Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

39/2004

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2004

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 7/2004 (Publicerad 28.1.2004)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Tillämpningsområde

Som nationellt stöd till södra Finland enligt 6 § 1 punkten lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen , betalas till jord- och trädgårdsproducenter för 2004 stöd för husdjursskötsel, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd.

2 §Beaktande av beslut från Europeiska gemenskapernas kommission

Nationellt stöd till södra Finland beviljas så som bestäms i denna förordning om inte något annat föranleds av Europeiska gemenskapernas kommissions beslut om stödet.

Betalning av stöd som anges i denna förordning förutsätter att Europeiska gemenskapernas kommission har godkänt de beslut om statsunderstöd som gäller dem.

Nationellt stöd för södra Finland kan betalas högst till det maximibelopp per produktionssektor som nämns i bilaga 1. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

3 §Definitioner

I denna förordning avses med

1)

sökandens familjemedlem sökandens make och minderåriga barn,

2)

foderareal den konstaterade arealen för foderväxter som fastställs i artikel 12.2 b i rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött,

3)

köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner samt hägnade fasaner och änder som slaktats 2004,

4)

tjur ett nötkreatur av hankön som är kastrerat eller okastrerat,

5)

djurgrupp dikor, kvigor som är minst sex månader och högst två år gamla som är avsedda som dikor, kvigor som är över två år gamla som är avsedda som dikor, mjölkkor, kvigor som är minst sex månad och högst två år gamla, kvigor som är över två år gamla, tjurar som är minst sex månader och högst två år gamla, tjurar som är över två år gamla, slaktade kvigor, suggor, galtar, slaktsvin, unga suggor och galtar som är avsedda för avel, hönor inklusive moderhönor, moderdjur av anka, broilermödrar, moderdjur av gås, moderdjur av kalkon, hägnade moderdjur av fasan, hägnade moderdjur av and, broilrar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner, hägnade änder, tackor som är minst ett år gamla, tackor under ett år som har lammat, hongetter som är minst ett år gamla, hongetter under ett år som har fött avkomma, avelsston inklusive ponnyston, finska hästar som är minst ett år gamla samt övriga hästar och ponnyer som är minst ett år och högst tre år gamla.

4 §Regionindelning

Stöden betalas regionalt differentierade i enlighet med regionindelningen i bilaga 2.

2 kap.Stöd för husdjursskötsel

5 §Produktionsstöd för mjölk

Betalningen av produktionsstöd förutsätter att sökanden har en individuell referenskvantitet för mjölk. För mjölk som sålts direkt till konsumenterna kan stöd betalas högst för ett belopp som motsvarar den referenskvantitet för direktförsäljning som tilldelats sökanden.

Produktionsstöd för mjölk betalas till högst följande belopp för mjölk som sökanden har sålt för marknadsföring eller som har sålts direkt till konsumenterna år 2004:

Stödregion

cent/liter

Yttre skärgården, regionerna A och B

6,6

Fasta Åland

6,6

Övriga A- och B-regioner

5,4

År 2004 kan produktionsstöd betalas för hela den mjölkmängd som har sålts för marknadsföring. Stöd betalas dock inte ens delvis för den produktionsmängd för vilken en i rådets förordning (EEG) nr 3950/92 om införande av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter avsedd tilläggsavgift tas ut efter den utjämning av under- och överskridningarna av de individuella referenskvantiteterna som görs på basis av antalet fettkorrigerade liter.

6 §Stöd som betalas per djurenhet

Husdjursstöd per djurenhet beviljas utgående från antalet husdjur som varit i sökandens eller hans familjemedlems besittning vid den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs. Med den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs avses räkningsdag eller någon annan period på basis av vilken stödet fastställs.

Djurantalet omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i bilaga 3.

Stöd beviljas till högst följande belopp:

Stödregionerna A och B

euro/djurenhet

Dikor och

dikokvigor

133

Tjurar, minst 6 mån

336

Tackor

333

Hongetter

333

Svin

266

Hönor

257

Övriga fjäderfän

234

Hästar

245

7 §Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet

För att stöd per djurenhet skall beviljas förutsätts att

1)

djuren är bokförda,

2)

för sökanden i fråga om dikor har fastställts ett individuellt tak enligt artikel 20 i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött när det gäller bidragstermen samt i fråga om tackor ett individuellt tak enligt artikel 8―10 i rådets förordning nr 2529/2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött,

3)

på lägenheten finns foderareal i fråga om stödet för dikor, dikokvigor och tjurar,

4)

hästarna och hongetterna utgör minst en djurenhet per djurart, samt

5)

hongetternas mjölkproduktion, som godkänts som grund för fastställande av stödet, mellan den 1 september 2003 och den 31 augusti 2004, nämnda dagar inräknade, uppgår till minst 400 liter per honget eller att producenter som börjat hålla hongetter efter ansökningsomgången 2003 mellan den 1 maj 2004 och den 31 augusti 2004, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 80 liter per honget för att fullt stöd skall erhållas.

De i 1 mom. 2 punkten avsedda individuella taken utgör samtidigt det maximiantal djur som berättigar till stöd.

Det totala antalet djur enligt 1 mom. 3 punkten som berättigar till stöd begränsas genom att på lägenheten tillämpas en djurtäthet som är två djurenheter per hektar foderareal.

8 §Begränsningar för beviljande av stöd

För hönor kan stöd beviljas för högst 260 djurenheter per stödtagare.

För hästar beviljas stöd för ett antal som är högst fem djurenheter större än det för vilket till sökanden har betalts stöd 2003. Om en häst inte har registrerats i det register som förs av Finlands Hippos r.f. skall en tillförlitlig utredning om vem som äger hästen eller en bestyrkt kopia avskrift av hyres- eller leasingkontraktet företes i samband med stödansökan.

9 §Stöd för slaktade kvigor

Stöd för kvigor som slaktats 2004 beviljas till ett belopp av högst 150 euro per slaktat djur.

För att stöd skall beviljas förutsätts att sökanden eller hans familjemedlem har haft kvigan i sin besittning minst två månader under de tre sista månaderna före slaktningen av djuret.

Stöd för slaktade kvigor betalas inte för sådana kvigor för vilka har betalats stöd för dikor och dikokvigor enligt 6 §.

10 §Rätten till stöd för slaktade kvigor samt slaktsvin och köttfjäderfä

För att ett slaktat djur skall berättiga till stöd förutsätts att

1)

djuren är bokförda,

2)

djuret har slaktats i ett av Livsmedelsverket godkänt slakteri eller på en av de kommunala tillsynsmyndigheterna godkänd slaktplats,

3)

djurets kropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel,

4)

slaktvikten är minst 170 kilo för kvigor och minst 61 kilo för slaktsvin, samt

5)

i fråga om kvigor en anmälan om deltagande i Europeiska gemenskapernas system med slaktbidrag och i det nationella stödet för slaktade kvigor har lämnats in senast samma dag som den första kvigan, för vilket stöd anhålls om, slaktas.

För en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen betalas inget stöd. Om kroppen av en kviga eller ett slaktsvin har kasserats delvis omfattas kroppen av stödet, om dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, uppgår till den minimivikt som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten.

Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas det inte av stödet.

11 §Rätten till stöd för unga svin som sålts för avel

För unga avelssvin betalas stöd endast en gång. Stödet betalas till en sökande på vars gård ett ungt avelssvin har sålts efter att det uppnått en ålder av tre månader.

12 §Fastställande av husdjursstöd

Husdjursstöden fastställs på basis av antalet djur som är i sökandens eller hans familjemedlems besittning på följande sätt:

1)

stödet för suggor, hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon som medeltalet av 12 räkningsdagar,

2)

stödet för galtar, moderdjur av anka och gås, hägnade moderdjur av fasan och and samt broilrar som medeltalet av två räkningsdagar,

3)

stödet för tackor, hongetter och hästar fastställs på basis av en räkningsdag,

4)

stödet för dikor, dikokvigor, mjölkkor, tjurar och kvigor fastställs på basis av det genomsnittliga antalet djur som enligt djuridentifikationsregistret varit i sökandens eller hans familjemedlems besittning mellan den 1 juli 2003 och den 30 juni 2004, nämnda dagar inräknade, och

5)

stödet för slaktade kvigor samt för slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder fastställs på basis av antalet djur som slaktats 2004.

6)

stödet för unga avelssvin fastställs på basis av antalet djur som sålts för avel 2004.

Djuren räknas den första dagen i månaden. Djur kan levereras för slakt eller säljas levande på räkningsdagen. När djur säljs levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den lägenhet i vars besittning de varit vid räkningsdagens början. I suggringar räknas en sugga på räkningsdagen som sugga på den lägenhet i vars besittning den varit vid räkningsdagens början.

Vid beräkning av stödet för hongetter beaktas förutom antalet djur på räkningsdagen även hongetternas mjölkproduktion på det sätt som bestäms i 7 § 1 mom. 5 punkten.

13 §Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur

Det genomsnittliga antalet dikor, dikokvigor, mjölkkor, tjurar och kvigor fås genom att de stödberättigade dagarna mellan den 1 juli 2003 och den 30 juni 2004, nämnda dagar inräknade, för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 366.

När det genomsnittliga antalet suggor beräknas utesluts antalet på den största och den minsta räkningsdagen. När det genomsnittliga antalet hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon beräknas utesluts det största antalet och de fyra minsta antalen.

Om det på lägenheten inte finns hönor, broilermödrar eller moderdjur av kalkon under fem eller fler räkningsdagar, kan högst de fyra första nolltalen räknas som minsta antal som inte beaktas när det genomsnittliga antalet beräknas. Detta gäller också fall där fastställelseperioden för stödet växlar.

Det genomsnittliga antalet husdjur beräknas med en decimals noggrannhet.

14 §Användning av sedvanligt djurantal

Som sedvanligt djurantal enligt 10 § 5 mom. stödlagen kan användas det djurantal som legat till grund för stödet för föregående år. Till ansökningsblanketten skall då fogas en utredning om nedgången i djurantalet. Om djurantalet har gått ned på grund av en djursjukdom skall också ett intyg av en veterinär fogas till ansökan.

Om det föregående årets djurantal som legat till grund för stödet har varit exceptionellt, kan det genomsnittliga djurantalet som legat till grund för stödet för de föregående åren användas som sedvanligt djurantal.

Om antalet broilrar på en broilergård på räkningsdagen avviker minst 10 procent från det normala på grund av leverans av dagsgamla broilerkycklingar eller slaktdjursavhämtningar och produktionen är kontinuerlig, kan det sedvanliga djurantalet användas som djurantal på räkningsdagen. Det sedvanliga djurantalet fås genom att med talet 0,98 multiplicera det genomsnittliga antalet dagsgamla kycklingar som levererats för de tre uppfödningsomgångar som föregår räkningsdagen.

Till en uppfödningsomgång hör de dagsgamla kycklingar som har levererats till gården senast inom tio dagar från den första leveransen som hör till samma parti. Till stödansökan skall fogas verifikat av kycklingleverantören, där datum för leveranserna och antalet levererade dagsgamla kycklingar framgår.

15 §Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur när husdjursproduktionen inleds eller avslutas

Om produktionen i fråga om någon djurgrupp har inletts eller avslutats mitt under fastställelseperioden för stödet och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten gällande hela lägenheten, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet djur som noll i fråga om de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen.

Stödet fastställs utgående från det genomsnittliga djurantal som beräknats på basis av alla räkningsdagar.

16 §Fastställande av förskott på husdjursstöd

Som grund för fastställandet av förskott används det antal djur som legat till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2003.

Om det antal djur som ligger till grund för fastställandet av husdjursstödet för 2004 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2003, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur.

Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökan om stöd för 2003 eller om produktionen utvidgas betydligt 2004, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur, ifall utredningen om antalet djur kan anses vara tillförlitlig. Utvidgningen av produktionen anses vara betydlig om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2004 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts för utbetalningen 2003.

För en sådan tillförlitlig utredning om antalet djur som avses i 3 mom. ovan krävs dokument om de djur som avses anskaffas, uppgifter om produktionsenheten eller andra motsvarande uppgifter.

Förskott på stöd för dikokvigor, galtar och unga avelssvin bestäms enligt antalet djur enligt producentens uppskattning, om uppskattningen kan anses tillförlitlig.

17 §Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd

Förskott på stödet betalas till 80 procent för slaktade kvigor, slaktsvin, unga suggor och galtar som är avsedda för avel, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder. För övriga djur betalas förskott på stödet till 60 procent.

Förskott på husdjursstöd betalas till sökanden först efter att sökanden har beviljats eventuellt undantag enligt 27 § stödlagen.

3 kap.Stöd för växthusproduktion samt lagringsstöd för trädgårdsprodukter

18 §Stöd för växthusproduktion

Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2004. Om det är uppehåll i odlingen den 1 maj 2004, fastställs stödet enligt den växthusareal som är i odling tiden före pausen. Växthuset skall användas för odling.

Växthusens sammanlagda areal skall vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden skall göra upp en odlingsplan för varje växthus av vilken framgår odlingssäsongen samt de växter som odlas under den. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall omedelbart underrättas om ändringar i odlingsplanen.

Kulturväxter för vilka stöd kan beviljas är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium ), dill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat, dill och persilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.

19 §Beloppet av stödet för växthusproduktion

Stöd för växthusproduktion beviljas högst till följande belopp:

Odlingssäsong

euro/m 2

Kort: minst 2 mån.,

men högst 7 mån

5,7

Lång: över 7 mån

11,4

Stöd enligt lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än sju månader under 2004. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock endast enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst.

Förskott på stödet för växthusproduktion betalas till 60 procent.

20 §Lagringsstöd för trädgårdsprodukter

Lagringsstödet för trädgårdsprodukter kan, utgående från genomsnittet av den lagervolym som upptas av trädgårdsprodukter som finns i lager den 15 oktober 2004, den 15 november 2004 och den 15 december 2004, av den lagervolym som berättigar till stöd beviljas högst till följande belopp:

Produktion av färskvaror

Lagertyp

euro/m 3

Maskinellt kylda lager

14,2

Övriga lager

9,8

Kontraktsproduktion för industrin

Lagertyp

euro/m 3

Maskinellt kylda lager

12,3

Övriga lager

8,1

Lagervolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna skall förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produkter som konstateras ha blivit förskämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i anmälan om lagervolymerna.

Trädgårdsprodukter som berättigar till stöd vid produktion av färskvaror är kinakål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, rova, äpple, palsternacka, persilja, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, brysselkål, savojkål, lök och vitkål. När det är fråga om kontraktsproduktion för industrin berättigar kålrot, rotselleri, morot, rödbeta, rödkål, lök och vitkål till stöd.

4 kap.Särskilda bestämmelser

21 §Register

För att stöd skall betalas förutsätts att

1)

den som söker stöd för växthusproduktion eller lagringsstöd för trädgårdsprodukter är registrerad i växtskyddsregistret enligt 4 § lagen om skydd för växters sundhet (702/2003) i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det samt i det kvalitetskontrollregister för växter som avses i jord- och skogsbruksministeriets beslut om ordnande av kontrollen över kvalitetsklassificeringen av frukt och grönsaker (nr 4/1995, ändr. 151/1996), vilket har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa beslut (29/1995), i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det, samt

2)

nötkreatur är märkta och registrerade i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut om märkning och registrering av nötkreatur (7/1999).

5 kap.Ikraftträdande

22 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 28 januari 2004.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 23 januari 2004

Jord- och skogsbruksminister Juha KorkeaojaÖverinspektör Esa Hiiva

Bilaga 1

BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL

stödets belopp miljoner euro

Mjölk

30,97

Nötkreatur

12,54

Tackor och hongetter

1,37

Svin

43,68

Hönor

9,15

Övriga fjäderfän

9,24

Hästar

1,37

Växthusproduktion

19,50

Lagringsstöd för trädgårdsprodukter

1,18

Bilaga 2

REGIONINDELNING FÖR NATIONELLT STÖD TILL SÖDRA FINLAND

Region A

Alastaro, Askola, Aura, Bjärnå, Borgnäs, Elimäki, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Karinainen, Karis, Kervo, Kiikala, Kimito, Koski, Kouvola, Kuusjoki, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lojo, Loimaa, Loimaa kommun, Lovisa, Lundo, Marttila, Masku, Mellilä, Mietoinen, Muurla, Mörskom, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Pertteli, Pojo, Pukkila, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Sibbo, Sjundeå, Somero, Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis och Västanfjärd samt, frånsett skärgårdsdelarna, Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Region B

Anjalankoski, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Brändö, Eckerö, Ekenäs, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Houtskär, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors,Iitti, Ikalis, Imatra, Iniö, Jaala, Janakkala, Jockis, Jomala, Joutseno, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä frånsett de delar som hör till region C1, Kalvola, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Kodisjoki, Korpo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kullaa, Kumlinge, Kumo, Kuusankoski, Kylmäkoski, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laitila, Lammi, Lappi, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Loppi, Lumparland, Luopioinen, Luumäki, Luvia, Längelmäki, Mariehamn, Merimasku, Miehikkälä, Mouhijärvi, Mynämäki, Mäntsälä, Mäntyharju, Nagu, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raumo, Renko, Riihimäki, Rimito, Sahalahti, Saltvik, Sammatti, Sottunga, Sund, Suodenniemi, Suomusjärvi, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastkyro, Tavastehus, Toijala, Tuulos, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Vahto, Valkeakoski, Valkeala, Vammala, Vampula, Vehmaa, Velkua, Vesilahti, Viiala, Viljakkala, Villmanstrand, Villnäs, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Yläne, Ylöjärvi, Ypäjä och Äetsä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Skärgårdsområden

Yttre skärgården

Brändö, Föglö, Houtskär, Iniö, Korpo, Kumlinge, Kökar, Nagu, Sottunga, Velkua och Vårdö samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i följande kommuner: Borgå, Dragsfjärd, Ekenäs, Finby, Gustavs, Halikko, Hammarland, Ingå, Lemland, Lemu, Merimasku, Nystad, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Rimito, Sagu, S:t Karins, Tövsala och Åbo.

Inre skärgården

De genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområden i följande kommuner: Hartola, Hauho, Joutseno, Jämijärvi, Jämsä, Kangasala, Kuhmoinen, Kuusankoski, Längelmäki, Padasjoki, Pälkäne, Sysmä och Valkeala.

Fasta Åland

Eckerö, Finström, Geta, Jomala, Lumparland, Mariehamn, Saltvik och Sund samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i kommunerna Hammarland och Lemland.

Bilaga 3

OMRÄKNINGSKOEFFICIENT FÖR DJURENHETER

Djurenhet = de

de

Dikor och mjölkkor

1

Tjurar och kvigor, över 2 år

1

Tjurar och kvigor, 6 mån.―2 år

0,6

Tackor

0,15

Hongetter

0,48

Suggor och galtar

0,7

Hönor (inklusive moderhönor)

0,013

Broilrar

0,0053

Moderdjur av broiler

0,025

Moderdjur av gås, anka och kalkon

0,026

Moderdjur av and och fasan, hägnade

0,013

Hästar

- avelsston (hästar och ponnyer)

1

- finska hästar, minst 1 år

0,85

- 1―3 år gamla övriga hästar och ponnyer

0,6

BILDANDE AV DJURENHETER I FRÅGA OM SLAKTSVIN, UNGA SUGGOR OCH GALTAR SOM ÄR AVSEDDA FÖR AVEL, KALKONER, GÄSS OCH ANKOR SAMT HÄGNADE ÄNDER OCH FASANER

13 slaktade slaktsvin

1 de

13 unga suggor eller galtar som sålts som avelsdjur

1 de

223 slaktade kalkoner

1 de

325 slaktade gäss

1 de

585 slaktade ankor

1 de

1 375 slaktade hägnade änder

1 de

1 375 slaktade hägnade fasaner

1 de

Till början av sidan