395/2003

För det syfte som anges i 1 § finns statens televisions- och radiofond som står utanför statsbudgeten och som förvaltas av Kommunikationsverket.

Till statens televisions- och radiofond avsätts de televisionsavgifter som tas ut för användningen av en televisionsapparat, retroaktiva televisionsavgifter, dröjsmålsavgifter, kontrollavgifter, kostnader för indrivning av avgifter samt de koncessionsavgifter som tas ut hos dem som utövar televisionsverksamhet, jämte dröjsmålsränta.

I fråga om fondens bokföring och bokslut iakttas lagen om statsbudgeten (423/1988) och med stöd av lagen utfärdade bestämmelser. Bland fondens bokslutskalkyler skall också finnas en kalkyl över dispositionsplanens utfall. Kommunikationsverket godkänner och undertecknar fondens bokslut och lämnar det till kommunikationsministeriet för fastställelse.

För att granska fondens förvaltning, ekonomi och räkenskaper tillsätter kommunikationsministeriet årligen två revisorer. Av revisorerna skall den ena vara en sådan OFR-revisor eller OFR-sammanslutning som avses i lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999) och den andra antingen OFR-revisor eller OFR-sammanslutning eller i revisionslagen (936/1994) avsedd CGR-revisor eller CGR-sammanslutning. Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för varje räkenskapsperiod.

En anmälan skall göras till Kommunikationsverket innan en televisionsapparat tas i bruk. Anmälan om ibruktagande av televisionsapparat träder i kraft den dag då den anländer till Kommunikationsverket eller vid en annan, senare tidpunkt som användaren uppger.

I samband med kontrollen skall på begäran av kontrollanten ges uppgifter om televisionsanvändaren, om antalet televisionsapparater som används och var de finns, om den tid televisionsapparaten är i bruk och om andra omständigheter som behövs vid indrivningen av televisionsavgiften. Straff för lämnande av oriktiga personuppgifter till kontrollanten döms ut enligt 16 kap. 5 § strafflagen (39/1889), om inte strängare straff för det bestäms någon annanstans i lag.

Har televisionsavgiften inte betalts senast på den utsatta förfallodagen, indriver Kommunikationsverket förutom televisionsavgiften en dröjsmålsavgift på fem euro. Dröjsmålsavgiften indrivs för varje försenad televisionsavgift.

Har en försenad televisionsavgift, retroaktiv televisionsavgift eller kontrollavgift trots betalningsuppmaning inte betalats, tar Kommunikationsverket utöver avgiften ut indrivningskostnader i enlighet med 10 § lagen om indrivning av fordringar (513/1999). Indrivningskostnaderna kan dock tas ut endast när avgiften indrivs för första gången.

Dröjsmålsavgift eller indrivningskostnader tas dock inte ut, om inga åtgärder har vidtagits för att driva in den försenade avgiften förrän den har betalts.

Hos den som använder en televisionsapparat utan att göra anmälan enligt 9 § indriver Kommunikationsverket dubbel televisionsavgift för högst ett sådant år då televisionsapparaten har använts. I avgift indrivs härvid likväl minst 60 euro.

Televisionsavgifter, retroaktiva televisionsavgifter, dröjsmålsavgifter, kontrollavgifter och indrivningskostnader kan indrivas utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

Av en betald televisionsavgift återbetalas eller gottgörs den andel som förblir oanvänd och som räknas från den tidpunkt då Kommunikationsverket har fått anmälan om att användningen av en televisionsapparat har upphört. Från summan avdras en återbetalningsavgift på fem euro. Avgiften återbetalas inte, om det belopp som skall återbetalas är mindre än fem euro efter det att återbetalningsavgiften har avdragits.

För indrivningen av televisionsavgifter och övervakningen av att denna lag följs har Kommunikationsverket rätt att få och lagra följande uppgifter:

Kommunikationsverket har rätt att meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om omständigheter som gäller redovisningen av koncessionsavgiften och om lämnandet av uppgifter som hänför sig till den fakturering som ligger till grund för avgiften och om övervakningen av att avgifterna betalas.

Om en koncessionshavare enligt 23 § bryter mot denna lag, kan Kommunikationsverket ålägga denne att rätta sitt fel eller sin försummelse.

Kommunikationsverket kan förena sitt beslut enligt 1 mom. med vite enligt vad som bestäms i viteslagen (1113/1990).

Hos den som använder en televisionsapparat utan att lämna en anmälan enligt 9 § indrivs en kontrollavgift på 100 euro.

Kontrollavgiften påförs av Kommunikationsverket. Avgiften behöver inte påföras, om det kan anses att den tid televisionsapparaten har använts utan att anmälan gjorts är kort eller om det annars kan anses oskäligt att påföra kontrollavgift. Kontrollavgiften kan dock inte utan särskilda skäl lämnas opåförd på grundval av att användningstiden är kort, om det konstateras att televisionsanvändaren även tidigare har använt televisionsapparaten utan att göra anmälan enligt 9 §.

Ett sådant beslut om återkallande av anmälan om ibruktagande, retroaktiv televisionsavgift eller kontrollavgift som avses i denna lag kan delges vederbörande per post. Om inte något annat visas, anses delgivningen ha skett den sjunde dagen efter att beslutet postades. I fråga om delgivning skall i övrigt iakttas lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/1966).

Kommunikationsverket har rätt att få handräckning av polisen för verkställigheten av denna lag samt bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.