427/2004

De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i den i Bryssel den 18 december 1997 ingångna konventionen, upprättad på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar, sådan den finska språkdräkten av konventionen lyder rättad genom rådets protokoll om rättelse av artikel 4.2 tredje strecksatsen, undertecknad i Bryssel den 22 maj 2000, gäller som lag sådana Finland har förbundit sig till dem.

Med stöd av en framställan som bifallits av den behöriga myndigheten i Finland enligt konventionen om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar, kan en behörig tjänsteman i en annan medlemsstat i Europeiska unionen ges rätt att på Finlands territorium för att hindra och utreda brott genomföra täckoperationer och bevisprovokation genom köp enligt 6 kap. 7 § tvångsmedelslagen (450/1987) samt 28 §, 31 a § 1 mom., 31 b § 1 mom. och 32 a § polislagen (493/1995). En tjänsteman i en annan medlemsstat i Europeiska unionen kan ges motsvarande rätt även med stöd av en framställan som den behöriga myndigheten i Finland gjort till denna medlemsstat.

Rätt enligt 1 mom. kan inte ges om inte den gärning som avses i framställan under motsvarande förhållanden i Finland skulle betraktas som en sådan gärning som det för att förhindra och utreda är tillåtet att genomföra täckoperationer och bevisprovokation genom köp.

En tjänsteman i en medlemsstat i Europeiska unionen, som på basis av 1 mom. verkar på Finlands territorium, kan ges rätt att bära vapen om det är nödvändigt på grund av verksamhetens art. Vapnet får användas endast i nödvärnssituationer som avses i 4 kap. 4 § strafflagen (39/1889). Den polisman som beslutar om rätten att bära vapen skall höra till befälet.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet kan bestämmas att denna lag tillämpas mellan Finland och en sådan medlemsstat som har gett en förklaring i enlighet med artikel 32.4 i konventionen även innan konventionen internationellt träder i kraft.