812/2004

I en skrivelse till undervisningsministeriet har Eva Söderström och 23 andra personer, som uppgivit boningsort, i enlighet med 13 § i religionsfrihetslagen (267/1922) anmält att de bildat samfundet Suomen Luterilainen Tunnustuskirkko, vars hemort är Borgå stad. Till anmälan har fogats en redogörelse för samfundets trosbekännelse och formen för dess offentliga religionsutövning samt den godkända samfundsordningen. Dessa lyder:

Trosbekännelse

Suomen Luterilainen Tunnustuskirkko (nedan kyrkan) tror, lär och bekänner att den enda grunden, rättesnöret och normen är Gamla och Nya testamentets skrifter, enligt vilka alla läror och lärare skall prövas och bedömas, så som Gud säger med orden i Ps. 119:105 samt genom Paulus i Gal. 1:8. Kyrkan lär att de Heliga Skrifterna till skillnad från alla andra skrifter på jorden är Guds Ord, eftersom de heliga människor som inspirerats av Gud endast har skrivit ned vad den Heliga Ande har framfört till dem. 2 Pet. 1:21 och 1 Kor. 2:13. Därför är Bibeln (De Heliga skrifterna) tillförlitlig, ofelbar och utan misstag eller motstridigheter. Joh. 10:35, 2 Tim. 3:16. Detta gäller inte endast det som direkt berör människans frälsning, utan allt som Skrifterna lär. Rom. 15:4. Andra lärares skrifter av äldre eller yngre datum får inte jämställas med Bibeln. Deras betydelse ligger i att de visar hur och var den bibliska läran har bevarats efter den apostoliska tiden.

Kyrkan bekänner sig till den evangelisk-lutherska kyrkans alla bekännelseskrifter, som är samlade i Konkordieboken från 1580, eftersom de i allt stämmer överens med Guds Ord.

I denna kyrka och i denna kyrkas församlingar skall Guds Ord läras och predikas rent och klart, och det får därför inte i dem läras eller godkännas någonting som står i strid med Bibelns lära. Matt. 28:20, Apg. 20:27, Upp. 22:18―19 och Hebr. 4:14.

Form för offentlig religionsutövning

Suomen Luterilainen Tunnustuskirkko syftar till att via sina medlemsförsamlingar förkunna ett rent Guds Ord för att frälsa själar, till att främja kännedomen om Bibeln, tjäna medlemsförsamlingarnas medlemmar genom Guds Ord och genom dopets och nattvardens sakrament. Kyrkan ordnar skriftskolor, lyser för och viger sina medlemmar till äktenskap och välsignar sina medlemmar till gravens ro.

För att fullfölja sitt syfte ordnar kyrkan gudstjänster och andra andliga sammankomster där man predikar och sjunger såväl psalmer som andliga sånger. Kyrkan ger bibelundervisning, ordnar undervisning i den kristna läran, bedriver informations- och publikationsverksamhet samt deltar i konfessionellt lutherskt missionsarbete och annan konfessionell verksamhet i hemlandet och utomlands. Kyrkan utför diakoniarbete med Apostlarnas gärningar som riktlinje och med hänsyn även till fallet Foibe Rom 16.

Kyrkan bedriver sin verksamhet med frivilliga understöd och donationer och utan anslutnings- eller medlemsavgifter.

Kyrkan främjar och deltar i utbildning av konfessionella pastorer och andra som arbetar inom den konfessionella kyrkan.

Samfundsordning

I Namn och hemort

1 §

Samfundets namn är Suomen Luterilainen Tunnustuskirkko och dess hemort är Borgå stad.

II Syfte och verksamhetens art

2 §

Suomen Luterilainen Tunnustuskirkko (nedan kyrkan) är avsedd att omfatta flera församlingar. Kyrkans och församlingarnas syfte är att förkunna ett rent Guds Ord för att frälsa själar, främja kännedomen om Bibeln och tjäna medlemmarna genom såväl Guds Ord som dopets och nattvardens sakrament. Kyrkan och församlingarna ordnar skriftskolor, lyser för och viger sina medlemmar till äktenskap och välsignar sina medlemmar till gravens ro. För att få viga till äktenskap krävs dock vigselrätt som beviljas särskilt av undervisningsministeriet.

3 §

För att fullfölja sitt syfte ordnar kyrkan och församlingarna gudstjänster och andra andliga sammankomster där man predikar och sjunger såväl psalmer som andliga sånger. De ger bibelundervisning, ordnar undervisning i den kristna läran, bedriver informations- och publikationsverksamhet samt deltar i konfessionellt lutherskt missionsarbete och annan konfessionell verksamhet i hemlandet och utomlands. De utför också diakoniarbete.

4 §

Kyrkan och församlingarna bedriver sin verksamhet med frivilliga stöd- och donationsmedel samt utan anslutnings- och medlemsavgifter. De kan äga fastigheter, värdepapper, värde- och fondandelar, bära upp kollekt samt ta emot testamenten.

5 §

Kyrkan och församlingarna främjar och deltar i utbildning av konfessionella pastorer och andra som arbetar inom den konfessionella kyrkan.

III Kyrkogemenskap

6 §

Kyrkan samverkar med sådana församlingar och kyrkor som i allt håller fast vid Guds Ord i lära och liv. Denna kyrkogemenskap omfattar gemensamma trosyttringar som förutsätter samma tro, lära och bekännelse, t.ex. predikstolsgemenskap, nattvardsgemenskap (altargemenskap) och bönegemenskap.

7 §

Kyrkans direktion handlägger på ansökan en församlings anhållan om inträde i kyrkogemenskapen. Beslut i saken fattas av kyrkomötet. Den sökande församlingen skall godkänna kyrkans lära och bekännelse samt kyrkans syfte och samfundsordning.

8 §

En enskild församling kan utträda ur kyrkan efter att skriftligen ha anmält orsakerna till utträdet inklusive motiveringar till kyrkans direktion. Kyrkogemenskapen upphör också om det konstateras att en tidigare rådande enighet om lära och bekännelse inte längre finns. Detta skall konstateras som förhandlingsresultat, vilka har registrerats som justerade protokoll. Kyrkomötet fastställer församlingens utträde på framställning av direktionen.

9 §

De församlingar som står i gemenskap med kyrkan är administrativt självständiga församlingar vars verksamhet dock inte får stå i strid med denna samfundsordning. Saken konstateras vid kyrkogemenskapsförhandlingarna.

IV Medlemskap

10 §

Medlemmar i kyrkan är församlingarnas personmedlemmar. Ett medlemskap förutsätter att läran om ett enda dop godkänns och att personen har döpts med vatten i den treenige Gudens, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Vuxna personer skall dessutom ge uttryck för att de bekänner sig till kyrkans tro och lära samt godkänna denna samfundsordning.

11 §

Nattvardsberättigade medlemmar i kyrkan och församlingarna är de döpta personer som bekänner sig till kristendomens huvudstycken enligt doktor Martin Luthers Lilla Katekes och som har Bibeln som högsta norm och rättesnöre för tron och vandringen.

12 §

Röstberättigade medlemmar i kyrkan är de manliga, 18 år fyllda, nattvardsberättigade medlemmar som är medlemmar i en församling som hör till kyrkan. En medlem i kyrkan som på beslut av församlingsmötet har utestängts från nattvarden på grund av kyrkotukt förlorar sin rösträtt i kyrkan tills vidare eller för en viss tid.

13 §

Medlemmarna i kyrkan och församlingarna står inte i kyrkogemenskap med organisationer och personer som inte i allt håller fast vid Guds ord. Av denna anledning tillämpas s.k. slutet nattvardsbord i verksamheten.

14 §

Kyrkan utövar kyrkotukt utan att ingripa i församlingarnas rätt att utesluta en medlem eller utestänga en medlem från nattvarden. Med kyrkotukt avses kyrkans rätt och skyldighet att sörja för att medlemmarnas lära och vandring motsvarar kyrkans bekännelse, vid behov tillrättavisa den som försvarar en villfarelse och till sist anmäla ett ärende som gäller någon som envist håller fast vid en villfarelse till dennes församling för åtgärder, i hopp om att medlemmen avstår från villfarelsen.

V Ordets tjänst

15 §

Utifrån det allmänna prästämbetet har varje medlem rätt och skyldighet att vittna om evangeliet. I kyrkan och församlingarna skall också finnas ett särskilt predikoämbete eller ett ordets ämbete. Ämbetsinnehavaren benämns t.ex. biskop, församlingsföreståndare, äldste, herde, pastor, lärare eller evangelist. Det är dock fråga om ett enda Andens eller försoningens ämbete, som har många former.

16 §

Via pastorernas och medlemmarnas ämbeten bär kyrkan och församlingarna ansvar för det offentliga predikandet av Guds Ord, skötseln av sakramenten, själavården och andra kyrkliga förrättningar samt för evangeliseringsarbetet. Även mer avlägsna medlemmar skall regelbundet tjänas genom Guds Ord och sakramenten.

VI Avsättning från tjänst

17 §

Om någon som har en tjänst eller är anställd i arbetsavtalsförhållande i kyrkan försummar sin uppgift och inte efter tillbörlig varning gör bättring, har den som kallat till tjänsten eller arbetsavtalsförhållandet rätt och slutligen skyldighet att avsätta från tjänsten eller anställningen och välja en annan i stället, med beaktande av vad lag och förordningar föreskriver i övrigt, t.ex. bestämmelserna i 7 kap. i arbetsavtalslagen.

18 §

Kyrkans arbetstagare är skyldiga att iaktta kyrkans lära, leva anständigt och sköta sina arbetsuppgifter omsorgsfullt.

VII Kyrkomötet

19 §

Kyrkomötet är kyrkans beslutande organ. Kyrkomötet består av alla medlemmar i kyrkans församlingar. Kyrkomötet samlas till årsmöte en gång om året i januari-juli.

Kyrkomötet är lagenligt sammankallat när möteskallelsen genom direktionsordförandens försorg skriftligen har tillkännagetts ordförandena för direktionerna i alla församlingar som hör till kyrkan minst 10 dagar före mötets början och det i kallelsen har angetts mötesplats och tidpunkt när mötet börjar samt, om möjligt, föredragningslistan.

Rösträtt på mötet har församlingarnas röstberättigade manliga medlemmar. Extra kyrkomöte kan för ett visst angivet ärende sammankallas av direktionen eller med direktionens godkännande av en församling eller en enskild medlem. Det kyrkomöte som är årsmöte skall utöver vad lag och denna samfundsordning bestämmer i övrigt, bl.a.

a) välja 4―5 medlemmar och deras ersättare i direktionen samt bland de ordinarie medlemmarna utnämna en ordförande samt välja en kassör, en revisor och en revisorssuppleant för ett år i taget

b) välja en lärokommitté med 3―5 medlemmar samt behövliga andra förvaltningsorgan

c) dra upp riktlinjer för direktionens arbete och fatta beslut om kallande av kyrkans arbetstagare till uppdrag

d) granska direktionens förvaltningsarbete och skötsel av ekonomin samt fatta beslut om fastställande av bokslut och beviljande av ansvarsfrihet

e) vid behov utöva kyrkotukt.

Ändringar i kyrkans samfundsordning skall avgöras med minst 2/3 majoritet på två efter varandra följande möten. Övriga beslut fattas med enkel röstmajoritet; vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Tros-, läro- och bekännelsefrågor kan inte vara föremål för omröstning och ett beslut om dem skall alltid vara enhälligt.

Förslagen till ärenden som skall behandlas på kyrkomötet skall lämnas skriftligt till direktionen minst en månad före mötet. På mötena fattas beslut om ärenden som gäller kyrkan, om inte mötet överlåter dem till direktionen för avgörande. Över mötena förs protokoll, som justeras av en från varje församling på mötet vald justerare. Protokollen skall på lämpligt sätt läggas fram till påseende i församlingarna senast två veckor efter att de har justerats.

Mötet är beslutfört när det är lagenligt sammankallat och minst hälften av kyrkans församlingar är företrädda på mötet.

VIII Direktionen

20 §

Direktionen är samfundets styrelse enligt religionsfrihetslagen. Den är kyrkans verkställande organ. Direktionen består av 4―5 röstberättigade manliga medlemmar, vilka väljs på årsmötet, och av för dem utsedda ersättare. Minst en av de ordinarie medlemmarna skall vara pastor. Bland medlemmarna i direktionen väljer årsmötet en till ordförande.

Direktionen är lagenligt sammankallad när möteskallelsen genom ordförandens försorg har tillkännagetts varje medlem i direktionen minst en dag före mötets början och det i kallelsen har angetts mötesplats och tid när mötet börjar samt, om möjligt, föredragningslistan.

Direktionsmötet är beslutfört när det är lagenligt sammankallat och antalet närvarande medlemmar överstiger hälften av antalet ordinarie medlemmar och antingen ordföranden eller vice ordföranden är närvarande.

Direktionen väljer inom sig en vice ordförande samt utser inom eller utanför direktionen en sekreterare och behövliga funktionärer. Direktionen sammanträder vid behov. Sammanträden kan sammankallas av vilken medlem som helst i direktionen. Omröstningar avgörs med absolut röstmajoritet. Vid lika röstetal avgör mötesordförandes röst, vid val lotten.

Direktionens mandatperiod sammanfaller med kyrkans räkenskapsperiod. Till direktionens uppgifter hör utöver vad lag och denna samfundsförordning föreskriver i övrigt bl.a. att

a) förbereda upptagning av en ny församling i kyrkogemenskapen, orientera den i kyrkans samfundsordning och göra en framställning till kyrkomötet

b) förbereda nästa kyrkomöte

c) ordna ekonomisk möjlighet för varje församling att skicka minst en röstberättigad representant till mötet

d) göra upp förslag till föredragningslista för kyrkomötet

e) bereda de ärenden som skall behandlas på mötet

f) för årsmötet göra upp budget för den kommande perioden

g) verkställa de beslut som fattats på kyrkans årsmöte samt fullfölja riktlinjerna för verksamheten

h) sköta kyrkans ekonomi.

Protokoll skall föras över mötena och två protokolljusterare skall väljas. Protokollen skall skickas till församlingarnas direktioner inom två veckor efter att de har justerats.

Om avsättning av direktionen beslutar kyrkomötet.

IX Tecknande av kyrkans namn

21 §

Kyrkans namn tecknas av två direktionsmedlemmar tillsammans, den ena av dem ordföranden eller vice ordföranden.

X Räkenskapsperiod och revision

22 §

Kyrkans räkenskapsperiod är ett kalenderår. Boksluten inklusive nödvändiga handlingar samt direktionens årsberättelse skall lämnas till revisorerna senast en månad före årsmötet. Revisorerna skall ge direktionen ett skriftligt utlåtande senast en vecka före årsmötet.

XI Upplösning av samfundet

23 §

Samfundet upplöses om minst 3/4 av de röstberättigade medlemmarna på två kyrkomöten som följer på varandra med minst tre månaders mellanrum så beslutar. Kyrkans egendom skall då samfundet upplöses överlåtas till närmaste kyrka i kyrkogemenskapen, i första hand i hemlandet. Om man inte känner till någon sådan kyrka, skall egendomen på annat sätt användas för att främja samfundets mål. Beslut om användningen av egendomen vid en upplösning av samfundet fattas av samma kyrkomöte som beslutar om upplösningen.

XII Ändring av kyrkans syfte

24 §

Kyrkans syfte så som det anges i 2 § i denna samfundsordning får aldrig ändras. Kyrkan är inte vilken förening som helst, utan församlingarna tillsammans innehåller Kristus kyrka, där Guds Ord är den högsta normen och rättesnöret. Ett flitigt bruk av Guds Ord och Sakramenten är avgörande för kyrkans och varje medlems liv inför Gud och människor.

XIII Avsnitt om församlingarna

25 §

Församlingsmötet

Församlingsmötet är församlingens beslutande organ. Rätt att delta i mötet har alla personmedlemmar i församlingen. Församlingsmötet samlas till årsmöte en gång om året i januari-juli. På mötet behandlas de ärenden som ankommer på ett årsmöte. Sammankallare är församlingens direktion, som är styrelse i församlingen enligt religionsfrihetslagen. Extra möte kan sammankallas av varje röstberättigad församlingsmedlem genom meddelande till direktionen om anledningen till ett sådant.

Församlingsmötet är lagenligt sammankallat när möteskallelsen genom direktionsordförandens försorg skriftligen har tillkännagetts församlingen vid en offentlig gudstjänst i församlingen minst 7 dagar före mötets början och det i kallelsen har angetts mötesplats och tidpunkt när mötet börjar samt, om möjligt, föredragningslistan.

Rösträtt på församlingsmötet har församlingens 18 år fyllda, nattvardsberättigade manliga medlemmar. Beslut fattas med enkel röstmajoritet. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Församlingsmötet skall utöver vad lag och denna samfundsordning bestämmer i övrigt, bl.a.

a) välja direktion i församlingen, 3―5 manliga nattvardsberättigade medlemmar, en kassör, en revisor och en revisorssuppleant för ett år i taget

b) anta nya medlemmar till församlingen på framställning av direktionen

c) dra upp riktlinjer för direktionens arbete och fatta beslut om kallande av arbetstagare som behövs i församlingen

d) granska direktionens förvaltningsarbete och skötsel av församlingens ekonomi samt fatta beslut om fastställande av bokslut och beviljande av ansvarsfrihet

e) vid behov utöva kyrkotukt i församlingen.

Över mötena förs protokoll, som skall justeras av två på mötet valda protokolljusterare.

Mötet är beslutfört när det är lagenligt sammankallat.

Direktionen

26 §

Direktionen är församlingens styrelse. Den är församlingens verkställande organ och består av 3―5 medlemmar, som väljs av församlingsmötet. Direktionen konstituerar sig internt. Den sammanträder vid behov på kallelse av vilken medlem som helst. Direktionens mandatperiod sammanfaller med församlingens räkenskapsperiod.

Direktionsmötet är lagenligt sammankallat när möteskallelsen genom direktionsordförandens försorg har tillkännagetts varje medlem i direktionen minst en dag före mötets början och det i kallelsen har angetts mötesplats och tid när mötet börjar samt, om möjligt, föredragningslistan.

Direktionsmötet är beslutfört när det är lagenligt sammankallat och antalet närvarande medlemmar överstiger hälften av antalet direktionsmedlemmar och ordföranden eller vice ordföranden är närvarande. Omröstningar avgörs med absolut röstmajoritet. Vid lika röstetal avgör mötesordförandes röst, vid val lotten. Direktionen skall utöver vad lag och denna samfundsförordning föreskriver i övrigt bl.a.

a) svara för att församlingens förkunnelse av ordet samt sakramenten och själavården fungerar i församlingen

b) orientera dem som vill bli medlemmar i församlingen i dess lära och bekännelse samt i samfundsordningen

c) göra framställningar till församlingsmötet om antagning av nya medlemmar i församlingen och om åtgärder i de fall som avses i 14 § i samfundsordningen

d) verkställa de beslut som fattats på församlingsmötena och de direktiv dessa utfärdat

e) sammankalla och förbereda församlingsmötena samt göra upp förslag till föredragningslista

f) sköta församlingens ekonomi och egendom samt göra upp årsbudget för godkännande av församlingsmötet.

Direktionen skall föra protokoll över sina möten och välja två protokolljusterare.

Om avsättning av direktionen beslutar församlingsmötet.

Församlingens ekonomi

27 §

Församlingarna är ekonomiskt självständiga. Församlingarna tar inte ut anslutningsavgifter eller medlemsavgifter av sina medlemmar och betalar inte motsvarande avgifter till kyrkan. Deras verksamhet är beroende av frivilliga donationer. Församlingarna skall göra upp en årsbudget, föra bok över ekonomin enligt en redovisningsperiod som är ett kalenderår samt på årsmötet välja en revisor och en revisorssuppleant för ett år i taget.

Bildande av en församling

28 §

Bildandet av en församling sker så att personer som bor på samma eller flera närbelägna orter konstaterar att de har samma tro, lära och bekännelse. De kan då upprätta en handling enligt denna samfundsordning om grundande av en församling och som församling göra en framställning till kyrkans direktion om anslutning till kyrkogemenskap med kyrkan.

Tecknande av församlingens namn

29 §

Församlingens namn tecknas av två direktionsmedlemmar, den ena av dem ordföranden eller vice ordföranden.

Upplösning av en församling

30 §

Vad som ovan i 23 § föreskrivs om upplösning av kyrkan och om användningen av dess egendom tillämpas också på församlingarna.

Med stöd av 34 § i religionsfrihetslagen (453/2003) har undervisningsministeriet behandlat anmälan enligt tidigare lag.

Samfundsordningen för samfundet Suomen Luterilainen Tunnustuskirkko har uppgjorts enligt den genom nämnda lag upphävda religionsfrihetslagen (267/1922) och varken samfundets trosbekännelse eller formen för dess religionsutövning strider mot lag eller god sed.

På basis av detta har undervisningsministeriet godkänt samfundet Suomen Luterilainen Tunnustuskirkko för anteckning i registret över religionssamfund.