagen om företagshälsovård avsedda företagare och andra som utför eget arbete och som för sig har ordnat i 1 § avsedd företagshälsovård grundad på arbetsgivarens skyldigheter har rätt till ersättning för de nödvändiga och skäliga kostnader som föranleds av denna verksamhet.

Har en företagare utöver företagshälsovård enligt 1 mom. för sig ordnat sjukvård och annan hälsovård, har han eller hon rätt till ersättning för nödvändiga och skäliga kostnader som föranleds av denna verksamhet.

I fråga om ersättning för företagshälsovård samt sjukvård och annan hälsovård som företagare och andra som utför eget arbete ordnar för sig samt uppföljning av kostnaderna och verksamheten iakttas i tillämpliga delar vad som i denna lag bestäms om ersättning till arbetsgivare för företagshälsovård.

Om företagaren också är arbetsgivare och om han eller hon lägger fram kostnaderna enligt 1 och 2 mom. tillsammans med kostnaderna för sina arbetstagare, skall på företagaren tillämpas vad som i denna lag bestäms om ersättning till arbetsgivare för företagshälsovård.

Av de kostnader enligt 1 § 1 mom. för ordnande av företagshälsovård som orsakas arbetsgivare, företagare och andra som utför eget arbete ersätts 60 procent och av kostnaderna enligt 1 § 2 mom. ersätts 50 procent.

Den ersättning som betalas till arbetsgivaren bestäms högst till ett kalkylerat maximibelopp per arbetstagare. Den ersättning som betalas till företagare och andra som utför eget arbete bestäms högst till det årliga kalkylerade maximibeloppet.

Särskilda skäl som hänför sig till arbetsplatsens storlek, inledande av företagshälsovårdsverksamheten, inrättande av en företagshälsovårdsstation eller ändring av företagshälsovårdens innehåll kan beaktas som faktorer som höjer ersättningens maximibelopp. Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om faktorer som har en höjande effekt på ersättningens maximibelopp.

Ersättningar och förmåner enligt denna lag och enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) finansieras på det sätt som bestäms i denna lag.

Med stöd av denna lag finansieras också de utgifter enligt sjukförsäkringslagen som hör till den grundskyddsandel som anges i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) samt 60 procent av Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader.

De utgifter för ersättningar och förmåner enligt de lagar som nämns i 1 § vilka skall betalas av Folkpensionsanstalten ur sjukförsäkringsfonden samt de verksamhetskostnader för Folkpensionsanstalten som avses i 1 §, från vilka först dragits av intäkterna av sjukförsäkringsfondens egendom, finansieras med de medel som influtit av de försäkrades sjukförsäkringspremier och arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgifter, statens betalningsandelar samt övriga intäkter som influtit till sjukförsäkringsfonden.

Finansieringen av sjukförsäkringen delas upp i finansieringen av sjukvårdsförsäkringen och finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen.

Den del av Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader som avses i 1 § och om vars finansiering det inte bestäms någon annanstans i detta kapitel, finansieras av statens medel.

Sjukförsäkringsfondens finansieringstillgångar, minskade med främmande kapital och reserver, skall vid utgången av respektive år utgöra minst åtta procent av sjukförsäkringens årliga totalutgifter ( sjukförsäkringsfondens minimibelopp ).

De försäkringspremier och försäkringsavgifter som fastställs med stöd av denna lag utgörs av den försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Den försäkrades sjukförsäkringspremie utgörs av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie.

Den som enligt denna lag är försäkrad i Finland är skyldig att betala den försäkrades sjukförsäkringspremie i enlighet med vad som bestäms i denna lag.

Den försäkrades sjukförsäkringspremie fastställs inte för en försäkrad som har avlidit under skatteåret.

En pensionstagare som bor utomlands och som omfattas av Finlands ansvar för ersättande av sjukvårdskostnaderna med stöd av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, nedan förordningen om social trygghet, skall betala sjukförsäkringens sjukvårdspremie också efter det att han eller hon inte längre är försäkrad i Finland enligt denna lag.

En pensionstagare som avses i 1 mom. är dock inte skyldig att betala sjukförsäkringens sjukvårdspremie på basis av sådan pensionsinkomst på vilken källskatt uppbärs i Finland till det belopp som bestäms i 7 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/1978).

En arbetsgivare är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i enlighet med vad som bestäms i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963). Avgiften erläggs som en del av arbetsgivares socialskyddsavgift.

Utgifter för sjukvårdsförsäkringen som skall betalas ur sjukförsäkringsfonden är

Av de verksamhetskostnader för Folkpensionsanstalten som avses i 2 § utgör de verksamhetskostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av verkställigheten av de förmåner och ersättningar som avses i 1 mom. 1―5 punkten utgifter som hänför sig till sjukvårdsförsäkringen.

Som utgifter för sjukvårdsförsäkringen beaktas dessutom den inverkan den årliga förändringen av de utgifter som avses i 1 mom. har på tryggandet av sjukförsäkringsfondens minimibelopp.

De utgifter som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten minskas med de prestationer som retroaktivt betalats till sjukförsäkringsfonden.

Med intäkterna av sjukförsäkringens sjukvårdspremie som tas ut hos de försäkrade finansieras 50 procent av det sammanlagda beloppet av de utgifter för sjukvårdsförsäkringen som avses i 8 § 1 mom. 1―4 punkten samt 2 och 3 mom.

Av statens medel finansieras 50 procent av det sammanlagda beloppet av de utgifter för sjukvårdsförsäkringen som avses i 8 § 1 mom. 1―4 punkten samt 2 och 3 mom. Av statens medel finansieras också de sjukvårdskostnader som avses i 8 § 1 mom. 5 punkten till den del de inte kan täckas med kostnadsersättningar som erhållits från utlandet på grundval av sjukvårdsförmåner som beviljats i Finland.

Utgifter för arbetsinkomstförsäkringen som skall betalas ur sjukförsäkringsfonden är

Av de verksamhetskostnader för Folkpensionsanstalten som avses i 2 § utgör de verksamhetskostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av verkställigheten av de förmåner och ersättningar som avses i 1 mom. 1―4 punkten utgifter som hänför sig till arbetsinkomstförsäkringen.

Som utgifter för arbetsinkomstförsäkringen beaktas dessutom den inverkan den årliga förändringen av de utgifter som avses i 1 mom. har på tryggandet av sjukförsäkringsfondens minimibelopp.

De utgifter som avses i 1 mom. 1 punkten minskas med de prestationer som retroaktivt betalats till sjukförsäkringsfonden.

Med intäkterna av sjukförsäkringsavgiften som betalas av arbetsgivarna samt med intäkterna av sjukförsäkringens dagpenningspremie som uppbärs på basis av löne- och arbetsinkomsten finansieras de utgifter för arbetsinkomstförsäkringen som avses i 11 § minskade med de utgifter som enligt 13 § skall finansieras med statens andel och företagares tilläggsfinansieringsandel.

När lagen träder i kraft finansieras 73 procent av de utgifter som avses i 1 mom. med arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och 27 procent med sjukförsäkringens dagpenningspremie.

Av statens medel finansieras de utgifter som orsakas av betalningen av sådan dagpenning eller rehabiliteringspenning enligt 11 § 1 mom. 1 punkten som uppgår högst till det minimibelopp som avses i 11 kap. 7 § eller, då det är fråga om sådan rehabiliteringspenning som avses i 35 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, högst till det minimibelopp som avses i den sistnämnda paragrafen. Av statens medel finansieras dock inte sådan sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning som uppgår högst till minimibeloppet på grund av samordning enligt 12 kap. eller enligt 36 § 1 mom. eller 37 eller 39 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. Av statens medel finansieras dessutom de utgifter som orsakas av ersättning till företagare och andra som utför eget arbete för sjukvård och annan hälsovård som avses i 13 kap. 2 § 2 mom.

Utgifter som orsakas av sjukdagpenning som betalas med stöd av 8 kap. 10 § finansieras med intäkterna av den premie som uppbärs på basis av arbetsinkomst som avses i lagen om pension för företagare ( företagares tilläggsfinansieringsandel ). Företagares tilläggsfinansieringsandel uppbärs utöver dagpenningspremien hos försäkrade som har en gällande försäkring enligt lagen om pension för företagare.

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs utifrån den försäkrades inkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen, om inte något annat bestäms i denna lag.

Den arbetsinkomst som fastställts för respektive år och som avses i lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare används som grund för sjukförsäkringens sjukvårdspremie för dem som är försäkrade med stöd av dessa lagar, till den del denna arbetsinkomst ersätter

När sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs för en företagare eller en lantbruksföretagare iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms om beräkning av den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen. När sjukvårdspremien fastställs avdras dock inte en försäkringspremie som betalats med stöd av lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs utifrån den försäkrades skattepliktiga löneinkomst och arbetsinkomst, om inte något annat bestäms i denna lag.

Den lön som avses i 11 kap. 2 § 3―5 mom. är sådan löneinkomst som utgör grund för sjukförsäkringens dagpenningspremie.

Den arbetsinkomst som fastställts för respektive år och som avses i lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare används som grund för sjukförsäkringens dagpenningspremie för dem som är försäkrade med stöd av dessa lagar, till den del denna arbetsinkomst ersätter

Om den försäkrade är befriad från försäkringsskyldighet enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare eller om den försäkrade inte enligt nämnda lagar är skyldig att teckna försäkring, fastställs sjukförsäkringens dagpenningspremie för honom eller henne utifrån den arbetsinkomst som avses i 3 mom. 1―8 punkten och den löneinkomst som inte ingår i denna arbetsinkomst.

Om en försäkrad arbetar i Finland som begränsat skattskyldig, används som grund för fastställande och betalning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie i fråga om löneinkomsten den lön som avses i 4 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet och i fråga om den personliga ersättningen för en artist eller idrottsutövare den personliga ersättning som avses i 3 § i nämnda lag.

Den del av utlandsarbetsinkomst enligt 77 § i inkomstskattelagen som betalas i form av pengar skall beaktas då det sammanlagda beloppet av den inkomst som läggs till grund för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie fastställs. Till den del av utlandsarbetsinkomsten som betalas i form av pengar hänförs inte sådana ersättningar som arbetsgivaren betalar för utgifter för arbetet till den del dessa ersättningar är skattefria enligt inkomstskattelagen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Om den som får utlandsarbetsinkomst är en sådan företagare som avses i 15 § 3 mom., fastställs hans eller hennes sjukvårdspremie och dagpenningspremie dock i enlighet med 14 § 2 mom. och 15 § 3 mom.

Om en försäkrad arbetar som utsänd arbetstagare eller annars utomlands och får skattefri utlandsarbetsinkomst enligt 77 § i inkomstskattelagen, används som grund för fastställande och betalning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie, i stället för utlandsarbetsinkomsten, den försäkringslön som avses i 7 § 5 mom. i lagen om pension för arbetstagare, förutsatt att den försäkrades pensionsskydd har ordnats antingen obligatoriskt eller frivilligt i enlighet med lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/1962) eller lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985).

Försäkringslönen skall i stället för den löneinkomst som förvärvats utomlands också användas som grund för fastställande och betalning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie för en begränsat skattskyldig som arbetar utomlands, om den försäkrades pensionsskydd har ordnats antingen obligatoriskt eller frivilligt i enlighet med någon av de pensionslagar som nämns i 1 mom.

Om en pensionstagare som bor utomlands är begränsat skattskyldig, används som grund för fastställande och betalning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie i fråga om pensionsinkomsten den pension som betalas från Finland till utlandet och från vilken gjorts i inkomstskattelagen avsedda avdrag vid kommunalbeskattningen.

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie utgör vid lagens ikraftträdande 1,33 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen och av de andra grunder för sjukvårdspremien som avses i 14 och 16―19 §.

Om en försäkrad får annan än i 15―18 § avsedd förvärvsinkomst, uppbärs hos honom eller henne, utöver vad som bestäms i 1 mom. och i 23 §, som sjukförsäkringens sjukvårdspremie 0,17 procent av denna inkomst.

Den premie som avses i 2 mom. räknas på basis av skillnaden mellan grunden för sjukvårdspremien och grunden för dagpenningspremien. Om grunden för dagpenningspremien är större än grunden för sjukvårdspremien, uppbärs inte sådan premie som avses i 2 mom.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie utgör vid lagens ikraftträdande 0,77 procent av löneinkomsten, arbetsinkomsten och de andra grunder för dagpenningspremien som avses i 15―18 §.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. är företagares tilläggsfinansieringsandel vid lagens ikraftträdande 0,25 procent av arbetsinkomsten enligt en sådan gällande försäkring som avses i lagen om pension för företagare.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift utgör vid lagens ikraftträdande 2,06 procent av den lön som avses i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift.

Den premieprocentsats för sjukförsäkringens sjukvårdspremie som avses i 20 § 1 mom. justeras så att intäkterna av sjukvårdspremierna och statens finansieringsandel täcker de utgifter för sjukvårdsförsäkringen som avses i 8 §. Premieprocentsatsen justeras med två decimalers noggrannhet. Vid justeringen av premien iakttas de finansieringsandelar som föreskrivs i 9 och 10 §.

I fråga om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie föreskrivs årligen genom lag.

Premieprocentsatsen för sjukförsäkringens dagpenningspremie och avgiftsprocentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift justeras så att intäkterna av premierna och avgifterna samt statens finansieringsandel täcker de utgifter för arbetsinkomstförsäkringen som avses i 11 §. Efter det första året beaktas ändringarna i utgifterna så att de ändringar som behöver göras i premierna och avgifterna efter att statens finansieringsandel dragits av fördelas jämnt mellan dagpenningspremien och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Premieprocentsatsen och avgiftsprocentsatsen justeras med två decimalers noggrannhet.

Genom förordning av statsrådet fastställs årligen före den 23 november det följande årets premieprocentsats för sjukförsäkringens dagpenningspremie och avgiftsprocentsats för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Om medel som uppburits för finansiering av arbetsinkomstförsäkringen under det innevarande året används för finansiering av utgifter för sjukvårdsförsäkringen eller tvärtom, beaktas de medel som överförs inom sjukförsäkringsfonden då försäkringspremierna och försäkringsavgifterna samt statens finansieringsandel fastställs för det följande året.

Om det vid fastställandet av försäkringspremierna och försäkringsavgifterna samt statens finansieringsandel för det följande året beräknas att sjukförsäkringsfondens finansieringstillgångar, minskade med främmande kapital och reserver, under det innevarande året kommer att underskrida åtta procent eller överskrida tio procent av de totala utgifterna för sjukförsäkringen, beaktas det beräknade underskottet eller överskottet då försäkringspremierna och försäkringsavgifterna samt statens finansieringsandel fastställs för det följande året.

Utöver vad som någon annanstans i denna lag bestäms om statens andel av utgifterna för sjukförsäkringen, skall staten till Folkpensionsanstalten betala ett så stort belopp att sjukförsäkringsfondens likviditet alltid är tryggad ( likviditetsbelopp ). Likviditetsbeloppet skall återbäras till staten då det inte längre behövs för tryggande av sjukförsäkringsfondens likviditet.

Det beräknade likviditetsbelopp som inte har återburits vid årets slut betraktas som en förskottsbetalning på statens andel då statens finansieringsandel och försäkringspremierna och försäkringsavgifterna för det följande året fastställs.

Närmare bestämmelser om betalningen av likviditetsbeloppet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten skall varje år senast den 15 maj tillställa social- och hälsovårdsministeriet en uppskattning av utgifterna för de ersättningar och förmåner som skall betalas ur sjukförsäkringsfonden samt av Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader under det följande året, en uppskattning av beloppet av de försäkringspremier och försäkringsavgifter samt av statens finansieringsandel som skall fastställas för det följande året samt en uppskattning av sjukförsäkringsfondens eventuella underskott eller överskott och av det likviditetsbelopp som inte återburits under det innevarande året. Beräkningarna skall justeras senast den 15 oktober och även annars, om grunderna för dem har förändrats väsentligt.

Bestämmelser om de närmare utredningar som behövs för justeringen av beloppet av försäkringspremierna och försäkringsavgifterna samt statens finansieringsandel kan utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Angående förskottsinnehållning av den försäkrades sjukförsäkringspremie gäller vad som bestäms i lagen om förskottsuppbörd.

Om sjukförsäkringspremien för en försäkrad som får skattefri utlandsarbetsinkomst enligt 77 § i inkomstskattelagen fastställs på basis av försäkringslönen, är den finska arbetsgivare som har sänt arbetstagaren utomlands och som betalar arbetstagarens lön skyldig att verkställa förskottsinnehållning för betalning av den försäkrades sjukförsäkringspremie.

Arbetsgivaren skall i samband med lönebetalningen informera löntagaren om beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie som uppbärs i samband med förskottsinnehållningen.

På den försäkrades sjukförsäkringspremie tillämpas de bestämmelser angående kommunalskatt i lagen om beskattningsförfarande som gäller skattelättnad, uppskov, rättelse och efterbeskattning samt beskattningsförfarandet i övrigt.

Angående sökande av ändring i fråga om den försäkrades sjukförsäkringspremie gäller vad som bestäms om detta i lagen om beskattningsförfarande. I nämnda lag bestäms också om Folkpensionsanstaltens och skatteombudets rätt att söka ändring i en försäkrads sjukförsäkringspremie.

Angående uppbörd, indrivning och återbäring av den försäkrades sjukförsäkringspremie gäller vad som bestäms i lagen om skatteuppbörd (609/2005).

Om en begränsat skattskyldig försäkrads sjukförsäkringspremie fastställs på basis av försäkringslönen, är den finska arbetsgivare som har sänt arbetstagaren utomlands och som betalar arbetstagarens lön skyldig att uppbära den försäkrades sjukförsäkringspremie på det sätt som i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet bestäms om uppbörd av källskatt.

Om den försäkrades sjukförsäkringspremie inte på det sätt som avses i 2 mom. skall uppbäras hos en begränsat skattskyldig försäkrad som arbetar utomlands, fastställs sjukförsäkringspremien med iakttagande av det förfarande som avses i 3 kap. i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet. När premien fastställs görs dock inte de avdrag som avses i inkomstskattelagen.

Den som betalar ut lönen eller ersättningen är skyldig att uppbära sjukförsäkringspremien för en sådan begränsat skattskyldig försäkrad som avses i 16 § och som arbetar i Finland, enligt vad som i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet bestäms om uppbörd av källskatt.

Premier och avgifter om vilka föreskrivs i denna lag och som inte har betalts, indrivs utan dom och utslag på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

Skatteförvaltningen redovisar de försäkrades sjukförsäkringspremier till Folkpensionsanstalten på det sätt som bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998). Skatteförvaltningen skall, i samband med redovisningen av försäkringspremierna i juni året efter att premierna och källskatten influtit, till Folkpensionsanstalten redovisa de sjukförsäkringspremier som uppburits hos begränsat skattskyldiga liksom den andel av intäkterna av källskatten som motsvarar det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens sjukvårdspremier som med stöd av 6 § 2 mom. inte betalas.

Sjukförsäkringens sjukvårdspremier och dagpenningspremier redovisas separat till sjukförsäkringsfonden.

Staten skall månatligen betala den andel som avses i 2, 10 och 13 § till Folkpensionsanstalten, på det sätt som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten har rätt att utöva tillsyn över fastställelse, debitering, uppbörd och redovisning av den försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift samt att i dessa avseenden granska beskattningshandlingarna.

För justering av premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie har Folkpensionsanstalten och social- och hälsovårdsministeriet dessutom rätt att av skatteförvaltningen få behövliga statistiska uppgifter om grunden för sjukvårdspremien.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter har

De kostnader skatteförvaltningen orsakas av skötseln av de uppgifter som avses i denna lag beaktas vid den fördelning av kostnaderna som avses i 11 § i lagen om skatteförvaltningen (1557/1995).