364/2003

I denna förordning föreskrivs om fastställandet av de skördeskadeersättningar som beviljas med stöd av lagen om ersättande av skördeskador (1214/2000), nedan skördeskadelagen , samt statsrådets förordning om ersättande av skördeskador (270/2003), nedan skördeskadeförordningen , samt det förfarande som skall iakttas i samband med ansökning, behandling och utbetalning av ersättningarna.

Med kvalitativ skada enligt 2 § 2 mom. skördeskadelagen avses en av en skadefaktor som anges i 1 mom. i nämnda paragraf föranledd skördeskada på ett vidsträckt område, vilken kan konstateras i samband med värdering av skördeskadan och med anledning av vilken

Med normal odlingssed på orten, vilken i 4 § 4 mom. skördeskadelagen anges som förutsättning för utbetalning av ersättning, avses att

En nyodling anses först den tredje vegetationsperioden uppfylla kravet på den i 4 § 4 mom. skördeskadelagen avsedda odlingssed som är normal på orten.

För skador på svarta och gröna vinbär kan skördeskadeersättning betalas det andra tillväxtåret efter planteringsåret. För skador på röda och vita vinbär samt krusbär kan skördeskadeersättning betalas det tredje tillväxtåret efter planteringsåret.

Har ett bärväxtbestånd föryngrats genom nedklippning betalas inte skördeskadeersättning för skador som uppstår under nedklippningsåret eller den vegetationsperiod som följer efter en höstbeskärning.

Har ett bärväxtbestånd inte föryngrats genom nedklippning, betalas inte skördeskadeersättning för skador på över 15-åriga växtbestånd. För skador på över 20-åriga bärväxtbestånd betalas skördeskadeersättning inte, även om växtbeståndet har föryngrats genom nedklippning.

Skördeskadeersättning kan sökas enbart för skador som gäller den växt och det användningsändamål som har uppgetts i stödansökan gällande vegetationsperioden och det odlade skiftet.

De arealer som till följd av att normal odlingssed inte iakttagits eller av andra skäl har lämnat utanför det skadeområde som ligger till grund för skördeskadeersättningen, innefattas i den areal som används vid uträkningen av normskörden.

Ersättning för skördeskador söks genom en ansökan om skördeskadeersättning som görs på jord- och skogsbruksministeriets blankett nr 118 omedelbart efter att skadan inträffat. I fråga om skador på trädgårdsväxter skall ett skriftligt odlingskontrakt enligt 2 § 7 punkten skördeskadeförordningen bifogas ansökan.

Om skadan kan konstateras först vid skörden kan ansökan göras i samband med skörden. Ansökan skall dock göras i god tid innan skörden har avslutats på det jordbruksskifte som råkat ut för skördeskadan. I fråga om övervintringsskador skall ansökan göras innan det skadade växtbeståndet bryts upp. På grundval av en ansökan som gjorts efter avslutad skörd beviljas inte ersättning.

Angående sådan skörd som har förblivit oskördad skall en ansökan om skördeskadeersättning göras senast den 31 oktober det år vars vegetationsperiod skördeskadan i fråga gäller. I fråga om skador på sockerbetor kan ansökan emellertid göras senast den 30 november det år vars vegetationsperiod skördeskadan i fråga gäller.

Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skall värdera skördeskadorna så fort som möjligt efter att en ansökan om skördeskadeersättning anhängiggjorts.

Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skall bedöma storleken av sådana skador som föranletts av en i 2 § skördeskadelagen avsedd skadefaktor. För konstaterande av en kvalitativ skada som avses i 2 § i denna förordning skall den som söker skördeskadeersättning tillställa kommunens landsbygdsnäringsmyndighet analysbevis som påvisar skördens kvalitet.

Det växtbestånd som är föremål för ansökan om skördeskadeersättning får förstöras först efter att skördeskadorna har värderats.

Över värderingen av skördeskador får besvär inte anföras särskilt.

Om det konstateras att andra skadefaktorer än de som anges i 2 § skördeskadelagen haråsamkat odlingen skada, skall också uppgifter om dessa antecknas i värderingshandlingarna. Även skadefaktorerna och skadans omfattning skall bedömas.

Om det på samma jordbruksskifte har inträffat både en skördeskada och en skada som orsakats av hjortdjur eller rovdjur, beaktas inte vid värderingen av skördeskadan de skador som orsakats av hjortdjuren eller rovdjuren.

För värdering av lägenhetsbestämda skördeskador kan kommunen hos den som söker skördeskadeersättning ta ut en avgift som uppgår till högst 20 euro per värderingsgång och högst 2 euro för varje påbörjat hektar av skadeområdet.

Fakturan från en rådgivningsorganisation som anlitats vid värderingen av skördeskador godkänns av kommunen, och sänds därefter till jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral.

För sakkunniginsatser hjälp som används vid värdering av skördeskador kan ersättning betalas enligt följande:

Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning övervakar behandlingen av skador genom stickprovskontroller.

Denna förordning träder i kraft den 21 maj 2003.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.