Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

794/2004

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om universitetsexamina

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 117/2004 (Publicerad 26.8.2004)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av 7 § 3 mom. och 9 § 3 mom. i universitetslagen av den 27 juni 1997 (645/1997), sådana de lyder i lag 715/2004:

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs om de lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsexamina som avläggs vid universitet som avses i universitetslagen (645/1997). Bestämmelser om de yrkesinriktade påbyggnadsexamina som avläggs vid universiteten utfärdas separat.

2 §Utbildningsansvar för utbildningsområden och examina

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över utbildningsområden, examinas namn samt de universitet där examina kan avläggas.

3 §Ordnande av utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen

En utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen kan ordnas på basis av läroämnen eller i form av utbildningsprogram. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och som leder till högre högskoleexamen kan också ordnas i form av ett utbildningsprogram som har separat antagning.

Utbildning som leder till högskoleexamen kan också ordnas genom internationellt samarbete.

4 §Examina på främmande språk

För en examen enligt 9 § 3 mom. i universitetslagen som har avlagts på något annat språk än finska eller svenska ges utöver den examensbenämning på finska eller svenska som finns i bilagan till förordningen även en examensbenämning på engelska enligt vad som nämns i bilagan.

5 §Dimensionering av studierna

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.

6 §Språkkunskaper

En studerande skall i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

1)

sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt

2)

sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som har fått sin skolutbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som föreskrivs i 1 mom.

2 kap.Lägre högskoleexamen

7 §Mål för lägre högskoleexamen

Den utbildning som leder till lägre högskoleexamen skall ge den studerande

1)

grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen eller grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området,

2)

förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som fordras för ett vetenskapligt arbetssätt eller för konstnärligt arbete,

3)

förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande,

4)

förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet, samt

5)

tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper.

Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området.

8 §Omfattningen av de studier som krävs för lägre högskoleexamen

De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

De studier som krävs för kandidatexamen i bildkonst omfattar 210 studiepoäng. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre och ett halvt läsår.

9 §Lägre högskoleexamens uppbyggnad

I de studier som leder till lägre högskoleexamen kan ingå

1)

grundstudier och ämnesstudier,

2)

studier i språk och kommunikation,

3)

mångvetenskapliga studiehelheter,

4)

andra studier, samt

5)

praktik som utvecklar sakkunskapen.

Obligatorisk praktik ingår i studierna för farmaceutexamen.

Grundstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar minst 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng. Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet omfattar ett lärdomsprov på minst 6 och högst 10 studiepoäng.

10 §Avläggande av lägre högskoleexamen

För examen skall den studerande fullgöra minst grund- och ämnesstudierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet samt studier i språk och kommunikation.

Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska.

Universitetet bestämmer särskilt om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

11 §Specialiseringsutbildning som genomförs med vissa lägre högskoleexamina som grund

Specialiseringsutbildning för farmaceuter kan genomföras med farmaceutexamen eller någon annan motsvarande examen som grund. Specialiseringsutbildningen för farmaceuter omfattar fördjupning i specialområdet, en avhandling inom specialområdet samt handledd arbetserfarenhet inom specialområdet. Målet för specialiseringsutbildningen för farmaceuter är att den studerande blir väl förtrogen med sitt specialområde och uppnår förmåga till självständig verksamhet inom specialområdet.

3 kap.Högre högskoleexamen

12 §Mål för högre högskoleexamen

Utbildningen skall ge den studerande

1)

goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet och göra honom eller henne förtrogen med grunderna i biämnena eller ge goda kunskaper i de fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet,

2)

förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder eller färdigheter för självständigt och krävande konstnärligt arbete,

3)

förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området,

4)

färdigheter för vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsutbildning, samt

5)

goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper.

Utbildningen baserar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt yrkespraxis inom området.

13 §Omfattningen av de studier som leder till högre högskoleexamen

De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan i denna paragraf eller i 14 §. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.

De studier som krävs för ett utbildningsprogram som leder till högre högskoleexamen och som riktar sig särskilt till utländska studerande omfattar minst 90 studiepoäng. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på en tid som motsvarar dess omfattning, dock högst på två läsår.

De studier som krävs för psykologie magisterexamen och musikmagisterexamen omfattar 150 studiepoäng. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två och ett halvt läsår.

De studier som krävs för veterinärmedicine licentiatexamen och medicine licentiatexamen omfattar 180 studiepoäng. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

14 §Ordnande av utbildning som leder till högre högskoleexamen och utbildningens omfattning då lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen

Inom det medicinska och odontologiska området kan universitetet ordna den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen.

De studier som krävs för medicine licentiatexamen omfattar 360 studiepoäng, om universitetet ordnar den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på sex läsår.

De studier som krävs för odontologie licentiatexamen omfattar 300 studiepoäng, om universitetet ordnar den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på fem läsår.

15 §Högre högskoleexamens uppbyggnad

I de studier som leder till högre högskoleexamen kan ingå

1)

grundstudier och ämnesstudier samt fördjupade studier,

2)

studier i språk och kommunikation,

3)

mångvetenskapliga studiehelheter,

4)

andra studier, samt

5)

praktik som fördjupar sakkunskapen.

Obligatorisk praktik ingår i studierna för medicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och veterinärmedicine licentiatexamen, inom utbildningen i socialt arbete som hör till en examen inom det samhällsvetenskapliga området samt i studierna för provisorsexamen och psykologie magisterexamen.

För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som avses i 9 § 2 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämförs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng.

16 §Avläggande av högre högskoleexamen

För examen skall den studerande fullgöra minst de fördjupade studierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller de fördjupade studierna i utbildningsprogrammet samt praktik som eventuellt ingår i examen och som övervakas av universitetet. Den studerande skall också fullgöra tillräckliga biämnesstudier, om dessa inte har fullgjorts inom den utbildning som leder till lägre högskoleexamen.

Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska.

En studerande behöver inte visa kunskaper i finska eller svenska i ett mognadsprov för högre högskoleexamen, om denna avläggs på samma språk, och om han eller hon har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen.

Universitetet bestämmer särskilt om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

17 §Iakttagande av Europeiska gemenskapens lagstiftning

Utbildning som leder till veterinärmedicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och medicine licentiatexamen, provisorsexamen samt arkitektexamen samt utbildning som leder till en lägre högskoleexamen som ligger till grund för nämnda examina, skall ordnas med iakttagande av Europeiska gemenskapens lagstiftning om utbildningens miniminivå som följer:

1)

rådets direktiv 78/687/EEG om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som tandläkare,

2)

rådets direktiv 78/1027/EEG om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som veterinär,

3)

rådets direktiv 85/384/EEG om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, däribland åtgärder för att underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster,

4)

rådets direktiv 85/432/EEG om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om viss farmaceutisk verksamhet, samt

5)

rådets direktiv 93/16/EEG om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis.

4 kap.Bestämmelser om lärarutbildningen

18 §Mål för lärarutbildningen

Målet för den lärarutbildning som ordnas vid universiteten är att ge den studerande färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare.

19 §Studier i lärarutbildningen

De studier som ingår i lärarutbildningen är

1)

studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning,

2)

studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen; dessa studier ger yrkesfärdigheter för undervisning i de för alla gemensamma ämnen som enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs,

3)

studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning,

4)

studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning,

5)

pedagogiska studier för lärare, vilka är studier i pedagogik som har en didaktisk inriktning och innehåller handledd praktik; dessa studier kan inriktas särskilt på uppgifter inom grundläggande utbildning, vid gymnasium, inom yrkesutbildning eller inom vuxenutbildning, samt

6)

studier i undervisningsämnet, vilka hör till utbildningen för ämneslärare; dessa studier främjar ämneskompetensen i ett läroämne som ingår i undervisningen i den grundläggande utbildningen, gymnasiet eller någon annan utbildning.

De studier som avses i 1 mom. 1―5 punkten omfattar minst 60 studiepoäng och ordnas av de universitet som har utbildningsansvaret inom det pedagogiska området. Den praktik som avses i 5 punkten i nämnda moment genomförs vid en övningsskola, vid någon annan av universitetet godkänd läroanstalt eller på något annat av universitetet godkänt sätt.

De studier i undervisningsämnet som avses i 1 mom. 6 punkten och som hör till utbildningen av ämneslärare utgör grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för högre högskoleexamen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet samt grundstudier och ämnesstudier i något annat läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne.

20 §Lärarutbildningens uppbyggnad

Den utbildning för klasslärare, för speciallärare och för studiehandledare som avses i 19 § 1 mom. kan ingå i utbildningen för pedagogie magisterexamen. En del av de studier som hör till dessa utbildningar kan fullgöras i den utbildning som leder till kandidatexamen och som ligger till grund för magisterexamen. Utbildning för barnträdgårdslärare kan ingå i den utbildning som leder till pedagogie kandidatexamen.

I utbildningen för barnträdgårdslärare ingår de studier som avses i 19 § 1 mom. och som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, i utbildningen för klasslärare ingår studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen, i utbildningen för speciallärare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning och i utbildningen för studiehandledare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning. De pedagogiska studier för lärare som avses i samma moment ingår i alla ovan uppräknade utbildningar, med undantag för utbildningen för barnträdgårdslärare.

De studier i lärarutbildningen som avses i 2 mom. kan förutom i pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen ingå i någon annan lämplig lägre eller högre högskoleexamen eller också fullgöras fristående efter avlagd examen.

Utbildning för ämneslärare kan ingå i den utbildning som leder till högre högskoleexamen. Till utbildningen hör de studier i ett eller två undervisningsämnen som avses i 19 § 1 mom. samt pedagogiska studier för lärare. Studierna kan fullgöras såväl i examen som fristående. En del av de studier som ingår i utbildningen för ämneslärare kan fullgöras i den utbildning som leder till lägre högskoleexamen och som ligger till grund för högre högskoleexamen.

5 kap.Vetenskaplig och konstnärlig påbyggnadsutbildning

21 §Mål för den vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsutbildningen

Målet för påbyggnadsutbildningen är att den studerande

1)

grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse och uppnår förmåga att inom detta forskningsområde självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap,

2)

gör sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom det egna området, samt

3)

förvärvar en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden anslutna till det egna forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem.

Inom området för konstindustri kan målet för påbyggnadsutbildningen utöver vad som avses i 1 mom. även vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav.

Inom området för bildkonst, musik samt teater och dans kan målet för påbyggnadsutbildningen utöver eller i stället för vad som avses i 1 mom. vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav.

22 §Avläggande av doktorsexamen

En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall

1)

genomföra studierna inom påbyggnadsutbildningen,

2)

uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt

3)

avfatta en doktorsavhandlig och offentligt försvara den.

En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning inom området för bildkonst, musik, konstindustri samt teater och dans kan i stället för att avfatta en doktorsavhandling avlägga av universitetet fastställda offentliga lärdoms- och färdighetsprov.

Såsom doktorsavhandling kan även godkännas vetenskapliga publikationer eller manuskript som har godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex och vars antal av universitetet anses tillräckligt och ett sammandrag av dessa, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

23 §Avläggande av licentiatexamen

En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han eller hon har genomfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen och den specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen.

Licentiatexamen omfattar en licentiatavhandling, i vilken den studerande skall uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder.

Inom området musik samt teater och dans kan licentiatexamen i stället för en licentiatavhandling även omfatta offentliga lärdoms- och färdighetsprov.

Såsom licentiatavhandling kan även godkännas vetenskapliga publikationer eller manuskript som har godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex och vars antal av universitetet anses tillräckligt och ett sammandrag av dessa, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

24 §Specialiseringsutbildning som ingår i licentiatexamen

Specialiseringsutbildning kan ingå i en licentiatexamen inom påbyggnadsutbildningen. Examen omfattar då systematisk fördjupning i specialområdet både teoretiskt och praktiskt, en licentiatavhandling inom specialområdet och handledd arbetserfarenhet inom specialområdet. Målet för den specialiseringsutbildning som ingår i licentiatexamen är att den studerande blir väl förtrogen med sitt specialområde och uppnår förmåga till självständig verksamhet inom specialområdet.

6 kap.Särskilda bestämmelser

25 §Tillgodoräknande av studier

En studerande får vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kunskaper som visats på annat sätt.

26 §Betyg

Universitetet ger den studerande ett examensbetyg över avlagd högre eller lägre högskoleexamen. Examensbetyget skall innehålla uppgifter om

1)

examensbenämning och utbildningsområde,

2)

huvudämne i examen eller en helhet som jämställs med huvudämnet, eller utbildningsprogram,

3)

specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen och specialområde,

4)

det centrala innehållet i examen, samt

5)

den studerandes språkkunskaper; vid anteckning av språkkunskaperna skall 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) beaktas.

I fråga om betyg över en examen som har avlagts som påbyggnadsutbildning vid universitetet tillämpas vad som föreskrivs i 1 mom. 1―4 punkten.

Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över genomförda studier.

Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid universitetet ger universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

Ett universitet, där det är möjligt att fullgöra en studieprestation som hör till de studier i lärarutbildningen som avses i 19 §, kan på ansökan ge ett intyg att den sökande på annat sätt än genom studier som ingår i de föreskrivna behörighetsvillkoren visat att han eller hon har inhämtat kunskaper och färdigheter som motsvarar studieprestationen. Vid behov kan universitetet för utfärdande av intyget ställa som villkor att den sökande genomgår kompletterande studier.

27 §Lärda grader

Universitetet kan ge den som har avlagt

1)

ekonomie magisterexamen rätt att använda titeln ekonom,

2)

agronomie- och forstmagisterexamen rätt att använda titeln agronom eller forstmästare,

3)

bildkonstexamen enligt den upphävda förordningen om lägre och högre högskoleexamen på bildkonstens område (367/1993) rätt att använda titeln kandidat i bildkonst och den som avlagt slutexamen vid Bildkonstakademin enligt nämnda förordning rätt att använda titeln magister i bildkonst, samt

4)

högre högskoleexamen med namnet kandidatexamen enligt tidigare gällande bestämmelser och föreskrifter rätt att använda titeln magister.

28 §Utvecklande av utbildningen och examina

Universitetet har till uppgift att fortlöpande utvärdera och utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas examinas, undervisningens, studiehandledningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.

7 kap.Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

29 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.

Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte ändringar:

1)

förordningen av den 21 april 1978 om veterinärmedicinska examina (298/1978),

2)

förordningen av den 30 mars 1994 om farmaceutiska examina (246/1994),

3)

förordningen av den 25 oktober 1991 om filosofie doktorsexamen (1279/1991),

4)

förordningen av den 26 mars 1976 om odontologiska examina (290/1976),

5)

förordningen av den 18 mars 1994 om humanistiska och naturvetenskapliga examina (221/1994),

6)

förordningen av den 21 april 1995 om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/1995),

7)

förordningen av den 31 januari 1995 om examina i ekonomiska vetenskaper (139/1995),

8)

förordningen av den 25 april 1997 om examina vid Bildkonstakademin (381/1997),

9)

förordningen av den 22 april 1994 om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (327/1994),

10)

förordningen av den 26 september 1975 om medicinska examina (762/1975),

11)

förordningen av den 17 februari 1995 om agrikultur-forstvetenskapliga examina (214/1995),

12)

förordningen av den 12 februari 1996 om juridiska examina (86/1996),

13)

förordningen av den 3 maj 1996 om psykologiska examina (318/1996),

14)

förordningen av den 3 februari 1995 om examina vid Sibelius-Akademin (148/1995),

15)

förordningen av den 3 juni 1994 om universitetsexamina inom det konstindustriella området (440/1994),

16)

förordningen av den 17 februari 1995 om universitetsexamina på teater- och dansområdet (216/1995),

17)

förordningen av den 17 februari 1995 om teknisk-vetenskapliga examina (215/1995),

18)

förordningen av den 7 april 1995 om teologiska examina (517/1995),

19)

förordningen av den 19 juni 1997 om examina i hälsovetenskaper (628/1997), samt

20)

förordningen av den 30 mars 1994 om samhällsvetenskapliga examina (245/1994).

Följande lagrum i de förordningar som upphävs i 2 mom. tillämpas dock fortfarande:

1)

5 a och 14 a § i förordningen om farmaceutiska examina,

2)

bilagan till och 14 a § i förordningen om humanistiska och naturvetenskapliga examina,

3)

bilagan till förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området,

4)

3 § i förordningen om examina vid Bildkonstakademin,

5)

14 § i förordningen om psykologiska examina,

6)

3 § i förordningen om examina vid Sibelius-Akademin,

7)

5 och 6 § i förordningen om universitetsexamina inom det konstindustriella området,

8)

5 § i förordningen om teknisk-vetenskapliga examina,

9)

10 § i förordningen om examina i hälsovetenskaper,

10)

bilagan till förordningen om samhällsvetenskapliga examina samt 4 a § till den del den gäller utbildningsansvaret för utbildningen i socialt arbete och 14 a §.

30 §De studerandes ställning

En studerande som vid denna förordnings ikraftträdande studerar för en examen enligt de upphävda förordningar som avses i 29 § har enligt övergångsbestämmelserna i lagen om ändring av universitetslagen (715/2004) rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta studierna enligt de upphävda förordningarna.

En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt de upphävda förordningarna, på det sätt som universitetet bestämmer.

31 §Övergångsbestämmelse som gäller examensbenämningarna inom det juridiska området

Vad som i lag eller någon annan förordning föreskrivs om juris kandidat, skall efter denna förordnings ikraftträdande även avse juris magister.

32 §Titeln medicine kandidat och odontologie kandidat

Studerande inom det medicinska området kan fortfarande beviljas titeln medicine kandidat enligt 17 § 3 mom. i förordningen om medicinska examina, om alla universitet med utbildningsansvar inom det medicinska området ordnar den utbildning som leder till medicine licentiatexamen utan att lägre högskoleexamen ingår i utbildningen.

Studerande inom det odontologiska området kan fortfarande beviljas titeln odontologie kandidat enligt 17 § 4 mom. i förordningen om odontologiska examina, om alla universitet med utbildningsansvar inom det odontologiska området ordnar den utbildning som leder till odontologie licentiatexamen utan att lägre högskoleexamen ingår i utbildningen.

Rådets direktiv 78/687/EEG (31978L0687); EGT nr L 233, 24.8.1978, s. 10

Rådets direktiv 78/1027/EEG (31978L1027); EGT nr L 362, 23.12.1978, s. 7

Rådets direktiv 85/384/EEG (31985L0384); EGT nr L 223, 21.8.1985, s. 15

Rådets direktiv 85/432/EEG (31985L0432); EGT nr L 253, 24.9.1985, s. 34

Rådets direktiv 93/16/EEG (31993L0016); EGT nr L 165, 7.7.1993, s. 1

Helsingfors den 19 augusti 2004

Undervisningsminister Tuula HaatainenDirektör Markku Mattila

Bilaga

Till början av sidan