1071/2005

I denna lag bestäms om statsandel och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar eller stiftelser eller statens affärsverk för driftskostnader och anläggningsprojekt samt om annan finansiering för sådan verksamhet om vilken bestäms i

För verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögskolelagen och lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning beviljas inte statsandel och statsunderstöd enligt 5 kap. för anläggningsprojekt. För andra kostnader än driftskostnader för lokaler, inventarier och annan lös egendom som används i verksamhet enligt de nämnda lagarna beviljas finansiering så som bestäms i 19 och 20 §. I övrigt tillämpas på finansiering av yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolor vad som i denna lag bestäms om finansiering av driftskostnader.

Kommunens finansieringsandel av undervisningsverksamhetens och bibliotekets driftskostnader åren 2006 och 2007 är 54,70 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel sammanräknas alla de statsandelsgrunder till kommunerna som avses i 8 § 1―4 och 6 punkten och till det på så sätt erhållna beloppet adderas

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel beaktas inte

Kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning är 70,30 procent av det belopp som fås när alla kommuners sammanlagda statsandelsgrunder enligt 8 § 5 och 7 punkten divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

En utbildningsanordnare som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning beviljas finansiering för driftskostnaderna i annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som avses i 1 och 2 mom. till 87 procent av det belopp som fås genom sammanräkning av produkterna av det antal studerandeårsverken som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsandelen och de priser per enhet som bestämts per studerandeårsverke. Inom ett företags eller en annan sammanslutnings utbildning för att utveckla personalen är finansieringen dock 48 procent av det belopp som beräknas på nämnda sätt. Bestämmelser om hur det studerandeårsverke som läggs till grund för finansieringen fastställs utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommunen beviljas statsandel för idrottsverksamhetens driftskostnader till 29,70 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för idrottsverksamhet.

Kommunen beviljas statsandel för ungdomsarbetets driftskostnader till 29,70 procent av det belopp som fås när antalet invånare under 29 år i kommunen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för ungdomsarbete.

Genom förordning av statsrådet utfärdas årligen bestämmelser om de genomsnittliga priser per enhet som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret så som bestäms i 3, 4, 6 och 15 § i lagen om statsandelar till kommunerna.

Priserna per enhet per elev i grundläggande utbildning skall beräknas vart fjärde år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har haft för den grundläggande utbildningen under det år som föregår året före det då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller de elever som får sådan undervisning. Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas 91 procent av antalet elever i förskoleundervisning och 60 procent av antalet elever som fyllt 18 år. I fråga om de elever i förskoleundervisning som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning beaktas dock antalet i sin helhet.

Priserna per enhet för kommunerna graderas på basis av kommunens befolkningstäthet, tvåspråkighet och karaktär av skärgårdskommun samt på basis av antalet elever i årskurserna 7―9, antalet elever som får sådan specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, antalet elever som deltar svenskspråkig undervisning samt antalet elever med ett främmande språk som modersmål. Dessutom graderas priserna per enhet för de glesast befolkade kommunerna och skärgårdskommunerna i fråga om elever i årskurserna 1―6 på basis av skolor som har under 80 elever och i fråga om årskurserna 7―9 på basis av undervisning som ordnas för mindre än 180 elever med samma språk. Genom förordning av statsrådet bestäms om graderingarnas storlek och den exakta beräkningen av priserna per enhet samt om vilka kommuner som anses vara de glesast befolkade kommunerna. Undervisningsministeriet kan dessutom av särskilda skäl höja det pris per enhet som beräknats så som bestäms i detta moment.

Priserna per enhet per studerande i gymnasierna skall beräknas vart fjärde år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har haft för gymnasieutbildningen under det år som föregår året före det då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller de studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas skall 60 procent av antalet sådana studerande som inlett studierna efter det de fyllt 18 år beaktas.

Priserna per enhet per studerande i yrkesutbildning skall beräknas vart fjärde år för varje utbildningsområde genom att de riksomfattande totalkostnader som alla anordnare av yrkesutbildning har haft för utbildningen inom respektive utbildningsområde under det år som föregår året före det då priserna per enhet bestäms divideras med det totala antalet studerande som fått utbildning inom respektive utbildningsområde nämnda år. I de riksomfattande totalkostnaderna inberäknas de avskrivningar enligt bokföring som yrkesutbildningsanordnarna gjort i anslutning till yrkesutbildningen. När priserna per enhet beräknas beaktas dock inte kostnader för läroavtalsutbildning eller för yrkesinriktad tilläggsutbildning och inte heller studerande som får denna utbildning. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildningen på utbildningsområdet, bestäms priset per enhet på basis av de uppskattade kostnaderna för utbildningsområdet i fråga. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om beräkningen av priserna per enhet och om inberäkning av avskrivningar i de riksomfattande totalkostnaderna.

Priserna per enhet graderas på basis av specialundervisning, inkvarteringsförmån för studerande och andra faktorer som väsentligt inverkar på kostnaderna för utbildningen. Dessutom graderas priserna per enhet på basis av goda resultat i utbildningen. Den resultatbaserade graderingen bestäms på basis av sysselsättningen av studerande, övergången till fortsatta studier, avbrytande av utbildning, studietid samt personalens behörighet och åtgärder för personalutveckling. Den andel som bestäms på basis av resultat är högst två procent av de riksomfattande totalkostnaderna enligt 1 mom. Undervisningsministeriet kan dessutom höja priset per enhet på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräkningen av priset per enhet så som bestäms i detta moment.

Utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf är priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning 77 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § fastställs för yrkesutbildning. Undervisningsministeriet bestämmer årligen inom ramen för statsbudgeten priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, skilt för sig för utbildning som förbereder för en yrkesexamen och specialyrkesexamen och skilt för sig för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. De priser per enhet som avses i detta moment höjs i specialundervisning enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

Priserna per enhet per studerande i yrkeshögskolor skall beräknas vart fjärde år så att de riksomfattande totalkostnaderna vid alla yrkeshögskolor under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala kalkylerade antalet studerande som bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen och utgör grund för beviljande av statsdel nämnda år.

I de riksomfattande totalkostnaderna enligt 1 mom. inberäknas de avskrivningar enligt bokföring som huvudmannen för en yrkeshögskola har gjort i anslutning till yrkeshögskoleverksamheten. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om inberäknandet av avskrivningar i de riksomfattande totalkostnaderna.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med det kalkylerade antal studerande som bestäms enligt 1 mom. sammanlagt motsvarar de enligt 1 och 2 mom. beräknade riksomfattande totalkostnaderna.

Priset per enhet för en yrkeshögskola består av andelar som bestäms enligt det kalkylerade antalet studerande och antalet examina som avlagts vid yrkeshögskolan så att andelen enligt antalet studerande är 70 procent och andelen enligt antalet examina är 30 procent. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl höja priset per enhet för en yrkeshögskola. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräkningen av priset per enhet.

Under andra år än de som avses i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som använts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

De priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 13 § skall beräknas vart fjärde år enligt konstområde genom att de riksomfattande totalkostnader för undervisningen på respektive konstområde under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för undervisningen inom ett konstområde eller antalet hållna undervisningstimmar, bestäms priset per enhet på basis av de uppskattade kostnaderna och antalet uppskattade undervisningstimmar på konstområdet i fråga. Under andra år beräknas priserna per enhet på basis av de priser per enhet som bestämts för det föregående året.

De driftskostnader för utbildningsformer enligt 1 mom. för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får räknas som driftskostnader som skall finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten.

Från driftskostnaderna för olika utbildningsformer enligt 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 42 § under det år kostnaderna beräknas beviljats utbildningsanordnare för verksamheten i fråga. Från yrkeshögskolornas driftskostnader avdras ett belopp som motsvarar den finansiering som beviljats med stöd av 33 § 1 mom. i yrkeshögskolelagen.

Utan hinder av 1 mom. 3 punkten gäller i fråga om de avskrivningar enligt bokföringen som huvudmannen för en yrkeshögskola och yrkesutbildningsanordnare gör vad som bestäms i 19 § 1 mom. och 20 § 2 mom.

Utan hinder av vad som bestäms om beräkning av de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet samt om justering av kostnadsfördelningen, beräknas de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet för 2005―2007 så som bestäms nedan i denna paragraf.

De genomsnittliga priser per enhet per elev, studerande eller undervisningstimme som utifrån 2003 års riksomfattande totalkostnader beräknas för de olika utbildningsformerna för 2005 jämförs med de genomsnittliga priser per enhet för 2005 som beräknas utifrån de fastställda genomsnittliga priserna per enhet för 2004. Av denna skillnad beaktas 27 procent i de genomsnittliga priserna per enhet för 2005, 44 procent för 2006 och 61 procent för 2007.

Priserna per enhet för bibliotek beräknas vart fjärde år genom att kostnaderna för drivandet av bibliotek under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med kommunernas invånarantal.

Priserna per enhet för bibliotek graderas i glest befolkade kommuner och skärgårdskommuner. Genom förordning av statsrådet bestäms om graderingarnas storlek och den exakta beräkning av priserna per enhet samt om vilka kommuner som anses vara glest befolkade kommuner. Undervisningsministeriet höjer dessutom priset per enhet för sådana kommuner som i enlighet med ministeriets beslut driver ett centralbibliotek för de allmänna biblioteken eller ett landskapsbibliotek. Undervisningsministeriet kan höja priset per enhet även på grund av en annan särskild uppgift som givits en kommun.

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom 23 § 1 och 2 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som under det år då kostnaderna beräknas med stöd av 42 § beviljats kommuner som driver bibliotek för biblioteksverksamhet. I fråga om bestämmande av priset per enhet för bibliotek gäller dessutom vad som bestäms i 16 §.

Utan hinder av vad som bestäms om beräkning av de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet samt om justering av kostnadsfördelningen, beräknas de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet för bibliotek för 2005―2007 så som bestäms nedan i denna paragraf.

Det genomsnittliga pris per enhet för 2005 som beräknas utifrån 2003 års riksomfattande totalkostnader för drivandet av bibliotek jämförs med det genomsnittliga pris per enhet för 2005 som beräknas utifrån det för 2004 fastställda genomsnittliga priset per enhet. Av denna skillnad beaktas 27 procent i det genomsnittliga priset per enhet för 2005, 44 procent för 2006 och 61 procent för 2007.

Priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar beräknas särskilt för varje form av konst- och kulturinstitution vart fjärde år genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Undervisningsministeriet bestämmer priset per enhet i enlighet med den beräknade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder beaktas i tillämpliga delar så som bestäms i 3 § 1―3 punkten samt 4 § i lagen om statsandelar till kommunerna.

Under andra år fastställs som pris per enhet det pris per enhet som fastställts för föregående år justerat med i 1 mom. avsedda förändringar i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art.

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom 23 § 1 och 2 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 42 § i denna lag, 6 a § 2 och 3 mom. i teater- och orkesterlagen samt 4 a § i museilagen under det år då kostnaderna beräknas beviljats huvudmännen för institutionerna för institutionernas verksamhet.

I fråga om mervärdesskatt gäller vad som bestäms i 23 a §.

Förvärv av markområden skall inte betraktas som anläggningsprojekt.

Anskaffning av annan lösegendom än sådan som avses i 1 mom. betraktas inte som anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas dock på de villkor som anges i 1 mom. anskaffning av bokbussar och bokbåtar.

Huvudmannen för en yrkeshögskola beviljas årligen för trafiklärarutbildning statsunderstöd till ett belopp som ungefär motsvarar kostnaderna för utbildningen.

Finansieringen för finansåret beräknas enligt det genomsnittliga antalet elever och studerande under året före finansåret. Finansieringen för finansåret för den grundläggande yrkesutbildningen beräknas dock högst i enlighet med det totala antalet studerande enligt tillståndet att ordna utbildning. Dessutom kan sådana uppskattade ändringar i antalet elever och studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Vid beräkning av priserna per enhet tillämpas dock antalet elever och studerande under hösten året före finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det uppskattade antalet elever och studerande.

Utan hinder av 1 mom. beräknas finansieringen för finansåret och priserna per enhet för yrkeshögskolorna på basis av det antal studerande som bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen, antalet i yrkeshögskolor avlagda examina samt antalet utexaminerade från en yrkespedagogisk lärarutbildning.

En elev och en studerande kan samtidigt räknas som en elev eller studerande som utgör grund för finansiering endast i en utbildning inom tillämpningsområdet för denna lag.

De elever och studerande som inte har anmälts till statsbidragsmyndigheten inom utsatt tid kan lämnas obeaktade vid beräkningen av elever och studerande som utgör grund för finansieringen.

Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om beräkningen av de antal elever, studerande och examina som skall användas vid bestämmandet av finansieringen.

Statsbidragsmyndigheten justerar före utgången av finansåret, med undantag av den finansiering som beviljas yrkeshögskolor, den finansiering som beviljats enligt 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret. Inom den grundläggande yrkesutbildningen justeras finansieringen dock högst i enlighet med det totala antalet studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning.

Om den statsandelsgrund för kommunen om vilken bestäms i 8 §, den finansiering som beviljas kommunen enligt 11 § 2 och 3 mom. och den statsandel som beviljas kommunen enligt 13―15 § är mindre än de belopp som beräknats enligt 9 och 10 §, skall kommunen betala skillnaden till staten i två poster, den första posten före utgången av juli under finansåret och den andra posten före utgången av februari det år som följer efter finansåret.

Om den statsandel som enligt denna lag beviljats kommunen för driftskostnader är mindre än den i 17 § 2 mom. i lagen om statsandelar till kommunerna angivna andelen av det utjämningsavdrag som kommunen skall betala och vilken hänförs till statsandelarna enligt denna lag, skall kommunen betala skillnaden till staten på de tidpunkter som bestäms i 5 mom.

Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts, om

Det kan bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar den statsandel som har erhållits för ett anläggningsprojekt skall återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, verksamheten avslutas eller det syfte för vilket egendomen används ändras varaktigt och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel. Om egendomen överlåts till någon annan som använder den för verksamhet som berättigar till statsandel, behöver återbetalning till följd av denna överlåtelse inte påföras, om överlåtaren i samband med överlåtelsen av egendomen förbinder sig att svara för återbetalningsvillkoren även efter överlåtelsen eller om mottagaren förbinder sig till motsvarande återbetalningsvillkor som gäller överlåtaren av egendomen. Det skall inte heller bestämmas om återbetalning, om det förflutit över 15 år sedan statsandelen beviljades.

Förstörs eller skadas egendom, för vilken statsandel har erhållits, kan det bestämmas att en sådan proportionell del av försäkringsersättningen eller någon annan ersättning som motsvarar statsandelen skall betalas till staten eller dras av från statsandelen för ett nytt anläggningsprojekt. Det skall inte bestämmas om återbetalning eller avdrag om det förflutit över 15 år sedan statsandelen beviljades.

Beslut om återbetalningsskyldigheten och avdrag för ersättningar fattas av den statsbidragsmyndighet som avses i 53 §. Den som får statsandel skall inom sex månader underrätta statsbidragsmyndigheten om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att något meddelande inte gjorts inom utsatt tid, skall en mot statsandelen svarande proportionell del av egendomens gängse värde betalas till staten med en årlig ränta som bestäms i enlighet med 4 § 3 mom. i räntelagen (633/1982), om inte statsbidragsmyndigheten av särskilda skäl beslutar något annat.

Undervisningsministeriet beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisningsministeriet kan även ge utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Den som får finansiering skall utan ersättning ge den tjänsteman som utför granskningen alla nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den tjänsteman som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning och som används för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden.

Den tjänsteman som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material skall ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där skall nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet skall återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen.

Undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen har rätt att få nödvändig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna vid utförandet av granskningsuppgifter enligt 2 mom.

Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001).