Lag om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i landskapet Kajanaland 2005―2009
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 162/2004 (Publicerad 15.12.2004)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Utan hinder av vad som i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963) bestäms om skyldigheten att betala arbetsgivares socialskyddsavgift får en privat arbetsgivare, ett statligt affärsverk som avses i lagen om statliga affärsverk (1185/2002), en kommun som nämns i 3 §, en samkommun som bildats av nämnda kommuner och ett affärsverk i någon av de nämnda kommunerna, den evangelisk-lutherska kyrkan, dess församlingar och kyrkliga samfälligheter, det ortodoxa kyrkosamfundet och dess församlingar samt landskapsförvaltningen enligt lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003) under fem år befrielse från skyldigheten att betala arbetsgivares socialskyddsavgift ( avgiftsbefrielse ), under de förutsättningar som anges i denna lag.
2 §
Syftet med avgiftsbefrielsen är att stödja sysselsättningen och arbetsgivarnas sysselsättningsbetingelser i de kommuner som avses i 3 §.
3 §
Denna lag tillämpas på arbetsgivare enligt 1 § som har ett sådant fast driftställe som avses i 13 a § i inkomstskattelagen (1535/1992) i någon av följande kommuner: städerna Kajana och Kuhmo samt kommunerna Hyrynsalmi, Paltamo, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi, Vaala och Vuolijoki.
Avgiftsbefrielsen gäller endast sådana socialskyddsavgifter för arbetsgivare som fastställs på basis av de löner som betalats till arbetstagarna vid ett fast driftställe inom det område som nämns i 1 mom. Hushållsarbetsgivare har rätt till avgiftsbefrielse om arbetet utförs inom det område som nämns i 1 mom.
4 §
Stöd som arbetsgivare som bedriver företagsverksamhet får med stöd av denna lag i form av avgiftsbefrielse är stöd i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd). Det sammanlagda beloppet av stöd som ges i form av avgiftsbefrielse och annat de minimis-stöd som en arbetsgivare som bedriver företagsverksamhet eventuellt beviljats får inte under en treårsperiod överskrida 100 000 euro.
Beloppet av avgiftsbefrielseavdrag som en arbetsgivare med stöd av denna lag och lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003―2005 (1200/2002) gör för den socialskyddsavgift som fastställs för respektive lönebetalningsår får inte överskrida 30 000 euro.
5 §
Rätt till avgiftsbefrielse har dock inte en sådan arbetsgivare vars huvudsakliga verksamhetsområde enligt omsättningen är
transport,
produktion, förädling eller saluföring av de jordbruks-, fiske- och andra produkter som avses i bilaga I till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, eller
produktion av stenkol.
6 §
För att få avgiftsbefrielse skall en arbetsgivare göra en anmälan om inledande av avgiftsbefrielsen till skatteverket. I anmälan skall lämnas information om arbetsgivarens verksamhetsområde, hemort, fasta driftställe i en kommun som nämns i 3 § 1 mom. och antalet anställda vid driftstället, beloppet av de löner och den lönebaserade socialskyddsavgift för arbetsgivare som under det kalenderår som föregår anmälan har betalats vid det aktuella driftstället, de minimisstöd som beviljats och betalats till arbetsgivaren under tre år före anmälan samt andra behövliga uppgifter som fastställts av Skattestyrelsen.
Arbetsgivaren är skyldig att omedelbart underrätta skatteverket om andra uppgifter än de som gäller antalet anställda samt beloppet av löner och socialskyddsavgifter som ingår i anmälan om inledande av avgiftsbefrielsen förändras.
Arbetsgivaren svarar för att de uppgifter som lämnas är riktiga. Om de förutsättningar som berättigar till befrielse upphör att existera, är arbetsgivaren skyldig att betala arbetsgivares socialskyddsavgift så som bestäms i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift.
7 §
Behörigt skatteverk är skatteverket på arbetsgivarens hemort.
Kajanalands arbetskrafts- och näringscentral skall på begäran till Skattestyrelsen och det behöriga skatteverket lämna uppgifter om grunderna för tillämpningen av 4 och 5 § samt bistå vid informerandet om avgiftsbefrielsen till arbetsgivarna.
8 §
Arbetsgivaren får på eget initiativ och utan särskilt beslut göra ett avgiftsbefrielseavdrag för socialskyddsavgiften för den lönebetalningsmånad under vilken den anmälan om inledande av avgiftsbefrielsen som avses i 6 § har lämnats till skatteverket. Avgiftsbefrielsen gäller dock tidigast den socialskyddsavgift för arbetsgivare som fastställs på basis av löner som betalats i januari 2005.
Skatteverket kan av särskilda skäl besluta att avgiftsbefrielsen träder i kraft tidigare än den månad då anmälan om inledande av avgiftsbefrielsen lämnades, dock så att den tidigast gäller den socialskyddsavgift för arbetsgivare som fastställs på basis av löner som betalats i januari 2005.
9 §
Om arbetsgivaren inte enligt denna lag har rätt till avgiftsbefrielse eller en del därav, tillämpas på indrivning av arbetsgivares socialskyddsavgift i efterhand hos arbetsgivaren och på avgiftstillägg vad som bestäms i 10, 11 och 14 § i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift.
10 §
Arbetsgivaren skall underrätta skatteverket om avgiftsbefrielseavdragens belopp och lämna andra uppgifter som Skattestyrelsen förutsätter på den årsdeklaration som avses i 33 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) eller på någon annan anmälan enligt ett av Skattestyrelsen fastställt formulär.
Arbetsgivare som regelbundet betalar löner skall anteckna avgiftsbefrielseavdragens belopp även i den övervakningsdeklaration som avses i 32 § i lagen om förskottsuppbörd.
11 §
I lönebokföringen skall det lönebelopp som berättigar till avgiftsbefrielse kunna konstateras för varje enskild löntagare på det sätt som Skattestyrelsen bestämmer. Lönebokföringen skall till dessa delar förvaras 10 år från det att avgiftsbefrielsen har trätt i kraft för arbetsgivaren i enlighet med 8 §.
12 §
På avgiftsbefrielse enligt denna lag tillämpas vad som i 37 § i lagen om förskottsuppbörd bestäms om skattegranskning och skyldighet att lämna uppgifter.
13 §
Skatteverket och Skattestyrelsen har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten till information på begäran avgiftsfritt av andra myndigheter få uppgifter om arbetsgivarens hemort, driftställenas läge och verksamhetsområde samt sådana de minimis-stöd som beviljats och betalats till en arbetsgivare som bedriver företagsverksamhet liksom även andra uppgifter som är nödvändiga för utredandet av förutsättningarna för avgiftsbefrielse.
Utöver vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) bestäms om utlämnande av uppgifter har skatteverket och Skattestyrelsen utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten till information rätt att på begäran
till inrikesministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet lämna ut uppgifter som behövs vid utvärderingen och uppföljningen av avgiftsbefrielsen samt uppgifter som behövs vid bedömningen av statsandelarna till Folkpensionsanstalten,
till andra myndigheter som beviljar de minimis-stöd lämna ut uppgifter om de minimis-stöd som en arbetsgivare som bedriver företagsverksamhet får,
till Europeiska unionens behöriga institution eller annat organ lämna ut uppgifter om avgiftsbefrielse som beviljas i form av de minimis-stöd, om detta förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning eller av någon annan förpliktelse i anslutning till Finlands medlemskap i Europeiska unionen.
Skatteverket och Skattestyrelsen lämnar avgiftsfritt ut de uppgifter som avses i 2 mom. 1―3 punkten.
14 §
I ett beslut som skatteverket fattat med stöd av denna lag får ändring sökas så som anges i 17 § i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift.
15 §
Skattestyrelsen får utfärda närmare anvisningar om grunderna för, förfarandet vid och övervakningen av avgiftsbefrielse.
16 §
Utöver vad som bestäms i denna lag iakttas i tillämpliga delar lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift.
17 §
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och gäller till och med den 31 december 2009.
Denna lag tillämpas på arbetsgivares socialskyddsavgift som fastställs på basis av löner som betalas 2005―2009. Avgiftsbefrielsen gäller första gången den socialskyddsavgift som fastställs på basis av de utbetalda lönerna i januari 2005 och som skall betalas i februari 2005 och sista gången den socialskyddsavgift som fastställs på basis av de utbetalda lönerna i december 2009 och som skall betalas i januari 2010.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 144/2004
FvUB 18/2004
StoUB 4/2004
RSv 153/2004
Helsingfors den 14 december 2004
Republikens President TARJA HALONENRegion- och kommunminister Hannes Manninen