20/2003

Denna förordning tillämpas på den borgensavgift som uppbärs för sådan med riksdagens samtycke beviljad statsborgen som beviljas som säkerhet för kredit.

Borgensavgift uppbärs som engångsavgift och som årsavgift.

Den engångsavgift som uppbärs i fråga om borgen för långfristig kredit är 0,25 procent av borgenskreditens kapital eller borgensansvarets belopp. Om risken för förlust förknippad med borgen är exceptionellt stor, uppbärs engångsavgiften höjd med högst 1,50 procentenheter.

Den årsavgift som uppbärs i fråga om borgen för långfristig kredit är 0,55 procent av borgenskreditens kapital eller borgensansvarets belopp.

Den i 2 mom. avsedda avgiften som uppbärs enligt lånetiden är i fråga om kortfristig kredit hälften av årsavgiften för långfristig kredit.

Engångsavgiften betalas den dag borgenskrediten eller kreditposten lyfts.

Årsavgiften uppbärs halvårsvis i förskott. Den första betalningsperioden börjar den dag då borgenskrediten lyfts, och avgiftens belopp beräknas på det kapital som är obetalt den dag då betalningsperioden börjar. Avgiften skall betalas inom två veckor från betalningsperiodens begynnelsedag.

För borgensavgift som inte betalts inom utsatt tid uppbärs dröjsmålsränta i enlighet med 4 § räntelagen (633/1982).

Vid kreditgivning som inte sker i eurobelopp beräknas kapitalets motvärde enligt den kurs som Europeiska centralbanken publicerat för valutan i fråga och som gällde den dag då den enligt 4 § fastställda betalningsperioden började.

Statskontoret har hand om uppbörden av borgensavgift.

Den som erhållit borgenskredit skall lämna Statskontoret uppgifter om vad som lyfts av borgenskrediten och om det kreditbelopp som är obetalt på betalningsperiodens begynnelsedag samt övriga utredningar som Statskontoret behöver.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2003.