728/2004

Vinsten av egendomsöverlåtelse räknas ut så att från överlåtelsepriset dras av det sammanlagda beloppet av den icke-avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgiften för vinstens förvärvande. Det belopp som skall dras av utgör för annan skattskyldig än samfund samt öppet bolag och kommanditbolag alltid dock minst 20 procent och, om den egendom som skall överlåtas har varit hos överlåtaren i minst 10 års tid, minst 40 procent av överlåtelsepriset.

Till anskaffningsutgiften för egendom räknas även utgifterna för grundlig förbättring av denna under den skattskyldiges ägartid. Som anskaffningsutgift för egendom som erhållits vederlagsfritt anses beskattningsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen. Anskaffningsutgiften räknas dock ut av gåvogivarens anskaffningsutgift om gåvomottagaren överlåter den egendom han erhållit innan ett år har förflutit från gåvan.

Anskaffningsutgiften för aktier och andelar som den skattskyldige tidigare har ägt skall inte beaktas vid uträkning av anskaffningsutgiften för optionslån, optionsrätt, konvertibla skuldebrev eller teckningsrätt som tecknats på basis av dem. Anskaffningsutgiften för en aktie eller en andel som den skattskyldige tidigare har ägt samt anskaffningsutgiften för en aktie eller en andel som tecknats på basis av den delas i anskaffningsutgift både för aktien eller andelen som ägts tidigare och för aktien eller andelen som tecknats på basis av den. Om en fondemission och en nyemission skett samtidigt, skall den sammanlagda anskaffningsutgiften för en tidigare ägd aktie och aktier som erhållits med stöd av den i en emission fördelas som anskaffningsutgift för samtliga aktier.

Om egendom har överlåtits till ett lägre pris än det gängse priset så att det är fråga om en affär av gåvokaraktär som avses i 18 § 3 mom. i lagen om skatt på arv och gåva, delas överlåtelsen utgående från förhållandet mellan det pris som betalats och det gängse värdet i en del som överlåtits mot vederlag och en vederlagsfri del. Anskaffningsutgift för en andel som överlåtits mot vederlag är den del av anskaffningsutgiften för egendomen som hänför sig till denna.

Överlåtelsevinst av egendom som en fysisk person eller ett dödsbo får är inte skattepliktig inkomst, om de sammanlagda överlåtelsepriserna för annan egendom än sådan som avses i 1 mom. 2 punkten och som överlåtits under skatteåret är högst 1 000 euro.

Den i 1 mom. avsedda lättnaden tillämpas inte vid överlåtelse av egendom till ett statligt affärsverk för annat ändamål än naturskyddsändamål, för försvarsmaktens behov, forskningsändamål eller något annat liknande samhälleligt ändamål.

Som avdragbar överlåtelseförlust betraktas inte förlust vid överlåtelse av sådan bostad för vilken överlåtelsevinsten enligt 48 § är skattefri, och inte heller förlust som uppkommit vid överlåtelse av sedvanligt bohag eller annan motsvarande egendom avsedd för personligt bruk. Som avdragbar överlåtelseförlust betraktas inte heller förlust som föranletts av överlåtelser som avses i 48 § 6 mom., om de sammanlagda anskaffningsutgifterna för den egendom som överlåtits under skatteåret uppgår till högst 1 000 euro.

Underskottsgottgörelse är en mot inkomstskatteprocenten svarande andel av det under skatteåret uppkomna, i 60 § angivna underskottet inom kapitalinkomstslaget, dock högst 1 400 euro. Detta maximibelopp skall ökas med 400 euro om den skattskyldige eller makarna tillsammans har försörjt ett minderårigt barn, och med 800 euro om antalet sådana barn varit två eller flera. Skall bestämmelserna om makar tillämpas på en skattskyldig, höjs maximibeloppet av den makes underskottsgottgörelse vars på förvärvsinkomsterna fastställda inkomstskatt till staten är större, om inte makarna yrkat på något annat.

Den mot inkomstskatteprocenten svarande andelen enligt 1 mom. av underskottet i fråga om kapitalinkomstslag skall ökas med två procentenheter till den del underskottet härrör från räntor för en bostadsskuld för förvärv av den första bostaden.